onsdag 12 juli 2017

Lex Demos

Lex Demos av Staffan Gullsby (2017) är den avslutande delen i en trilogi, som kretsar kring kirurgen Sebastian Ekberg. De andra delarna är Lex Duplex och Lex Domini.

"Alla delar rör sig i miljöer där övertygelsen om att ha rätt är stark och berör hur tankar, åsikter och beteenden kan påverkas i sådana sammanhang. Det är en rättfram skildring av det mänskliga beteendets mörkare sidor."

Det står att det är en fristående del, men jag rekommenderar absolut att man ska läsa dessa delar i den ordning som de kommit ut. Även om det inte var allt för längesen jag läste den andra delen så var jag tvungen att fundera över en hel del namn med mera. Det är väldigt många personer nämligen i handlingen och det kan jag tycka vara lite jobbigt. 
Sebastian Ekberg utsätts för en massiv hatstorm från människor som inte alls känner honom. Det börjar i den första boken och det byggs på efterhand som handlingen utvecklas. Det är frikyrkokristna,  journalister, politiker och även andra läkare som ser på Sebastian som han kom från Helvetet. Han har dock även vänner och får i första delen hjälp av Marie, tycke uppstår och de blir sambor, och hon står stadigt vid hans sida även när det stormar som mest.
Det händer mycket hemskt men jag vill inte berätta om det för er som blir nyfikna och vill läsa serien själv. 
Det är intressant hur författaren får till allting och kan tänka sig in i hur ett sådant här drev mot en person kan uppstå. Det handlar om egoistiska människor som tror att deras kunskap och snäva människosyn är den rätta och som söker makt o framgång. För att förstärka hur dessa människor tänker och hur de uttrycker sig är det mycket svordomar, kanske något för mycket för mig.
I den tid vi lever i finns det mycket extremism och även så kallade falska nyheter, så det hela är ju inte helt otroligt, eller?? Nja jag ser det mer som Staffan Gullsby har samlat många otroliga händelser och extrema personligheter i denna trilogi som kanske inte skulle ske i verkligheten och drabba en och samma person.Fast det är spännande att läsa och fiction är ju ändå fiction. 
För att sammanfatta serien så kändes första boken något svårläst med bland annat medicinska termer och kanske den borde korrekturlästs mer
men de andra delarna har jag tyckt fungerat bra att läsa. 

Tack till Staffan Gullsby som erbjudit mig att läsa hans böcker genom recensionsexemplar. Det har helt klart varit en spännande läsning.        

söndag 2 juli 2017

Den gamle o havet som bokcirkel och radioföljetong

Den gamle och havet av Ernest Hemingvay (1952) läste jag under midsommarhelgen, och sedan lyssnade jag på Lundströms bokradio när Marie Lundström leder bokcirkel om den med Jessica Shiefauer och Mikael Niemi. Det var mycket intressant att höra deras samtal. Jessica Shiefauer jämför den gamle fiskarens kämpande som att kämpa med manuset som författare. Mikael Nemi som är jägare och även fiskat en del kom med andra referenser. På Srplay kan man lyssna på, eller ladda hem boken, i uppläsning av Lars Väringer, fram till den 12/7. Avsnitten av Lundströms bokradio med bokcirkeln om boken går naturligtvis också att höra på Srplay.
Det var intressant att läsa en sådan här klassiker och den var mer lättläst en jag trodde den skulle vara. Den var både lite spännande och lite sorgsen. 

Utdrag från Wikipedia:
 1953 mottog Hemingway Pulitzerpriset för boken, som var det sista större fiktiva verk Hemingway skrev och publicerade under sin livstid. Den var även en bidragande orsak till att han fick nobelpriset 1954. Boken, som är en av hans mest kända, handlar om Santiago, en äldre fiskare som kämpar mot en gigantisk spjutfisk (utbytt till en svärdfisk i den äldre svenska översättningen) långt ut i Golfströmmen.

tisdag 20 juni 2017

Vår Pippi - Vår Vang

Vår Pippi -Vår Vang - Tecknarna hyllar Ingrid Vang-Nyman och det moderna genombrottet inom svensk barnboksbild. (2016) Jag har inte läst varenda ord i den, då jag tidigare läst 
Ingrid Vang Nyman en biografi av Lena Törnqvist och det blir en hel del upprepning att läsa båda dessa böcker. Det är alltså flera tecknare som analyserar och berättar om  hur de påverkats av Ingrid-Vang Nymans bilder. Visst är det intressant, samtidigt som jag själv inte är någon tecknare eller konstnär. Det kan därför ibland bli lite svårt att hänga med i analyserna även om boken naturligtvis riktar sig till alla som liksom jag har intresse av barn- och bilder-böcker. Det är många fina färgbilder och svartvita teckningar i boken och flera av dem är naturligtvis illustrationer till Astrid Lindgrens böcker, inte bara Pippiböckerna utan även från Kajsa Kavat, Bullerbybyböckerna med flera. 

Ingrid Vang-Nyman hade stort intresse av, och längtan till andra kulturer, så hon hade gärna velat resa mycket, men det blev inte så, då hon inte hade varken god hälsa eller bra ekonomi. Hon gjorde ändå gärna illustrationer till böcker om barn från andra länder och en hel del i Vår Pippi -Vår Vang ägnas åt dessa bilder som hon kanske inte är riktigt lika känd för. Här är några exempel på sådana illustrationer med barn från Grönland, Afrika och Indien. 

söndag 11 juni 2017

Tempelbranden

Tempelbranden av Catharina Ingelman-Sundberg (2012) är tredje delen i serien Släkten.  Serien är skriven av olika kvinnliga författare och handlar om starka kvinnor i historisk tid. Det är historiska Media som ger ut den här serien och den som kommer ut i år är del nio. Varje del är en egen fristående berättelse men kvinnorna i berättelserna är släkt med varandra i rakt nedstigande led. 
Tempelbranden utspelas i mitten av 1000-talet under den tid då Sveaväldet Kristnas. Templet som bränns ned i slutstriden är Hednatemplet i Uppsala. Den nye guden dyrkas redan i Sigtuna Täby och Vallentuna. Men handlingen börjar med en helt annan brand där en liten flicka blir den enda överlevande i familjen när hennes hem bränns upp av främmande män eftersom hennes far och mor vägrar att omvända sig till att tro på Vite Krist i stället för Oden och Tor med flera Hednagudar. Som läsare är det flickans fortsatta liv vi får följa.

I sitt efterord om Tempelbranden skriver Catharina:

"Tempelbranden  är en fiktiv underhållningsroman baserad på historiska källor, arkeologiska rön och undersökande journalistik på plats. Tiden mellan hedendomen och kristendomen är en mycket spännande period som alltför få har forskat kring." 
och vidare:
" Vi har till exempel lärt oss att Kristendomen kom fredligt till vårt land och att hedendomen och kristendomen länge levde sida vid sida under fredliga former men under denna så kallade lugna tid visade det sig att vi hade åtta olika kungar under 27 år. Två av dem stred mot varandra och utplånade varandras släkter. Många missionärer dödades."

Det var intressant att läsa om den tid då striden stod mellan Hedendomen och Kristendomen. Att Kristendomens införande gick långt ifrån fredligt tillväga, det har jag inte insett så starkt tidigare som nu när jag läst om det.
Catharina har gjort mycket research som man förstår av efterordet. De manliga huvudkaraktärerna Jarlabanke och Blot-Sven har funnits i verkligheten enligt historiska källor. 
Av Catharina Ingelman-Sundbergs böcker är det bara Kaffe med rån som jag har läst tidigare och det är verkligen en helt annan historia, ja en helt annan genrer. Kommer nog att läsa fler av hennes historiska romaner, för Tempelbranden är spännande och underhållande. Men jag har även fler delar av släkten som ligger o väntar, den fjärde delen handlar om S:t Helena av Skövde och är skriven av Maria Gustavsdotter. 

fredag 2 juni 2017

Ställer ut barnboksbilder

Jag har under flera år samlat på vykort med motiv från bilderböcker. Jag har ca 200 kort, mest är det motiv från böcker av Elsa Beskow och Astrid Lindgren, men jag har även många kort med motiv från Pettson-böckerna. Fler exempel är Alfons Åberg, Mamma Mu och kort på Lillan av Ivar Arosenius. 
Min syn på bilder från bilderböcker är att det är Konst, mycket av denna konst är odödlig som exempelvis Elsa Beskows illustrationer. Just Elsa Beskow ligger mig väldigt varmt om hjärtat och jag var och såg  utställningen med hennes originalteckningar på Nationalmuseum då de visades där 2002. Bilder från barnböcker väcker minnen och nostalgi från barndomen. Jag har även kompletterat min samling med frimärken med motiv från barnböcker, eller med författare som exempelvis Astrid Lindgren.
Jag har nu fått möjlighet att ställa ut en del av mina kort på biblioteket i Gråbo, och jag hoppas att de som ser dessa skall känna igenkännandets glädje från barndomen. Det är ju en utställning som kan glädja flera generationer.

Det var inte så lätt att ta bra bilder, men jag visar dem här ändå 

fredag 19 maj 2017

Nu är jag ung hela mitt liv


Nu är jag ung hela mitt liv av Christina Kjellsson (2016) är en fristående fortsättning på Solknepet, (2013) där man som läsare får följa flickan Miriam och hennes uppväxt i Jämtland på 60-talet. Men nu är det 70-tal och Miriam är tonåring och går i högstadiet. Boken är uppdelad i de fyra årstiderna med början på våren då Miriam går i åttan och slutar med skolavslutningen i nian. Hennes föräldrar har nu flyttat isär och Miriam bor med sin mamma och hon träffar inte sin pappa särskilt ofta. Hon förändras under den här tiden från att vara den minst omtyckta i klassen, till att plötsligt ta plats och vara med de tuffa tjejerna. Hon börjar röka, festa och använda alkohol. Hon har ändå kvar känslan av att vara annorlunda inte som de andra, och hon längtar efter att sluta skolan och flytta till någon stad, helst Stockholm där hon kan jobba och bo i en egen lägenhet. Hur det går med dessa framtidsplaner får man inte veta då boken som sagt slutar med nians avslutning.
Jag fastnade för ett stycke där en lärare talade om för Miriam och hennes klasskamrater att de inte ska stanna kvar på orten. Norrlands inland bryter ner människor, han tar Lidingö som ett exempel dit de kan flytta:


"För en ung kvinna kan hela världen öppna sig på ett ställe som Lidingö Där är det ljust och vackert! Fullt av planteringar, trädgårdar, tjusiga tomter med staket och grusade gångar. Välskötta hundar och katter.Häckar och blomsterprakt! Ett riktigt ymnighetshorn! Det goda livet!" 

Miriam och hennes klasskamrat undrar efteråt varför är han här då? Varför sitter han inte på Liiidingö och luktar på blommorna där?

Miriam har en bok om Ulrike Meinhof och hon  har henne som någon slags förebild. Hon lyssnar också mycket på musik, hon har en annan musiksmak än vad hennes klasskamrater har. Det är mycket som gör att hon känner sig annorlunda. Men hon träffar också Janet en tjej som är några år äldre än Miriam och som är ensamstående mamma till en liten pojke.  Miriam trivs att vara hos dem och ställer gärna upp som barnvakt. Hon känner sig uppskattad av Janet och det betyder oerhört mycket för henne. 
Jag var själv barn  på 60-talet och gick i högstadiet på 70-talet så det finns en del igenkänning för mig även om min uppväxt var rätt annorlunda än Miriams. Christina Kjellsson har lyckats fånga mig med böckerna om Miriam och jag ställer mig frågan om det kommer någon mer bok så jag kan få följa Miriam  in i vuxenvärlden. 

söndag 7 maj 2017

Pastor Viveka och tanterna


Pastor Viveka och tanterna (2016) kallas för en mysdeckare och det är ett passande namn. Det är en historia skriven med humor, och ibland är det riktigt roligt, med lite igenkänning,  men någon större spänning bjuder den inte på. 

"Viveka är en ganska vanlig frikyrkopastor runt femtio som börjar tröttna på att alltid finnas till för alla andra. Hemma har hon fyra barn och en tankspridd man och på jobbet de bitska, bakande tanterna. När en av kvinnorna i kaffekommittén hittas död börjar pastorn nysta i fallet. Kan en mördare gömma sig i idyllen? "

Den frikyrkoförsamling som Viveka är pastor för ligger i villaförorten  Enskede utanför Stockholm. Själv är Viveka uppvuxen i Jönköping. Var annars när det handlar om en frikyrka (?!) Det blir gärna sådana klichéer i den här typ av böcker.Viveka besöker exempelvis en campingplats på en ö och träffar där på en kille som beskrivs som en gammal raggare och han är inte från Jönköping. :-)
Pastor Viveka skildras bra, så även några mer av alla de andra karaktärerna,men det är för många karaktärer och det känns lite svårt att få någon jätteuppfattning om dem. Det är inte bara tanter utan även flera gubbar men det är kanske tanterna som Viveka har lite svårt för att förstå sig på.  

Det är en bok som man läser ut och lägger till handlingarna men knappast en bok vars handling stannar kvar i minnet någon längre tid. Lagom lättläst om man vill ha lite förströelse. Det har redan kommit ut en andra bok om Pastor Viveka med titeln Pastor Viveka och hundraårsjubileet.  För min del räcker det med att ha läst denna första bok. Det finns nog många läsare som gärna läser båda dessa och fler om det blir en längre serie, just för att de vill läsa lite lättläst och tycker om att bli roade. 

söndag 30 april 2017

Äkta amerikanska jeans


Äkta amerikanska jeans av Jan Guillou (2016) är sjätte boken i författarens projekt om 1900-talet - Det stora århundradet. I den här delen skriver Guillou i jagform, och jag förmodar att mycket av berättelsen är självbiografisk. Pojken som berättar om sitt liv är Eric, och hans morfar är Oscar, en av de tre bröderna som det började med i Brobyggarna. Tiden för handlingen är 1953-1959, även om författaren lagt in brev från 1968 där man förstår att det är då som historien i boken skrivits ned. 
Det som skildras genom Erics ögon är den nya ungdomskultur som föds på 50-talet där influenserna kommer från USA.Titeln anspelar på att det inte gick att köpa Jeans från USA i Sverige eftersom det fanns tullregler för att skydda den Svenska textilindustrin. Coca Cola var inte heller tillåtet att saluföra i Sverige i början av 50-talet. Det var spännande på gränsen till heligt att smaka denna dryck som Eric fick tag på i Norge då han var där för att gå på sin Morfars mors (Bestemors) begravning. Äkta amerikanska jeans av märket Lee kunde Eric införskaffa i en butik i Tyskland och det var i slutet av 50-talet.
Erics liv är långt ifrån det fina liv som han fostrats till, då det är mycket som förändrats för släkten Lauritzen. Erics skola är Vasa Real och det är mycket som jag som läsare förundras över, att det var en så hård diciplin som eleverna fick förhålla sig till. I skolans värld är det mycket som förändrats det är ett som är säkert. Eric är simmare och det upptar en stor del av hans liv, förutom det som hörde dåtidens ungdomskultur till, gå på bio, spela flipper och lyssna på rockmusik från USA. Även flickvänner hinner han med trots rätt hård disciplin på att simma varje dag för att komma så långt som möjligt inom sporten. Det är mycket om sport för övrigt med en mängd olika matcher och resultat, för mig var den delen ointressant, men det är väl naturligt när det är en kille i tonåren som är jagpersonen i handlingen.  Det var på 50-talet som uttrycket tonåring kom till, det är en direkt översättning från amerikanskans Teenager. innan dess var man antingen barn eller vuxen. 
Jag har bestämt mig för att läsa hela den här serien och jag tycker Guillou skriver på ett lättläst sätt. Nu har han skrivit om 60 år och då återstår det alltså 40 år. spännade och se hur många delar till det blir, bör ju vara fyra. 

söndag 23 april 2017

Minns mig som en ängel


Minns mig som en ängel av Kristina Appelqvist (2014) är första boken med Helena Waller Litteraturforskare på Västgöta universitet som huvudkaraktär.
Det finns redan två delar till med henne som huvudperson. Kristina hade ju tidigare Rektorn för (det fiktiva) universitetet  som huvudperson i en serie om fyra böcker. Det var ingen jätteskillnad (som tur var) med denna förändring, utan Kristina håller sig till samma typ av deckare, och jag gillar dem och det är klart att det är ett stort plus för mig att det utspelar sig i en bygd som jag känner till ganska bra. I Minns mig som en Ängel, har hon på ett bra sätt fått med Nobelpriset i Litteratur, Karin Blixen samt om ett dilemma för en talskrivare i handlingen. Det är nämligen så att Helena Waller inte bara är litteraturforskare utan även har en bisyssla som talskrivare. Kristina knyter ihop det till en historia där spänningen hela tiden stegras. I slutet av pocketupplagan som jag läst skriver hon om att hon satt med tre spretiga idéer som hon ville baka in i en och samma intrig och att det inte var uppenbart hur det skulle gå till, hon lyckas helt klart göra det bra.
Helena Waller sitter med i ett sällskap som har möte på Bjertorps slott för att utse vilken författare som ska få det litteraturpris som sällskapet har tillsatts för att dela ut. Första dagen avslutas med trevlig samvaro och biljardspel, men morgonen därpå är det en av ledamöterna som saknas, hon hittas senare död och hon har dött på ett mycket märkligt sätt.
Jag funderade kring vem som kunde vara mördaren, men det var svårt att gissa och det är väl kanske just det som gör en deckare bra, när man inte lyckas med det. Som läsare får man lära sig lite om Karen Blixen. Jag har sett filmen om hennes liv, Mitt Afrika, men det var många år sen, så det kanske inte vore helt fel att göra det igen. 
Är faktiskt glad över att jag har fler böcker av Kristina olästa, och förhoppningsvis kommer det fler. 

onsdag 12 april 2017

Rödby - Puttgarden


Rödby-Puttgarden av Helle Helle (På svenska 2009) prisades av kritikerna till årets bästa roman när den kom ut i Danmark. Helle Helle är född  1965 och växte upp i Rödby. Hon fick också P-O Enqvists pris 2009. 

Från baksidetexten:
"Två systrar bor tillsammans i en lägenhet i Rödbyhamn och arbetar i parfymeriet på färjorna. Tine har fått en baby och Jane vill inte fortsätta studera i Köpenhamn utan kommer tillbaka. Män kommer och går i deras liv, precis som män gjorde hos systrarnas mor." 

Jag har tidigare läst Förestälningen om ett okomplicerat liv med en man av Helle Helle. Rödby - Puttgarden är ingen tjock roman, och det är ingen deckare även om det dör flera personer i handlingen. Det handlar om vardagen för systrarna Jane och Tine, det är Jane som berättar historien om henne och systerns liv. Jane börjar jobba på färjorna till Tyskland och vardagslivet för de båda beskrivs på ett mycket ingående sätt, men ändå avskalat. Kritikerna kallar det att Helle Helle skriver på ett Hemingwayskt sätt. Jag har bara läst lite av Hemingway på engelska i skolan, så jag har svårt att säga om jag tycker att det stämmer.
Det är många personnamn med i handlingen,det är vänner, arbetskamrater osv jag kan tycka att det är lite svårt att hålla reda på vem som är vem, men egentligen är det inte så nödvändigt att hålla ordning på dessa bifigurer. Vi får också i ett av kapitlen  läsa om systrarnas mor och hur systrarnas förhållande var till henne. 
När jag skrev om Föreställningen om ett okomplicerat liv med en man, skrev jag att första kapitlet borde varit sist och att jag funderade på innehållet i det kapitlet under hela min läsning av romanen. I Rödby-Puttgarden känns slutmeningen som ett frågetecken och fritt att tolka, och nu undrar jag igen om Helle Helle skriver på ett sådant sätt som gör läsaren fundersam även i andra av sina romaner. Jag har visserligen läst böcker av andra författare där de sista raderna kan få hela handlingen att omkullkastas, så det är inte helt ovanligt. Jag gillar Helles Helles sätt att skriva och att läsa om handlingen i den så typiska Danska miljön, och hennes senast utgivna roman med titeln Om du vill, är jag riktigt nyfiken på. 
  

söndag 9 april 2017

Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian

Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian av Sherman Alexie (på svenska 2008) är en ungdomsbok som enligt baksidetexten är hysteriskt rolig och hjärtskärande sorglig. Sherman Alexie är författare och ståupp-komiker och berättelsen bygger på hans egna upplevelser.
Mer från baksidetexten:
"Junior är den nördigaste indianen i hela Spokanereservatet. Han läspar,  stammar och är född med vattenskalle sitter mest hemma ochritar serier.
Av sin lärare får han  rådet att ta sig från reservatet så fort han  kan. Det enda man lär sig där är hur man ger upp. Trots att alla, även Juniors bästa vän, ser honom som en förädare, lyder han rådet och börjar på en helvit medelklass- skola 22 miles bort. de enda indianerna där är han själv och skolans maskot"

 Jag noterade titeln som en "intressant att läsa bok" redan när den kom ut, men den kom inte i min hand förän nu. 
Sherman Alexie kan verkligen formulera sig så det tragiska blir roligt,nästan i alla fall. Jag är inte så påläst om Indianernas villkor och om reservaten, så på det sättet var det som jag trott, en intressant bok. Kanske finns det andra böcker som tar upp indianernas villkor i reservaten, får nog kolla upp det. 
Det är alltid intressant med böcker om ursprungsbefolkning och om det sätt de lever på, och om  hur de har hanterats av majoritetsbefolkning både långt tillbaka och i nutid. Ja ursprungsbefolkningen har förstås en gång varit majoritetsbefolkning på en viss plats.

Boken, är rikt illustrerad med författarens teckningar en del i serieform, det gör att den lättare  tilltalar den målgrupp unga läsare som den är tänkt för. Här är ett exempel ur boken, en teckning  av Juniors mormor som visar hur hon brukar klä sig och vilka föremål som betyder mycket för henne.

söndag 2 april 2017

Internationella Barnboksdagen

Att Världsbokdagen infaller i april det visste jag, närmare bestämt är det den 23:e april som boken firas med en egen dag. Att det idag den 2:a april är Internationella barnboksdagen har jag inte vetat om föränn idag, när jag i mitt facebookflöde ser att det är idag som barnboken firas. Världsbokdagen skrivs det om på Wikipedia men inte om Internationella barnboksdagen, mer än att den finns under rubriken temadagar.
Förlagen och bokhandlare hakar i alla fall på denna dag, och jag gör det nu genom att blogga om det. Kanske det blir en dag som kommer att uppmärksammas mer framöver.
Jag har ett personligt tema med en person som jag läser lite extra om och av under året. I år är det Elsa Beskow som är denna person. Hittills har jag inte läst något särskilt om henne i år, men hon finns med i min läsplanering redan nu i april. Jag har däremot läst om Ingrid Vang Nyman i boken med hennes namn som titel av Lena Törnqvist, samt att jag håller på att läsa Vår Pippi vår Vang, som är en antologi skriven av flera illustratörer. I den är det mycket bilder.
Det blir lite upprepning att läsa båda dessa böcker så i den senare blir det mer läsning av det som känns nytt. Ingrid Vang Nyman föddes för 100 år sedan i år, därav har hon uppmärksammats en del.
När det gäller övrig läsning kommer jag nog att läsa lite mer ungdomsböcker och böcker för unga vuxna i år än just barnböcker.Men ibland går jag till biblioteket (som har Meröppet på min ort)och bläddrar i bilderböcker.
Kanske jag firar dagen med att läsa någon Elsa Beskowsaga. 

Visste Du att det är barnboksdagen idag ? och hur firar du den i så fall?

fredag 31 mars 2017

Sillbaronen


Sillbaronen av Anna Ihrén (2017) är den tredje delen av serien Morden på Smögen och om jag förstått Anna rätt så är det den sista delen om poliserna Dennis Wilhelmsson och Sandra Haraldsson. Det är inte en deckare i rasande fart, det är ett lugnare tempo i denna del, i jämförelse med del 2 i serien, Isfiskaren, där det åtminstone i slutet var riktigt rafflande.
Det är sommar på Smögen och på polisstationen i Kungshamn har man har tagit in Nathalie Colette från Coldcase-gruppen  i Göteborg som sommarvikarie, hon får det inte lätt att samarbeta med framförallt Sandra. 

"Smögens store sillbarons sonson, har hittats död i den nyligen renoverade lotsutkiken. Självmordet förbryllar Nathalie och Sandra som är först på plats. Bara en vecka tidigare har den döde, Charles Blake leende intervjuats i hur han ska förvalta den stora förmögenhet han ärvt efter sin far som just gått bort. Är det trots allt ett självmord och varför har han i så fall valt att avsluta sitt liv?och vad pågår egentligen i det gamla köpmanshuset på Smögenbryggan där familjen Blake lever ett isolerat liv utan knappt någon kontakt med omvärlden."

Frågorna hopar sig och ett konstigt dödsfall till samt ett försvinnande sker tätt därpå.
Dennis Wilhelmsson åker tillsammans med en kompis/släkting till London för att gå på en Beachboys konsert, samtidigt passar han på att göra lite efterforskningar i fallet. 
Precis som i de andra delarna i serien, Strandsittaren och Isfiskaren så finns det i Sillbaronen en kort parallellhandling som utspelar sig längre bak i tiden och denna gång känns den rätt, då det handlar om hur den Store Sillbaronen James Blake kom från England till Bohuslän och Smögen år 1880. Där började han bygga upp sin förmögenhet med två tomma händer.
James Blakes ättlingar lever ett isolerat och traditionellt gammaldags liv mitt på Smögen med en Engelsktalande Butler och en hushållerska. Lite kittlande på något sätt att det skulle vara så vår tid. 
Det här var inte den av de tre i serien jag tyckt bäst om, men det  var rätt lätt att komma in i handlingen när man läst de andra två. 
Det ska bli spännande att följa Annas författarskap då jag har läst att hon börjat skriva på en ny serie, där handlingen kommer att utspela sig på helt andra orter.
 I slutet av boken berättar Anna om varför Beachboys betyder så mycket för henne och där finns även en intervju på engelska som hon gjorde i samband med att hon själv var på konserten i London, den konsert som Dennis Wilhelmsson var på i boken.

söndag 19 mars 2017

Sommarbarn



Sommarbarn  (2007) av Katerina Janouch  är en självbiografisk roman. En berättelse om att växa upp i Prag och sedan som 10-åring följa med sin familj på flykt till Köpenhamn och senare flytta till Stockholm. 

Från baksidetexten:

"Prag på sextiotalet är en levande, myllrande stad. Här växer Katia upp i en kärleksfull familj med många vänner. Dagarna fylls av lekar och de oändliga somrarna tillbringas på landet hos en älskad farmor. Livet är ljust o sorglöst. Men tillvaron förändras när Sovjetmakten intar landet 1968. Katias pappa kämpar mot den nya regimen och tillvaron blir otrygg, med säkerhetspoliser och
avlyssnade telefoner. Livet blir mörkt och allvarligt.Tjeckoslovakien blir ett land där de inte längre är välkomna. Familjen tvingas lämna sitt land."

Jag tycker om att läsa självbiografier och självbiografiska romaner så när jag såg den här boken så tänkte jag varför inte läsa den, jag vet så lite om Katerina Janouch, har inte tidigare läst något av henne. Men jag har följt med i nyheterna om hennes uttalande i sitt gamla hemlands television och kritiken hon fått ta efter det. Personligen tycker jag inte om när en författares bok/böcker rensas ut från en bokhandels hyllor, oavsett varför. Sverige är ett land med yttrandefrihet och inte ett land med bokbål, som jag tycker detta påminner om. Hennes far fick ju fly från ett land där han inte fick tycka och yttra vad som helst.
Hur som helst så tyckte jag om Sommarbarn, Katerine Janouch skriver fängslande och går på djupet hur hon som barn och tonåring såg på livet, på sin barndom i Prag och på flykten och om att växa upp som invandrare från öst under 70-talet i Sverige. Familjen hade Danmark och Köpenhamn som mål och där kom de att bo fint nära havet och  Katia gick i en internationell skola. Hon trivdes där, och blev sen besviken på föräldrarna som valde att efter ett år flytta till en Stockholmsförort. Den kommunala skolan i Sverige var mycket mer auktoritär än den i Köpenhamn. Den svenska skolan påminde mer om den i Tjeckoslovakien. De svenska barnen var inte van vid "utlänningar" och hon blev ett mobboffer. Intressant är det att läsa om hur socialnämnden i den kommun de flyttat till hjälpte dem med pengar och att köpa kläder, trots att de egentligen inte behövde det då båda föräldrarna hade bra inkomst. Katia fick också möjligheten att komma till en familj på landet som sommarbarn, trots att föräldrarna var lite oroliga att släppa iväg sin dotter att bo hos en helt okänd familj en hel sommar så  lät de henne göra det i tacksamhet för erbjudandet.
När hon var hos sommarfamiljen kände hon verkligen att hon var annorlunda än den helsvenska flickan i sommarfamiljen. Så här skriver hon om sina tankar där:

"Jag ville bli svensk, med allt vad det innebar, jag ville vara blond, lika blond som vetefälten, jag ville ha blå ögon, jag ville ha en mamma som kunde göra dajm, en mamma som kunde prata med mina svenska vänner på deras eget språk, jag ville inte ha en pappa som fick asyl, jag ville inte ha något med politik att göra."

I den pocketupplagan som jag läste så har Katerina skrivit ett rätt långt efterord, där hon utgår från fotot på framsidan av boken.

"Den lilla flickan i blåvitrandig klänning är jag och när jag håller min nya bok i  handen är det hon som tittar på mig från omslaget. Sommarbarn handlar om henne som var jag, om hur det är när barndomens oskuldsfulla lycka slås i spillror, om hur det känns att förlora ett land och att kämpa för att skaffa sig en ny identitet i ett annat. " 

Katerine skriver också att hon grips av skuldkänslor. "skulle barnet som var jag velat bli utlämnad i en roman? Hade mitt lilla barnjag velat att jag i vuxenform avslöjade all längtan och sorg, så att hela svenska folket ska kunna läsa det i en bok? Ärligt talat jag vet inte."
Jag tycker det är en intressant frågeställning och förstår faktiskt känslan som ligger i den frågan.

måndag 13 mars 2017

Källkritikens dag



Det lär vara Källkritikens dag i dag, i alla fall enligt Metro som tidigt  började med sin Viralgranskaren. Hela fyra sidor i dagens tidning ägnas det åt att skriva om fakta och Källkritik. Det är helt klart jätteviktigt och även jag som så många andra har fått upp ögonen för att man ska tänka sig för innan man delar på Facebook, och även fundera på om  det man läser i tidningar och på nätsidor är sannolikt att det är sant eller inte. Till och med Bamse har lär barnen att vara källkritiska.
I min bokhylla har jag tre böcker av Bengt af Klintberg som handlar om myter som spridit sig.Titlarna är Råttan i Pizzan, Den stulna njuren och Glitterspray. De skrevs långt innan internet och Facebook.  Så egentligen är det inte så konstigt att historier och myter blir en del av internet då det tidigare spreds mun till mun. Dessa böcker går att köpa på Bokbörsen och det är en rätt rolig läsning. Visserligen har nu den falska faktan även spridit sig till  politik med mera, med s.k falska nyheter som också delas mycket. Detta gör att det blir än mer viktigt  att lära ut hur man faktagranskar inte bara för barn o skolelever utan för alla.
Men också många av de myter som Bengt af Klintberg skriver om i dessa böcker har någon gång varit en nyhet i en tidning.  



torsdag 9 mars 2017

I skymningen sjunger Koltrasten



I skymningen sjunger koltrasten av Linda Olsson (2014) är som ett drama med tre huvudroller. Ja det är alltså en roman med tre karaktärer, den handlar om tre ensamma personer som bor i samma hus på Södermalm i Stockholm, Elisabet, Elias och Otto. Elisabet har nyss flyttat in och har stängt in sig i lägenheten med en mycket djup depression. Eftersom Elias har samma efternamn som Elisabet så råkar han få post som ska till henne, och genom detta bryts hennes tystnad och isolering. Elias ringer på men Elisabet öppnar inte då lämnar han försändelsen utanför men han ropar Hej då när han efter mycket ringande på ringklockan ger upp. Elisabeth tar in posten men lägger det i den stora hög hon har med oöppnad post. Hon letar fram en bok som hon smyger ut och lägger framför Elias dörr. En kväll när hon tittar ut genom fönstret ser hon Elias ligga skadad på gården, hon rusar ner och ser att han behöver hjälp. Hon ringer på hos en granne och det är Otto som öppnar, han är vän med Elias och de hjälps åt att med att bära in honom i hennes lägenhet. Detta blir upptakten till att Elisabeth sakta men försiktigt kommer att må bättre. 
Elias är tecknare och dyslektiker och han ger en teckning till henne av en Koltrast. Denna teckning och Koltrastens sång på kvällarna har en huvudroll i boken, vilket titeln anspelar på.
Det händer en hel del mer i detta drama, kanske inte lika dramatiskt men ändå ställer jag mig frågan hur realistiskt är det som händer? Ja allt man läser behöver ju inte vara realistiskt (men jag vill gärna att det ska vara det). 
Som läsare får man lära känna karaktärerna och deras liv i nuet och i det förflutna rätt så väl. Otto och Elisabet gör promenader i Stockholm och det är alltid lite kul när man som jag kan se platserna framför mig eftersom jag varit där. 
Slutet av boken vet jag inte riktigt om det slutar lyckligt eller inte, Linda Olsson har nog tänkt att läsaren får avgöra det. Det är en tankvärd bok hur som helst och jag har bara läst en tidigare roman av Linda Olsson, men jag vet inte varför men jag lockas inte lika mycket av att läsa fler romaner av henne, som jag många gånger gör när jag läser böcker av andra författare. Fast jag vet ju att Linda Olsson har många läsare som gillar det hon skriver, och tur är väl det att man som det heter idag, kan gilla olika.

Läs vad andra skrivit om boken:

kulturkollo

Lottens Bokblogg

gp:s recension 

lördag 25 februari 2017

Fynd: Citat ur böckernas värld

Så här i bokreatider så sänker secondhand-butikerna sina priser på böcker och det känns nästan som det är gratis när det är 50% på alla böcker. Jag hittade den här boken för bara några kronor härom dagen.
Citat ur böckernas värld samlade av J M Holmgård, översatt av Harriet Alfons och utgiven på Bokförlaget Trevi 1996


"Den innehåller  1600 träffande formuleringar och slående sentenser om böcker, litteratur och författare-En verklig guldgruva för talare, skribenter och alla andra som är intresserade av böckernas värld."


En del citat håller jag med om andra inte,många citat är humoristiska andra är säkert gravallvarliga ja variationen är stor.
Några exempel:
  • Ett hus utan böcker är fattigt även när golven  täcks av vackra mattor och väggarna av dyra tapeter och tavlor Hermann Hesse
  •   Att läsa ibland är en praktisk metod att slippa tänka
    Sir Artur Helps
  • En bokmal läser till och med de böcker han recenserar
     Gabriel Laub
  • Bekantskapen med en enda bok kan förändra ett  liv
    Marcel Prévost
  • Kärleken till böcker mildrar tragedier och gör livet lättare
    Zusanna Rasbska
  • God litteratur får läsaren att känna igen det de ännu  inte vet
     Märta Tikkanen
  • Han skrev en bok om det helvete hans hustru gjorde hans liv till.Boken blev en bestseller.Upphovsrätten har nu änkan.
    Charles Lee
  • Bibliotek är själens smörgåsbord
    Fliegende Blätte
  • När det ligger böcker i högar överallt i mitt bibliotek, på golvet, i stolarna osv, beror det på att det är nästan omöjligt att låna bokhyllor
    Mark Twain

tisdag 21 februari 2017

Ingrid Vang Nyman - En biografi


Ingrid Vang Nyman - En biografi (2016) av Lena Törnqvist.

Om boken: "Pippi Långstrumps danska skapare En biografi om konstnären, radikalen och modernisten Ingrid Vang Nyman. Alla känner Pippi Långstrump. Och alla vet att det är Astrid Lindgren som skrivit böckerna. Men vem tecknade bilden av världens starkaste flicka? Få känner till att illustratören kom från Danmark och att det var hon som på 1940-talet lyckades bryta Elsa Beskow-idealet i den svenska barnlitteraturen.Att det var hon som på allvar förde in modernismen i barnkammaren genom teckningarna till Pippi Långstrump men också genom den läsebok som under ett par årtionden var den mest använda i svenska skolor. Det här är boken om Ingrid Vang Nyman (1916-1959)."


Jag föddes 1959 det år som Ingrid Vang Nyman dog, men jag fick ändå både genom Astrid Lindgrens böcker, och särskilt genom min första läsebok i skolan, Nu ska vi läsa, uppleva Ingrid Vang Nymans teckningar. Det är verklig nostalgi för mig att bläddra i den. Att lära sig läsa är ju stort, och vem kommer inte ihåg sin tid i första klass med nostalgi?  




Det var intressant att läsa om Ingrid Vang Nyman, men ibland kan biografier vara lite sega när de är noggrant skrivna, och  det här en rejäl biografi där Lena Törnqvist grävt på djupet. Det är ju alltid en fråga om hur djupt man själv vill lära känna den person som biografin handlar om. Det som intresserade mig mest var naturligtvis den delen om när hon skapade Pippifiguren det var då hon slog igenom och ansågs ett tag vara Sveriges bästa barnboksillustratör. 
I kapitelindelningen delas Ingrids liv upp i
Barndomen 1916-1937, 
Åren med Arne 1938-1944 Arne var den man Ingrid var gift med och fick en son med.
Stockholm 1944-1953 och
Åter till Danmark 1954-1959
Ett kapitel är en analys med rubriken Vem var hon? och ja efter att läst boken har man fått en rätt bra uppfattning om henne,  Ingrid Vang Nyman var radikal både i sina teckningar och krav, hon levde ett rätt rotlöst liv, flyttade runt och var mycket sjuk både psykiskt och fysiskt. Hon valde att själv avsluta sitt liv endast 43 år gammal.
Det är en hel del brev med i boken som Lena Törnqvist kommenterar. Mycket foton och teckningar naturligtvis. I slutet finns ett digert register över Ingrids illustrationer i kronologisk ordning, och allra sist ett urval av Ingrids konst och illustrationer. 
Om du blir nyfiken på Ingrid Vang Nyman och  om du inte vill läsa hela biografin kan du läsa lite kortfattat om henne på mina bibliotek.se 













söndag 19 februari 2017

Lex Domini


Lex Domini (2016) av Staffan Gullsby är en fristående fortsättning på Lex Duplex.  

Från bokens baksida:
"Lex Duplex rör sig i en frikyrkomiljö med betydligt övernaturliga anspråk och berör hur tankar, åsikter och beteenden kan påverkas i sådana sammanhang.
Och inte minst vad som kan ske när den religiösa tolkningen övertrumfar den vetenskapliga ståndpukten kring din hälsa."

Det har gått ett halvår sedan händelserna i Lex Duplex. Kirurgen Sebastian Ekberg väntar på rättegången som snart ska vara efter de händelser som var under sommaren. Han tycker det är besvärande att ha blivit ett känd person och att många har åsikter om honom och vad han har gjort. Detta gäller Marie, de har nu blivit ett par och de stöttar varandra.
En kvinna avbryter sin cancerbehandling för att hon  blivit friskförklarad av en helandepastor. En annan kvinna söker upp honom då hon vill få klarhet i sin makes och sin väninnas död. Det ena leder till det andra och Sebastian inser att det hänger ihop och att han blir privatspanare igen, om en motvilligt.
Handlingen utspelar sig denna gång på olika platser, men det är i en frikyrka i Gävle som det mesta sker. Det är samma driv i Lex Domino som det är i Lex Duplex och man bläddrar på för att få veta hur det ska sluta. Det är en del karaktärer att hålla ordning på även denna gång, journalister, politiker, och frikyrkomedlemmar, men det funkar och några är ju bekanta för mig från läsningen av Lex Duplex. Jag är bara något tveksam till att en del känns något överdrivet i Staffans handlingar, men som jag skrev om Lex Duplex, det är ju fiction. och Staffan får absolut fram dilemmat om att religiös övertro och misstro på vetenskapen kan leda till farliga saker. 

Tack till Staffan Gullsby för recensionsboken. 


söndag 12 februari 2017

Tjockskallarnas uppror


Tjockskallarnas uppror (2017) av Kalle Holmqvist är en barnbok för åldersgruppen 9-12 år.

"Året är 1659. Sverige har startat krig mot Danmark och nu behöver den svenska armén fler soldater. Men måste man verkligen lyda order? Bönderna i Uggledalen har inte alls någon lust att vara med i kriget. Dom börjar smida planer för att kunna slippa undan på något sätt. Tiden är knapp – arméns rekryterare är redan på väg …"

Det är en historia med mycket humor och utifrån teckningen på bokomslaget såg jag historien som en tecknad film, när jag läste :-). Bönderna i Uggledalen ses som tjockskalliga av de som bor grannsocknen Fårsta och även prästen i Uggledalen Herr Petrus håller helt med om det, för han får inte gehör för att man ska måla över målningarna i kyrkan så färgen blir stående, detta kan ha överseende med, men att han inte kan få någon att ställa upp för att bli soldat i kriget mot Danmark det var värre, det gällde ju att ställa upp för Gud och Fosterlandets ära! Herr Petrus önskar att han  inte blivit satt att vara präst i just Uggledalen där det bara bodde tjockskallar. Varken präst eller Landshövding lyckas övertala varför någon ifrån Uggledalen måste vara med i ett krig långt hemifrån, långt bort i Danmark där de pratar som de hade Gröt i munnen. De ansåg att de behövdes hemma i Uggledalen för att ta hand om sina marker och sina djur. Allt beskrivs som sagt var på ett mycket humoristiskt sätt och jag skrattar gott när jag läser. Man kan ju också inse att krig är inte särskilt roligt att vara med i, det får Bönderna i Fårsta  att se upp till Uggledalsbönderna när de som klarat sig kommer hem ifrån striderna. 
Jag vet ju inte hur den åldersgrupp som satts för Tjockskallarnas uppror uppfattar boken men jag tror helt klart att även yngre barn har minst lika roligt åt den som    
9-12- åringar har. 
Det finns ett efterord i boken där författaren bland annat skriver att händelserna är påhittade, men att kyrkmålningarna som beskrivs finns i Täby Kyrka, sångtexter som nämns är från 1600-talet,och att vissa ord som används är hämtade från rättegångsprotokoll från samma tid.

Tack till Murbruk förlag för rescensionsexemplar. 

onsdag 8 februari 2017

Tre starka kvinnor


Tre starka kvinnor (2009) av Marie Ndiaye är tre berättelser om tre kvinnor som inte hänger ihop,(även om det finns en liten koppling mellan den första och tredje kvinnan). 

Ur baksidetexten:
" I en rörelse mellan Senegal och Frankrike, i gränslandet mellan en imignär och verklig värld befinner sig tre unika och säregna kvinnor. Alla kämpar de för att behålla den stolthet och värdighet som livet tycks ta ifrån dem"

I den första berättelsen handlar det om advokaten Norah som åkt ifrån sin familj i Paris till Dakar för att hennes far har kallat henne till sig. Hon har inte sett fadern på många år, och mer eller mindre förträngt honom men inser att han ändå är en del av hennes liv. Återseendet känns tragiskt för henne och den historia som hon får reda på och som fadern vill att hon ska veta och hjälpa honom med gör berättelsen än mer tragisk. 

I den andra berättelsen får vi möta Fanta, genom hennes man Rudys tankar. Det är verkligen mycket tankar även om det bara är några timmar som jag som läsare får följa dem. Rudy är förvirrad och dagen börjar med att han grälar med Fanta, han känner sig misslyckad på många sätt. Han älskar Fanta och är rädd att mista henne. Denna del utspelar sig i Frankrike även om både han och Fanta levt stor del av sina liv i Senegal. 

I den tredje berättelsen är det en ung kvinna som blir änka och därför tvingas iväg av mannens familj. De har ordnat en smugglare som ska ta henne till Europa, hon har även fått en del pengar. En mycket stark, tragisk och grym berättelse.

Detta är Marie Ndiayes stora internationella genombrott, och jag tycker hon skriver vackert, hon får fram mycket i varje berättelse och även om det kan vara mycket långa meningar så känns Tre starka kvinnor relativt lättläst.  
Efter varje berättelse finns en "kontrapunkt" men som läsare får jag ändå inte alla svar på de tankar och frågor jag får under läsningens gång.
Berättelserna utspelar sig verkligen som det står i baksidetexten: i gränslandet mellan en imignär och verklig värld. Det är en annorlunda bok och absolut en bok jag kommer komma ihåg.