tisdag 20 november 2012

Den som törstar

Kristina Appelqvist har skrivit fyra deckare som utspelar sig i Skövde o dess omgivning. Rektor Emma Lundgren på Västgöta universitet är huvudpersonen i böckerna.  Jag har nu läst den andra i serien, Den som törstar. Det kommer att bli fler av Appelqvist  framöver, för den här gillade jag. Mycket möjligt att jag gillar den för att miljöerna är rätt kända för mig, ja inte Universitetet,  men Skövdetrakten och den kyrkliga anknytningen. Förra året läste jag  den första i serien Den svarta löparen. Där utspelar sig en del av handlingen omkring Varnhems klosterkyrka. Jag gillade även den, annars hade jag knappast läst den andra delen, båda har historisk anknytning i handlingen och utspelar sig alltså i Skaraborg.
De är pusseldeckare, en del jämför denna serie med Maria Langs deckare, men anser samtidigt att Appelqvist inte når upp till samma nivå. Det var längesen jag läste något av Lang, men jag får väl ta o göra det för o se vad jag tycker om hennes böcker idag. Jag läste någonstans att de ges ut på nytt.

Åter till Den som törstar,  " Feelgooddeckare i småstadsmiljö"  står det på framsidan av pocketupplagan. Det är Borås Tidning som gett det omdömet. Stämmer bra ! Ibland behöver det inte vara mängder av sociala missförhållanden i deckare/spänningsromaner, ibland kan det vara skönt  att som omväxling läsa just en "Feelgooddeckare" Jag gillar ju att blanda min
läsning!


Betyg 5

måndag 12 november 2012

Dandy



Dandy är andra boken i Jan Guillous romanprojekt  om 1900-talet "Det stora århundradet". Jag läste Brobyggarna för knappt ett år sedan. Båda böckerna slutar 1919. Handlingen utspelar sig i stort sett i samma tid i båda böckerna men  på olika platser, med vissa undantag. Grundhandlingen är att man får följa tre norska bröders livsöden. I Brobyggarna blir det mest om två av dem, Lauritz och Oscar medans det i Dandy är den tredje brodern Sverre som man får följa.
Böckerna är bra och man får läsa om händelser och miljöer som är en del av vår historia, men som det kanske inte alltid skrivits så mycket om innan. Jan Guillou skriver ju om saker på ett sätt som gör att man som läsare förstår att han gör det för att lära ut. Detta tycker jag inte gör något utan tvärtom så gillar jag det. I Brobyggarna är det mycket om jakt och järnvägsbyggande, i Dandy handlar det bl a  om  den modernistiska Bloomsburygruppen. För min del var detta i stort sett en okänd del av Europas historia. Dandys huvudperson Sverre är konstnär och homosexuell och detta i en tid då omgivningens acceptans inte fanns. Det senare var ju t om ett lagbrott att utöva.
Dandy kändes för mig  något mer lättläst med mindre om jaktmetodik och  tekniska fakta, även om båda dessa ämnen förekommer. 

En fråga jag ställer mig är,  hur många böcker kommer det att bli i denna serie? Då det krävts två relativt tjocka böcker för de första tjugo åren av 1900-talet. Det skall bli spännande att fortsätta läsa om hur de tre brödernas öden fortsätter att utvecklas. Det borde bli minst en bok till innan andra världskriget bryter ut.


Betyg 4