Anders och Emma(1993) av Inger Wahlöö tog jag fram från bokhyllan nu i samband med utställningen Zorn en svensk superstjärna på Nationalmuseum, för det är konstnären Anders Zorn (1840-1920) och hans fru Emma som boken handlar om. Det är en intressant läsning, just för att jag inte har känt till så mycket om Zorn och hans liv. Första kapitlet kändes lite bekant så troligen har jag påbörjat läsningen men inte kommit så mycket längre någon gång för många år sen. Det är en biografisk roman som är mycket detaljerad men antagligen bygger den ändå på en massa fakta som framkommit om dessa två och deras förhållande och sen äktenskap. Helt ärligt så tyckte jag den var lite seg att läsa, men den här tiden i svensk kulturhistoria är jag väldigt intresserad av. Den tidens stora konstnärer, så som Carl Larsson (som kallas för Calle) Bruno Liljefors och Prins Eugén som Emma hade ett särskilt förhållande till. Även många andra både svenska och kända utländska kulturpersonligheter nämns. Anders Zorns lider av ångest och han har svårighet att finna sig till rätta med de rika människor och familjer han blev en del av, efter en fattig uppväxt. Han utsätts för mycket hån men samtidigt fanns det ju många som ville honom väl. Stora dela av sitt liv vistades han utomlands, som utställningens titel är så var han en superstjärna på sin tid. Han målade porträtt av hela världens maktelit. Detta gav honom råd att leva det lyxliv han ville, samtidigt som han helst ville måla annat. Han drack alldeles för mycket whisky och han var inte Emma trogen. Det var ett mycket stormigt äktenskap med starka viljor åt olika håll men ändå höll de ihop fram tills hans död.
Zorns Många kända tavlors tillkomst får läsaren beskrivit för sig. I slutet av boken skriver Wahlöö om när han målar två självporträtt ett av dem är detta.
