Den andra dödssynden (2019) av Jan Guillou är den nionde delen i serien Det stora århundradet, och det lär vara den näst sista. Händelserna i denna del utspelar sig mellan 1982-1990, alltså i stort sett hela 80- och 90-talet. Tiden sammanfaller med början på mitt eget vuxna liv. Efter att ha läst alla delar hittills känner jag Guillous sätt att skriva, han vill ge kunskap till läsaren, ibland blir det nästan som en faktabok i stället för roman. Jag tycker ändå att det fungerar bra och att stämningarna i böckerna skildrar den tidsanda som råder den tid han skriver om, även om det naturligtvis tydligt märks vilken sida av den politiska höger-vänsterskalan som han utgår ifrån och vill beskriva alla fall i denna del och i de två föregående. 80-talet var ju Yuppie-tid, alla skulle tjäna pengar på aktier eller fastighetsaffärer, hjulen snurrade på tills det senare kraschade. Sveriges statsminister mördas på öppen gata under denna period och Guillou skriver om Hans Holmér och Ebbe Carlsson som trodde sig kunna lösa mordet med det s.k Kurdspåret.
Huvudkaraktär är fortfarande Eric Letang som är en duktig advokat, han kallas av pressen som terroradvokaten eller vänsteradvokaten. Nu är det Incestmål och terrormål som han sysslar med. Familjen Lauritzen satsar stort på fastighetsmarknaden så förutom mycket juridik så är det mycket ekonomi med alla dess termer. Guillou skriver själv i sitt tack till de som hjälpt honom med fakta att för honom själv framstår ekonomi som ett ämne som är en blandning mellan astrologi, vidskepelse och matematik. Ja jag är nog böjd att i viss mån hålla med honom.
Igår var jag i Alingsås och firade stadens Födelsedag- hela 400 år sen ska det vara sen staden föddes. Solen sken och det var Kungligt besök,Västergötlands hertigpar Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel var inbjudna till den fina trästaden, och folk hade gått man ur huse som man brukar säga för att fira och se på de Kungliga. Jag fick en liten skymt av dem. Det var gratis tårta, stan var pyntad med ballonger och flaggor delades ut. Det var riktig feststämning. I bokhandelns fönster hade man skyltat med barnböcker passande för Jubileet och prinsessbesöket, och där fann jag två böcker jag nyligen läst och bloggat om. Barn i en stad och Stella och hemligheten.
Jag såg också när Biskop Åke Bonnier invigde Britt G. Hallqvists plats. Britt G Hallqvist var prästfru i Alingsås 1946-1958 (Det sammanföll med den korta tid min pappa var kyrkoadjunkt där). Vid invigningen av platsen utanför kyrkan medverkade även Stockholms förra biskop Caroline Krook.
Britt G Hallqvist var författare och skrev sång och psalmtexter. Finns representerad med flera psalmer i Svenska Kyrkans nuvarande psalmbok. Även en grupp barn medverkade vid invigningen.
Osynlig närvaro (2018) av Susanne Schemper är en psykologisk spänningsroman. Den handlar om Martina som är snygg, säker och framgångsrik. Hon vill ha kontroll på sitt liv och ordning och reda, jag skulle vilja kalla henne kontrollfreak. Petrus som jobbar på samma arbetsplats är en mycket udda person, en enstöring som plötsligt börjar intressera sig för Martina. Det hela blir en spännande historia, där även deras chef Fredrik på sitt sätt också blandas in. Susanne Schemper skriver på ett lättläst sätt och det är korta kapitel med mycket vardagsliv, men ändå spänning. En bok man läser snabbt.
Kommer säkert att läsa mer av denna författare.
Marsipansoldaten av Ulla-Lena Lundberg (2001) blev jag sugen på att läsa då jag tyckte mycket om hennes roman Is (2012). Jag läste också hennes romaner Ingens Anna och Kungens Anna i mitten på 80-talet, och minns det som bra läsupplevelse så jag funderar på att läsa om dem.
Marsipansoldaten skildrar Finlands moderna krigshistoria Vilket är vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. (min källa wikipedia) Jag har ingen personlig anknytning till Finland så denna historia var inget jag hade mycket kunskap om. Det är mycket krig i den här romanen och ja la ifrån mig boken och läste annat emellan för det kändes lite tungt och jobbigt att läsa bitvis. Samtidigt är den intressant då min okunskap om ämnet var stort. Ulla-Lena Lundberg måste läst mycket och kanske hört många berätta en hel del krigsminnen för att kunna skildra allt så detaljerat helt klart beundransvärt. Huvudpersonen i Is, Petter Kummel, är även med i denna roman eftersom det handlar om samma familj, familjen Kummel. I Marsipansoldaten får man följa hans föräldrar och syskon, särskilt hans två bröder som är aktiva i kriget. Genom dessa bröders historia får läsaren följa krigets framfart ifrån två olika håll. På hemmaplan är Fru Kummel mycket aktiv med att göra sina sysslor och ordna hjälp till de som är ute i kriget, hennes dotter Charlotte hjälper också till genom att vara aktiv Lotta, som många unga kvinnor var under kriget.
Ulla-Lena Lundberg är duktig på att gestalta sina romanfigurer/karaktärer man lär känna dem väl. Även miljöskildringarna gör att jag tycker om hennes romaner. Språket är finlandssvenska och ibland även finska (och tyska förekom här emellanåt) så det finns en del ord som går mig förbi, anser inte detta gör så mycket till helheten och min behållning av läsningen.
På sitt sätt läste jag dessa två böcker i fel ordning tidsmässigt men det är ändå två historier även om det är samma familj och släkt det handlar om.
