Is (2012) av Ulla-Lena Lundberg har stått i min bokhylla ett tag, och jag har länge velat läsa den och är verkligen glad att jag nu gjort det. Jag var nyfiken på Is av olika anledningar först kanske för att det handlade om en prästfamilj och sen att jag läst två böcker av henne på 80-talet, Kungens Anna och Ingens Anna, och minns att jag tyckte om dem.
Berättelsen är skriven på Finlandssvenska och utspelas på Örarna utanför Åland. Kriget är slut, det är fred i världen och Örarnas nya präst Petter Kummel anländer med sin "Pastorska" Mona samt deras 2-åriga dotter Sanna med postbåten. De blir väl emottagna och även om Petter våndas över hur den första predikan skall tas emot av församlingsborna blir han snabbt mycket populär. Petter går in i sin roll att tjäna församlingen, och Mona trivs med att alltid stå till tjänst med kaffe, te, smörgåsar och kakor när det är samlingar av olika slag i Prästgården eller efter Gudstjänsterna i kyrkan. Ibland kan det i och för sig bli för mycket som under sommaren då det är många släktingar som vill hälsa på och alla skall ha mat och sovplats. Mona trivs också med att det är ett litet lantbruk de får ta hand om kor, får och höns. Hon är en van mjölkerska då hon är bonddotter. Det är i arbete med djuren hon får vara för sig själv.
Många av församlingsborna nämns vid namn, men en del är mer framträdande såsom barnmorskan som fungerar som läkare men har endast en rysk läkarlegitimation. Väktaren (Kyrkvaktmästaren)som hjälper Petter och Mona med det mesta.
Postföraren Anton har långa samtal med Petter när Petter är passagerare.Anton är den som inleder romanen och det finns många stycken där det är hans tankar man får läsa, dessa står i kursiv stil.
Bokens titel anspelar på hur det är på vintern när Isen ligger tjock mellan öarna i skärgården.
Slutet på baksidetexten:
" På isarna och på farvattnen råder andra, uråldriga makter. Det vet Postföraren Anton, som lägger märke till de varsel de lägger ut för honom där han färdas. Prästen själv har annat i tankarna då han är på väg hemåt mot ljuset i prästgården."
Här är en intervju med Ulla-Lena Lundberg om Is.
njöt verkligen av att läsa denna!
SvaraRaderaJa det förstår jag, den är bra ur så många perspektiv.
SvaraRadera