Fundering över vilka biografier jag ska läsa i år

Jag har tänkt att läsa en del biografier i år och jag har svårt att veta vilka jag ska välja och vilka jag kommer o hinna läsa just i år. Jag vill ju läsa även annat. Det finns ju en uppsjö av biografier en del självbiografiskt och en del där någon författare skrivit om någon känd person. Mitt senaste blogginlägg är om Hon älskade av Helena Henchen som skriver om sin farmor. Fick Fenomenet Ingvar Kamprad : En bok om hans liv i julklapp, och i bokhyllan sen tidigare har jag en blandad kompott av biografier av mer eller mindre kända personer, exempelvis av Henning och Ernst Sjöström och av Priscilla Presley, dessa två har jag inte bestämt säkert om jag ska läsa i år, men helt uteslutet är det inte. Däremot räknar jag med att läsa Den röda grevinnan en europeisk historia av Yvonne Hirdman, där hon skriver om sin mamma. Den belönades med Augustpriset 2010. Jag har även en bok om Helen Keller som nog blir läst i år. Sen har jag inte läst någon av Alex schulmans böcker  men är nyfiken på dem. Den om hans relation till sin pappa Skynda att älska är väl den som jag ska försöka få läst i år, men han har ju skrivit fler böcker som är intressanta. Jag var tonåring när förhållandet mellan hans föräldrar var intressant att skriva om i kvälls- och veckopressen.

Hon älskade

Hon älskade(2008) av Helena Henschen är en biografi om hennes farmor, Signe Thiel (1885 -1969) och dotter till Ernest Tihel som var känd bankir och konstsamlare. Thielska galleriet på djurgården Stockholm var hans verk. Jag var där för några år sedan. 
Bokens inledning: När Signe dog fick jag några av hennes efterlämnade föremål. Hon hade själv bestämt att just jag skull ha dem. När jag många år senare av en tillfällighet hittar kartongen, träffas jag i hjärtat av påfågelfjäder, hennes stora hårkam av sköldpadd och en liten flask med knapp förnimbar doft av ambra. Det är som Signe viskar "Här är jag!"
Helena använder sig sen av efterlämnade brev och dagböcker för att skriva berättelsen om Signe. Det är en berättelse om en ung kvinna som gjorde uppror mot sin far som fick sex barn och vars livs kärlek var en man som inte var fri. Det handlar mycket om kärlek, kärlek till de män hon älskade och till sina barn. Hon var mycket i Berlin före andra världskriget och under kriget hjälpte hon flyktingar till Stockholm bland annat genom en antinazistisk organisation som kallades Tisdagsklubben. Signe var också aktiv i Fredrika Bremerförbundet, och nära vän till Ellen Key. 
Helena Henschen skriver på ett sätt där det stundtals känns som det är en roman och sen kommer det stycken om hur hon tolkar breven eller dagboksanteckningarna. Det blir ett bra porträtt av en aktiv kvinna som levde och verkade i en stor del av 1900-talet.
Bokens sista sida: " November 2003, En röd fjäder vippar på en kvist intill Signes grav, den låga femhörningen. Hon älskade är inristat under hennes namn. Signes sista önskan är nu verkställd.

Smultron, bröllop och döden

Smultron, bröllop och döden (2016) av Kristina Appelqvist är den tredje delen i serien med litteraturforskaren och talskrivaren Helena Waller.
Det kändes för mig som det här var den bästa, men jag har tyckt om alla deckare som Kristina Appelqvist skrivit, hon skriver på ett sätt som jag gillar. Det är ett plus att jag känner till trakterna där handlingen utspelar sig relativt bra, ja de delar som utspelar sig i Västergötland alltså. Denna gång är handlingen även förlagd till Italien närmare bestämt Verona eftersom det handlar om en teateruppsättning av Shakespeares Romeo och Julia. Det är en ung litteraturstudent som sätter upp pjäsen i sin morfars lada i den lilla orten Tidan. Hon annonserar efter intresserade som vill vara med men även hennes studiekamrat, hennes bror och pappa blir skådespelare i pjäsen. Samtidigt hittas i närheten en av Europas främsta Shakespearexpert mördad. Han har varit försvunnen i åtta månader. Helena Waller förstår att han hade kunskap om att det skulle finnas ett originalmanuskript av Romeo och Julia och ger sig iväg till Italien.
Denna gång tippade jag rätt mördare, brukar sällan gissa rätt men alltid kul när jag gör det. 
I pocketupplagan jag läst är det en hel del extramaterial, bland annat berättar Kristina om att hon själv satt upp Romeo och Julia men som ett spex när hon gick i gymnasiet och det var bland annat det som inspirerade henne till handlingen.
Nu har jag kvar att läsa nästa med titeln Den fjärde pakten, den är säkert också bra.