tisdag 19 december 2017

Helenas hämnd

Helenas hämnd (2011) av Maria Gustavsdotter är fjärde delen i serien Släkten och den handlar om Helena av Skövde som är en rik och mäktig änka som med fast hand styr över sina ägor och sin familj. Hon har en son och två döttrar, den ena dottern gifts bort och misshandlas brutalt av sin make.Helena talar med honom men misshandeln  fortsätter och till sist känner hon att måste ta tag i problemet själv.
Detta är första boken jag läser av Maria Gustavsdotter, och det lär inte bli den sista eftersom hon har skrivit många historiska romaner som jag är nyfiken på. Jag tycker hon skriver så man ser personer och handling så tydligt.
Det är emellanåt rätt obehaglig läsning som det blir när det handlar om misshandel. Mot slutet är det lite övernaturliga inslag som bygger på legenden om Helena.
Våra äldsta kyrkor i Sverige är från 1100-talet, särskilt här i Västergötland finns det många från denna tid.Kristendomen har blivit den religionen som gäller och jag tänker på detta när jag läser att de som levde då för så längesen, verkligen satt ett avtryck som finns kvar i vår tid.
I sitt efterord skriver Maria Gustavsdotter att boken bygger på en legend, men samtidigt har Helena av Skövde funnits och i baksidetexten står det att boken bygger på ett verkligt livsöde. Tycker på något sätt att detta motsäger varandra, men jag kanske har fel. I vilket fall som helst har Maria tagit hjälp av litteratur och hon tackar även flera personer, bland annat Dick Harrison, i efterordet.
Det finns fem delar till utkomna i serien, jag har läst två i år, får se hur många det blir under 2018.

måndag 11 december 2017

Ta vägen


Ta vägen , Weit uber das land, (2016) av Peter Stamm är en en kort roman.
Från baksidetexten:
"Semestern är slut. Familjen är tillbaka i Schweiz efter ett par fina veckor vid havet i Spanien. Kvällen är mild och dagen efter börjar ett nytt arbetsår. Skymningen börjar lägga sig när Astrid går in för att natta barnen. Thomas ser ut över tomten och lyfter sitt halvfulla glas men ångrar sig och ställer ner det igen. I stället reser han sig och går sin väg"

Man får sen följa Thomas väg bort och Astrids situation kvar hemma med barnen och vardagslivet. Thomas vandring går genom industriområden och ut i naturen till små byar. Hans väg beskrivs på rätt detaljrikt och när han kommit ut på landsbygden beskriver författaren den schweiziska naturen fint.
Astrid får en del problem då hon inte från början erkänner att Thomas verkligen är försvunnen på riktigt. Det leder till att hon till att början med svarar med lögner när folk frågar efter honom.
Som läsare ställer ja mig en hel del frågor, men läsningen ger egentligen inte så mycket svar. Jag har lite svårt för slutet, som är något överraskande.
Ta vägen är en lättläst roman men ändå en roman som ställer en av livets största frågor på sin spets. Vad är meningen med livet?



fredag 24 november 2017

Davidsstjärnor

Davidsstjärnor (2013) av Kristina Ohlsson är femte boken om Fredrika Bergman och Alex Recht. 
Även Peder Rydh och Elen Lundell från tidigare delar är med i handlingen.
Från baksidetext:
"Här ställs de inför en av de svåraste utmaningar när de dras in i jakten på en mördare som framstår som lika skoningslös som effektiv. Spåren leder utredarna till en och samma plats: Israel" 
En förskollärare på en judisk skola i Stockholm blir nerskjuten  på skolgården och strax därefter saknas två pojkar vars föräldrar är medlemmar i den judiska församlingen. Peder Rydh har just anställts som säkerhetschef i församlingen. Alex Rechts arbetsgrupp är de som får utreda mord och försvinnanden från polisens sida. Det hela mynnar ut i en komplicerad jakt på misstänkta personer. Det är mycket spännande och Kristina Ohlsson har även lagt in en spännande cliffhanger som får sitt svar på de sista sidorna.
Jag bläddrade i en gammal veckotidning där det var en snabbintervju med några deckarförfattare med bland annat Kristina Ohlsson, och svaret på frågan vilken bok hon är mest nöjd med svarade hon Davidsstjärnor.
I slutet av boken (Pocketupplagan) har Kristina skrivit en rätt lång berättelse om sig själv, skrivandet och om denna boks tillkomst, och jag förstår även där att hon känner sig nöjd med Davidsstjärnor då hon länge velat skriva en handling där Israel är med.
Nu har jag kvar att läsa Syndafloder i denna serie, och jag har hittills inte blivit besviken. Kristina har ju efter denna serie skrivit en ny serie för vuxna samt flera barn och ungdomsböcker kommer absolut läsa mer av henne framöver. 

fredag 17 november 2017

Rikard Wolff

Nås av nyheten att Rikard Wollf har lämnat oss. Jag läste bara för några dagar sen om att han inte var bra och tänkte då att hans dagar nog var räknade. Hans lungsjukdom blev till slut för svår för att bemästra. Jag bloggade om hans självbiografi Rikitikitavi som jag lyssnade på som ljudbok 2015, men boken kom ut 2011. Då jag är nästan i samma ålder som Rikard var den  intressant ur många synvinklar. Rikard var också med i stjärnorna på slottet och en del av det som han berättade där skriver han om i boken. Men det jag mest förknippar Rikard med är filmen Änglagård och sången Pojken på månen .     Vila i frid Rikard.

fredag 10 november 2017

Hem

Hem (På svenska 2014) av Toni Morrison är en kort men innehållsrik liten roman. Handlingen utspelar sig på 50-talet, Huvudperson är Frank Money som är på väg hem från att varit stridande i Koreakriget. Men det är en hemväg som slingrar sig med många stopp på vägen, han har varit på väg hem en lång tid.  Frank mår inte bra efter sina krigsupplevelser och det gör det svårt för honom när han nu är tillbaka i det vanliga civila samhället i USA igen. Hans två barndomskamrater förlorade han i kriget och han har sett dem dö, de kom hem i kistor, vad har han att säga deras föräldrar? Frank har hemska hallucinationer och  kan inte förmå sig att åka hem, därför de många stoppen. För att klara sig söker han lugn med alkohol och tröst hos kvinnor. Samtidigt får man följa hans syster som bland annat tar en anställning hos en experimenterande läkare. Systern är den som Frank älskar allra mest och det är det som får honom att till slut känna att livet kan gå vidare.
Hem är lättläst med en fin prosa, men det var många namn och lite olika tidsperspektiv i de olika kapitlen. Jag har alltid lite svårt för det.  Historien känns drabbande och att läsa om Franks syner från kriget är lite obehagligt, det är en bok som jag helt klart kommer komma ihåg lång tid efter att jag läst ut den. Toni Morrison tilldelades Nobelpriset i litteratur 1993.

Tips:
 Litteraturmagazinets recension
Recension i GP 

torsdag 2 november 2017

En mörderska bland oss

En mörderska bland oss (2013) av Hannah Kent är en roman baserad på en verklig händelse på Island 1829.Pigan Agnes Magnusdottir som har dömts till döden för sin medverkan i ett brutalt dubbelmord. I väntan på att domen ska verkställas skall hon bo på en avlägsen gård, hos en familj med två döttrar. De undviker först Agnes av rädsla och avsky för vad hon har gjort, men efter hand närmar sig modern och ena dottern henne och undrar om hon verkligen är en kallblodig mörderska. Agnes har valt en ung prästkandidat som sin själasörjare och hon börjar berätta för honom om sin roll i mordhändelsen. Det är genom dessa samtal som man som läsare får veta vad som hänt på gården där morden skett.  
Handlingen utspelar sig på ett kallt och kargt Island, långt ifrån civilisationen. 
Jag tyckte om denna roman på många sätt, även om det är en fiktiv berättelse om vad som hänt så har Agnes funnits och hon blev den sista som avrättades på Island. Hannah Kent lyckas på ett fint språk skildra miljön och människorna på denna karga ö för nästan 190 år sedan. Island var inget självständigt land utan tillhörde Danmark då och blev självständigt 1904 med unionsupplösningen. 
En mörderska bland oss är Hannah Kents debutroman och hon skriver i sitt efterord om sin efterforskning av fakta för att kunna skriva denna roman. De brev och handlingar som är med i romanen är äkta, så även namn på gårdar o platser och hon har lagt in många väl kända fakta kring Agnes liv och själva mordhändelsen från olika dokument i berättelsen.
Hannah Kents andra roman, Det goda folket, har nyss kommit ut och jag tror att den är minst lika intressant att läsa. Den har nominerats till 2017 års Walter Scott price, ett litteraturpris för historiska romaner.

söndag 22 oktober 2017

1968

1968 (2017) av Jan Guillou är den sjunde delen av hans serie om 1900-talet, Det stora århundradet. 1968 är ett mytomspunnet år med kårhusockupation och Vietnamdemonstrationer. Att Jan Guillou låter en hel bok i sin serie handla om ett enda år är ju därför inte någon tillfällighet då han själv vad med om dessa händelser.

Erik som är den karaktär man får följa, även här som i förra delen, har studerat till advokat (inte journalist som Guillou)och med toppbetyg så får han sin första anställning hos stjärnadvokaten Henning Sjöstrand,
(i verkligheten Henning Sjöström) Av honom får han ett uppdrag att åka till Tyskland för att vara med på rättegången mot Astra i samband med Neurosedynskandalen. Detta tragiska kapitel i vår historia känns ju nästan bortglömd idag och det var det intressant att läsa om. 
Guillou beskriver på ett bra sätt hur man som ung och vänsterradikal tänkte vid den här tiden och man förstår att en hel del är taget från hans egna tankar ock upplevelser. 
1968 var jag nio år och visst kommer jag ihåg en del exempelvis att det pratades om Vietnamkriget och att det demonstrerades, men jag var ju inte insatt i vad det handlade om, det är även möjligt att dessa minnen härrör sig mer från början av 70-talet, för Vietnamkriget och protesterna emot det och hela vänstervågen pågick ju inte bara 1968. Guillou tar som vanligt i denna serie upp sporthändelser och 1968 var ju ett olympiskt år och Erik satt och tittade på OS-sändningarna i en nyinköpt färg-tv, den tidens nya teknik. 
Jan Guillou skriver som alltid i denna serie in en hel del fakta och i denna del tycker jag det är lite svårt o hänga med i alla olika vänsterfraktioner och vänstern var ju absolut inte en helt enighet det förstår man ju, en del höll mer på Mao och andra på Stalin osv. Det gemensamma var väl motståndet mot USA. 
Det handlar inte så mycket om familjen Lauritzen  men det finns ju med naturligtvis, bland annat åker Eric ut till Saltsjöbaden för att fira sin mormors födelsedag. Eric är också med när släkten firar jul hemma hos Onkel Sverre som nu är över 90 år.
Ur baksidetexten:" Den vänsterradikala vågen kommer än mer att splittra familjen Lauritzen mellan de yngre som anser att det är rätt att göra uppror och de äldre som vidhåller att äganderätten står över allt annat."
Det går inte att låta bli att läsa vidare i denna serie så jag ser fram emot nästa del och det bör ju handla om 70-talet. 

lördag 14 oktober 2017

Italienska skor

Italienska skor (2006) av Henning Mankell är en vemodig roman om läkaren Fredrik som på grund av ett misstag vid en operation har fråntagits sin legitimation och bosatt sig ensam på en ö. Som enda sällskap har han en hund och en katt. Han har även en myrstack i huset (!) Fredriks morgonrutin på vintern är att hugga upp en vak och doppa sig i det iskalla vattnet. En morgon när han kommer in från sitt dopp ser han en figur stå på isen. När han tittar i sin kikare så ser han att det är hans ungdomskärlek Harriet som står där med rollator. Hela Fredriks liv förändras från och med den morgonen, allt det som han lämnat och de svek han gjort kommer nu till ytan. Som  läsare får vi ta del av detta. Det är mycket känslor och livsfrågor i denna roman. De Italienska skorna är egentligen en bisak, men en rolig detalj och titel. Det är ingen kriminalroman som man gärna förknippar Mankell med, han har skrivit många andra böcker både för barn och vuxna.  
En fristående fortsättning om Fredrik har titeln Svenska gummistövlar. Kommer nog att läsa även den framöver. Dessa böcker var bland det sista Henning Mankell skrev.


Läs recensioner från  Bokhora och Litteraturmagazinet.

torsdag 28 september 2017

88 böcker du inte behöver läsa

88 böcker du inte behöver läsa (2017) av Kalle Lind, är en bok man inte behöver läsa :-) Men för all del den är faktiskt rolig att läsa. Trots allt så har jag läst några av dessa 88 böcker och någon finns i min boksamling exempelvis Bondepraktikan.
Av dessa 88 böcker handlar många om sex och många om religion alltid roliga ämnen att läsa om?? Nja jag förstår ju att det är den typen av böcker man kanske inte behöver läsa och som är lätta att skämta om.
Kalle Lind börjar med att skriva ett litet satiriskt förord, sen är det en bild för varje bok där Kalle står och håller upp boken, bilderna är svartvita och sen har Kalle skrivit en  sammanfattning av bokens innehåll och lite utdrag. 
Kan vara lite kul o läsa om någon bok emellan varven. Första titeln är Avva och Nenne (1974) av Nils Bergqvist, en krystad roman för att lära ut om kärlek och sex till oss som var tonåringar på 70-talet. Jodå jag läste nog lite i den men om jag vågade visa någon att jag läste i den, nej det tror jag faktiskt inte. Vitnos träffar brunöga och Vilken tavla Dante, är andra titlar i barn och ungdomsgenren som jag säkert har läst. Titlar jag definitivt inte läst eller kommer att läsa  är: Grafologisk handbok för sökare av Hans Scheike (1984)Han som drev en "smisksekt" om ni minns?  Samlade tankar på pränt av Tore Skogman Han var min idol när jag var 7-8 år,men nej den lockar inte.  En bok om kvinnors själslivsliv skriven 1924 och En bok om kvinnors könsliv skriven 1923, Svenska bordeller från 1967, så överlever du år 2000 om katastrofen kommer är andra titlar som jag inte kommer att skriva upp i min "Att läsa lista" men blir du trots titeln sugen på att läsa om dessa böcker så rekommenderar jag dig att läsa denna bok.

söndag 17 september 2017

Din heder

Din heder (2009) av Martin Svensson är en roman om hederskultur. Den känns mycket aktuell även om det är åtta år sedan den skrevs. GP har ju haft en artikelserie om hedersförtrycket under sommaren, och har man följt den så inser man att denna roman skulle kunna vara sann. Nu är Din heder ingen biografi utan som sagt en roman.

"Din heder utspelar sig under en sommar i Stockholm och är berättelsen om Meyrams kamp om rätten till sitt eget liv. Det handlar också om vad som händer när två kulturer kolliderar med varandra och familjens heder blir en ursäkt för att förtrycka kvinnor.

Handlingen är bra uppbyggd, på ett sätt som många deckare/thrillers är.Berättarpersonen är Victor som just står inför ett vägval i sitt förhållande med sin sons mamma. Samtidigt kommer Meyram av en slump in i hans liv och han får både hennes bror och svartsjuke pojkvän efter sig. Jag tycker det var en spännande berättelse.

Martin Svensson är själv ingift i en kurdisk släkt och han är övertygad om att det går att förändra hedersförtrycket, men han säger: Vi förändrar ingenting genom att säga att hederskulturen inte existerar, eller att blanda ihop det med annat kvinnoförtryck, tvärtom gör vi de tjejer och killar som vill frigöra sig från denna frihetsberövande kultur en stor otjänst. 
Detta uttalande står i en avslutande text i boken, där han förklarar varför han skrev Din heder. Boken är lättläst och känns som det kunde varit självupplevt. Samtidigt blir jag både ledsen och arg att det ska vara på detta sätt för både kvinnor i Sverige och i de länder de kommer ifrån. Att vi i Sverige inte har förmått att se detta förtryck tillräckligt trots att det finns kvinnor som kämpar för detta, att göra sina röster hörda. Jag blev mycket berörd när jag hörde Sara Mohammads sommarprogram förra året. 
Boken finns att köpa som CD-bok och Ljudbok, men även som pocket på Bokbörsen. Finns nog på de större biblioteken och har man tur går den säkert att finna på en vanlig loppis. Hur man än läser den så är det en bra och viktig bok.

söndag 10 september 2017

Med sina läppars svalka

Med sina läppars svalka (2014) av Theodor Kallifatides  är endast andra boken jag läst av honom. Jag har tidigare läst Vänner och älskare, Det är rätt längesen jag läste den, så jag minns bara handlingen i stora drag. När jag bloggade om den satte jag betyget 4. Nu sätter jag inte betyg på det jag läser längre.  Men det är Med sina läppars svalka som detta inlägg ska handla om. I denna roman har Kallifatides fått med Greklands hela nutidshistoria. Man får följa Elena som är född 1932, från att hon är en liten flicka i en liten by i Grekland till det att hon är gammal och har bott en längre tid i Sverige. Hon beskrivs som en mycket vacker kvinna och hennes skönhet  väcker mångas känslor. Hennes liv är händelserikt och rätt sorgligt. Som mycket ung gifter hon sig med sin lärare Giannis. Det blir ett långt äktenskap, de flyr några år till Australien, där Elena startar företag, en skönhetssalong, tillsammans med en väninna. När företaget börjar gå sämre och förhållanden blivit bättre i Grekland återvänder de. Senare när Grekland är på väg att bli en diktatur flyr de till Europa och väljer som många andra Sverige som sitt nya hemland. De hamnar i Viskafors där de arbetar på gummifabriken. Det är ett hårt slit som tär på dem. Giannis engagerar sig i facket och Elena börjar måla Ikoner. 
Parallellt med Elenas livshistoria får man läsa om det som händer i nutid, då Elenas dotter Maria genomgår en skilsmässa och det stöd hon får från Elena.
Jag tycker alltid det är lite jobbigt med två tidsperspektiv, men jag har börjat vänja mig då många författare skriver på det sättet. I det här fallet gjorde tidsperspektivet att man inte rörde till det i alla fall.
 Kallifatides kan sin grekiska historia, han kan hur greker tänker och fungerar och han får in det på ett bra sätt. Det blir en hel del fakta emellanåt. Han tycker också om att lägga in en hel del erotik i sina romaner, det fungerar men jag är ändå glad att inte alla författare skriver på det sättet. Jag kände under läsningens gång att boken var lång, jag läste inte vidare för att den var spännande utan mer för att boken skulle läsas ut. så det blir inte ett toppbetyg, men som sagt jag sätter inte betyg på det jag läser längre. 

söndag 27 augusti 2017

Rånmördarna Jonas Falk och Anders Frid

Rånmördarna Jonas Falk och Anders Frid - Historien om ett värdetransportrån 1854 av Leif Essefjord (2017) 
En fullständig berättelse om Jonas Falks och Anders Frids levnad och vad som ledde fram till det spektakulära rånet, rättegången, straffen och mystiken kring Falks grav.

Leif Essefjord har forskat grundligt om de väpnade rånet som skedde mot en postskjuts utanför Sandhem i Västergötland. Rånarna flyr till Stockholm där de snart grips och efter förhör förs till fängelset i Mariestad för att sedan ställas inför domstolen. Båda döms för brottet poströveri och mord och påföljden blir bestämd till dödsstraff genom halshuggning. 

Jag var och hörde författaren hösten 2016, när han höll ett föredrag om Rånmordet. Både jag och Leif har växt upp i den bygd där Falks grav finns, platsen där Jonas Falk avrättades på ett fasansfullt sätt 1855, Svedmon på Hökensås. Det är en av Sveriges mest mytomspunna platser. Rånmordet var också omtalad i ett tv-program i TV4 för några år sedan och då döpte man en Rondell i Habo centrum till Falks rondell. Det blev något omdiskuterat att en rondell fick ett  ett namn efter en mördare.
Man påstår också att det nu mer än 150 år alltid funnits friska blommor på graven och spekulationerna är många vem som började lägga blommor där och vem/vilka som fortsatt med det. Jag var där en söndag eftermiddag nu i sommar och det fanns blommor där, men det såg lite stökigt ut. Under den korta stund jag var där kom det flera bilar med besökare som gick fram för att titta på graven, något förvånad över det, men graven har alltså fortfarande en dragningskraft som besöksmål. 

Leif Essefjord har beskrivit händelseförloppet, genom att utgå från vittnesförhör,rättegångsprotokoll,nådeansökningar, tidningsartiklar, brev med mera från tiden. En del finns avfotograferat i boken, men ändå avskrivet för att vara lättare att läsa.
Detta är inte bara en bok för de som känner till platsen, utan en bok som kan vara intressant för alla som är intresserade av kriminalhistoria.
I slutet av boken finns en bra källförteckning.
Tyvärr känns det något dåligt korrekturläst innan tryckningen, jag hoppas att detta åtgärdas om det blir någon mer upplaga. 





onsdag 23 augusti 2017

Per Anders Fogelström

Igår var det 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes. SVT sände därför ett entimmesprogram om författaren, och efter det sändes filmen Mina drömmars stad från 1976. Det var en fin hyllning till en av Sveriges mest lästa författare. Själv läste jag hans hyllade Stad-serie redan när jag gick i högstadiet  i början av 70-talet, men gjorde en omläsning av dessa 2007. Jag hade vid omläsningen ett annat perspektiv, då jag hade varit mer i Stockholm och just på Söder, där min mamma bott sen mitten av 80-talet. Jag kan väl säga att Stad-serien är en av de bästa läsupplevelserna jag haft. Det är många gånger jag tänkt på dessa böcker och romanpersonerna när jag promenerat i Stockholm. Det är också skillnad på läsupplevelse när man är tonåring och när man är i medelåldern.  Jag har läst fler av Fogelströms romaner och även hans självbiografi Hem till sist  som jag läste då den kom ut 1993, finns som E-bok, funderar på att läsa om den.


Foto Albert Bonniers förlag

söndag 13 augusti 2017

Järnblod

Järnblod (2015) av Liza Marklund är den sista i serien om Annika Bengtzon journalist på  tidningen kvällsposten.  Det är en fortsättning på Lyckliga gatan, och jag inser att det gått lite för lång tid sen jag läste den för att helt hänga med i Järnblod. Lyckliga gatan läste jag nästan exakt för ett år sedan.

Från bakssidetexten:
"Annika Bengtzons syster Birgitta är försvunnen. Hon gick iväg till jobbet en söndagsmorgon, men kom aldrig fram. Det sista livstecknet är ett sms: Annika, hjälp mig! 
Kvällspressens papperstidning ser ut att gå i graven. Om det inte sker ett mirakel kommer chefredaktör Anders Schyman att gå till historien som den som lade ner den svenska journalistiken. 
Under tiden pågår en uppmärksammad rättegång om ett bestialiskt mord på en uteliggare."

Det märks att Järnblod är den sista i serien, för på något sätt knyts säcken ihop för hela Annikas liv i handlingen. Hon går till en psykolog eftersom hon har ångestattacker. Annika blir även konfronterad med minnen och personer från sitt förflutna då hon med anledning av systerns försvinnande, uppsöker barndomens bruksort Hälleforsnäs.
 Man vet ju visserligen aldrig helt säkert med författare om de ångrar sig och gör ytterligare böcker när de sagt att det är den sista i en serie, men jag skulle nog kunna sätta en liten slant på att Liza Marklund inte kommer att göra någon mer bok med Annika Bengtzon som huvudperson. Måste säga att just denna kändes rätt seg att läsa till att börja med, men det tog sig mot slutet. Kändes ändå som ett lite sorgligt slut. Allra sist är det en epilog om hur Annikas liv och även Thomas liv är lite längre fram, och deras liv blir väl rätt bra tycker jag. Att papperstidningen Kvällspressen läggs ned till förmån för nättidningen känns ju helt i tiden, det är väl så  det kommer att gå framöver med våra tidningar.
Nu har jag läst alla 11 böckerna. Sprängaren, den första i serien som utkom 1998, läste jag 2000, det är alltså 17 år sedan jag började lära känna Annika. I min hylla finns sex dvd- filmer med filmatiseringen av sex av titlarna. Tänkte det kunde bli en del av höstens nöje.

söndag 6 augusti 2017

Mödrarnas söndag

Mödrarnas söndag av Graham Swift (På svenska 2017) Är en kortroman där det mesta av handlingen utspelar sig den 30:e mars 1924 som är Mödrarnas söndag. Det är dagen på året då tjänstefolket får ledigt för att åka hem. 

"En som inte åker hem är den föräldralösa husjungfrun Jane Fairchild, som i stället möter sin älskare - den ende kvarvarande sonen på det närliggande gods som ekar tomt efter att brödernas dödats i första världskriget. Det som sedan händer under dagen ändrar deras liv för all framtid" 

Det är en tragisk berättelse, en berättelse om klasskillnader i dåtidens England, men också en berättelse om att man kan födas utan något och ändå nå berömmelse. Gillar man Tv-serien Downton Abbey så gillar man att läsa Mödrarnas söndag. 
Först tyckte jag att det var svårt att komma in i handlingen, meningsbyggnaden kändes jobbig. Men jag behövde inte läsa många sidor för o inse vilken liten pärla denna bok är. Det är en kort berättelse men ändå detaljrik.  Boken har fått väldigt fina recensioner och på framsidan står det "Ett mästerverk" Guardian. Författaren är ett okänt namn för mig, men jag kan ju inte bli annat än nyfiken på det han har skrivit tidigare.

torsdag 3 augusti 2017

Nortons filosofiska memoarer

Nortons filosofiska memoarer av Håkan Nesser (2016) är en rätt kort liten historia om Hunden Nortons liv. Författad av Norton Kirkegaard men nedtecknad av Håkan Nesser, illustrerad med fina teckningar av Karin Hagen. En liten bok att ta till när man vill läsa något enkelt och mysigt. Gillar man hundar blir man inte besviken. 
Från omslagstexten:
"Norton är en av Sveriges mest beresta hundar. Han har jagat bollar i Central Park, tiggt köttbullar i Stockholm och spanat på tikar i Kensington Gardens. Allt under överseende av husse Håkan Nesser. Tillsammans fick de elva år av äventyr och vänskap"

Man läser den här lilla boken snabbt och den är skriven med humor och kärlek till Norton som numera ser ner på sin Husse (och matte) från Hundarnas himmel.

tisdag 25 juli 2017

Gredelins längtan

Gredelins längtan (2002) av Kaj Attorps är en bok jag läst i mitt personliga  tema för 2017 som är Elsa Beskow. När jag läst denna bok så ser jag helt annorlunda på sagorna om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin, Farbror Blå, Petter och Lotta. (Prick och Esmaralda omnämns bara som Hunden och Katten) Gredelins längtan är en roman, men man vet att Elsa Beskow hade tre systrar som bodde tillsammans i en småstad som förebild när hon skrev sagorna. Min gissning är att det finns något i romanen som är sant, ja även i sagoböckerna då också naturligtvis. I romanen är en del händelser berättad av Petter, men det stämmer inte hela tiden. Detta kan man ju störa sig lite på, men jag tyckte inte det gjorde så mycket. Det är en berättelse om invånarna  i en liten stad, tiden är runt första världskriget, och staden heter Lillköping. Jag tror det har spekulerats vilken stad i verkligheten som är förebild, alltså den stad verklighetens tanter och Farbror Blå bodde i, kanske är det Sigtuna, det är i alla fall den stad jag har hört att det skulle vara. Det förekommer också ett Storköping i berättelsen, sen namnges en del städer med dess riktiga namn som exempelvis Stockholm. 
Berättelsen kretsar mest kring Gredelin och Farbror Blå, ingen av dem är särskilt nöjd med sitt liv. Även om de andra systrarnas liv och tankar också ges plats.(Och de är inte så nöjda heller) Titeln anspelar särskilt på Gredelin som längtar bort, och som har perioder av depressioner. Systrarna har en tragisk bakgrund som gör att de är i den situation de är i, utan egna familjer med man och barn, nu bosatta i ett eget hus i Lillköping och granne med farbror Blå, vars hjälp de mer eller mindre är beroende av. Petter och Lotta har de tagit till sig för att få en hel del hjälp i hushållet. 
Mycket som händer är tragiskt men en hel del även komiskt. Händelserna i Farbror Blås nya båt, är återberättad på ett något annorlunda sätt. Jag var tvungen att läsa bilderboken av Elsa Beskow för att se skillnaden. 
En del kapitel är utdrag ur anteckningar, dagböcker och brev eller till och med är det drömmar. Som läsare fick jag tänka till, händer detta? nej det  måste vara en dröm för i nästa kapitel förstår man att det inte har hänt.
Sammantaget tyckte jag det var en intressant läsning och har man läst dessa sagor som barn eller högläst dem för barn rekommenderar jag verkligen läsning av Gredelins längtan.


 Läs Recensioner av Gredelins längtan i Svd och i Dast Magazine men lite varning för att det "spoilas" mer än vad jag har gjort.

Gredelins längtan finns nu bara att köpa som E-bok på bland annat Bokus och Adlibris


onsdag 12 juli 2017

Lex Demos

Lex Demos av Staffan Gullsby (2017) är den avslutande delen i en trilogi, som kretsar kring kirurgen Sebastian Ekberg. De andra delarna är Lex Duplex och Lex Domini.

"Alla delar rör sig i miljöer där övertygelsen om att ha rätt är stark och berör hur tankar, åsikter och beteenden kan påverkas i sådana sammanhang. Det är en rättfram skildring av det mänskliga beteendets mörkare sidor."

Det står att det är en fristående del, men jag rekommenderar absolut att man ska läsa dessa delar i den ordning som de kommit ut. Även om det inte var allt för längesen jag läste den andra delen så var jag tvungen att fundera över en hel del namn med mera. Det är väldigt många personer nämligen i handlingen och det kan jag tycka vara lite jobbigt. 
Sebastian Ekberg utsätts för en massiv hatstorm från människor som inte alls känner honom. Det börjar i den första boken och det byggs på efterhand som handlingen utvecklas. Det är frikyrkokristna,  journalister, politiker och även andra läkare som ser på Sebastian som han kom från Helvetet. Han har dock även vänner och får i första delen hjälp av Marie, tycke uppstår och de blir sambor, och hon står stadigt vid hans sida även när det stormar som mest.
Det händer mycket hemskt men jag vill inte berätta om det för er som blir nyfikna och vill läsa serien själv. 
Det är intressant hur författaren får till allting och kan tänka sig in i hur ett sådant här drev mot en person kan uppstå. Det handlar om egoistiska människor som tror att deras kunskap och snäva människosyn är den rätta och som söker makt o framgång. För att förstärka hur dessa människor tänker och hur de uttrycker sig är det mycket svordomar, kanske något för mycket för mig.
I den tid vi lever i finns det mycket extremism och även så kallade falska nyheter, så det hela är ju inte helt otroligt, eller?? Nja jag ser det mer som Staffan Gullsby har samlat många otroliga händelser och extrema personligheter i denna trilogi som kanske inte skulle ske i verkligheten och drabba en och samma person.Fast det är spännande att läsa och fiction är ju ändå fiction. 
För att sammanfatta serien så kändes första boken något svårläst med bland annat medicinska termer och kanske den borde korrekturlästs mer
men de andra delarna har jag tyckt fungerat bra att läsa. 

Tack till Staffan Gullsby som erbjudit mig att läsa hans böcker genom recensionsexemplar. Det har helt klart varit en spännande läsning.        

söndag 2 juli 2017

Den gamle o havet som bokcirkel och radioföljetong

Den gamle och havet av Ernest Hemingvay (1952) läste jag under midsommarhelgen, och sedan lyssnade jag på Lundströms bokradio när Marie Lundström leder bokcirkel om den med Jessica Shiefauer och Mikael Niemi. Det var mycket intressant att höra deras samtal. Jessica Shiefauer jämför den gamle fiskarens kämpande som att kämpa med manuset som författare. Mikael Nemi som är jägare och även fiskat en del kom med andra referenser. På Srplay kan man lyssna på, eller ladda hem boken, i uppläsning av Lars Väringer, fram till den 12/7. Avsnitten av Lundströms bokradio med bokcirkeln om boken går naturligtvis också att höra på Srplay.
Det var intressant att läsa en sådan här klassiker och den var mer lättläst en jag trodde den skulle vara. Den var både lite spännande och lite sorgsen. 

Utdrag från Wikipedia:
 1953 mottog Hemingway Pulitzerpriset för boken, som var det sista större fiktiva verk Hemingway skrev och publicerade under sin livstid. Den var även en bidragande orsak till att han fick nobelpriset 1954. Boken, som är en av hans mest kända, handlar om Santiago, en äldre fiskare som kämpar mot en gigantisk spjutfisk (utbytt till en svärdfisk i den äldre svenska översättningen) långt ut i Golfströmmen.

tisdag 20 juni 2017

Vår Pippi - Vår Vang

Vår Pippi -Vår Vang - Tecknarna hyllar Ingrid Vang-Nyman och det moderna genombrottet inom svensk barnboksbild. (2016) Jag har inte läst varenda ord i den, då jag tidigare läst 
Ingrid Vang Nyman en biografi av Lena Törnqvist och det blir en hel del upprepning att läsa båda dessa böcker. Det är alltså flera tecknare som analyserar och berättar om  hur de påverkats av Ingrid-Vang Nymans bilder. Visst är det intressant, samtidigt som jag själv inte är någon tecknare eller konstnär. Det kan därför ibland bli lite svårt att hänga med i analyserna även om boken naturligtvis riktar sig till alla som liksom jag har intresse av barn- och bilder-böcker. Det är många fina färgbilder och svartvita teckningar i boken och flera av dem är naturligtvis illustrationer till Astrid Lindgrens böcker, inte bara Pippiböckerna utan även från Kajsa Kavat, Bullerbybyböckerna med flera. 

Ingrid Vang-Nyman hade stort intresse av, och längtan till andra kulturer, så hon hade gärna velat resa mycket, men det blev inte så, då hon inte hade varken god hälsa eller bra ekonomi. Hon gjorde ändå gärna illustrationer till böcker om barn från andra länder och en hel del i Vår Pippi -Vår Vang ägnas åt dessa bilder som hon kanske inte är riktigt lika känd för. Här är några exempel på sådana illustrationer med barn från Grönland, Afrika och Indien. 

söndag 11 juni 2017

Tempelbranden

Tempelbranden (2010) av Catharina Ingelman-Sundberg  är tredje delen i serien Släkten.  Serien är skriven av olika kvinnliga författare och handlar om starka kvinnor i historisk tid. Det är historiska Media som ger ut den här serien och den som kommer ut i år är del nio. Varje del är en egen fristående berättelse men kvinnorna i berättelserna är släkt med varandra i rakt nedstigande led. 
Tempelbranden utspelas i mitten av 1000-talet under den tid då Sveaväldet Kristnas. Templet som bränns ned i slutstriden är Hednatemplet i Uppsala. Den nye guden dyrkas redan i Sigtuna Täby och Vallentuna. Men handlingen börjar med en helt annan brand där en liten flicka blir den enda överlevande i familjen när hennes hem bränns upp av främmande män eftersom hennes far och mor vägrar att omvända sig till att tro på Vite Krist i stället för Oden och Tor med flera Hednagudar. Som läsare är det flickans fortsatta liv vi får följa.

I sitt efterord om Tempelbranden skriver Catharina:

"Tempelbranden  är en fiktiv underhållningsroman baserad på historiska källor, arkeologiska rön och undersökande journalistik på plats. Tiden mellan hedendomen och kristendomen är en mycket spännande period som alltför få har forskat kring." 
och vidare:
" Vi har till exempel lärt oss att Kristendomen kom fredligt till vårt land och att hedendomen och kristendomen länge levde sida vid sida under fredliga former men under denna så kallade lugna tid visade det sig att vi hade åtta olika kungar under 27 år. Två av dem stred mot varandra och utplånade varandras släkter. Många missionärer dödades."

Det var intressant att läsa om den tid då striden stod mellan Hedendomen och Kristendomen. Att Kristendomens införande gick långt ifrån fredligt tillväga, det har jag inte insett så starkt tidigare som nu när jag läst om det.
Catharina har gjort mycket research som man förstår av efterordet. De manliga huvudkaraktärerna Jarlabanke och Blot-Sven har funnits i verkligheten enligt historiska källor. 
Av Catharina Ingelman-Sundbergs böcker är det bara Kaffe med rån som jag har läst tidigare och det är verkligen en helt annan historia, ja en helt annan genrer. Kommer nog att läsa fler av hennes historiska romaner, för Tempelbranden är spännande och underhållande. Men jag har även fler delar av släkten som ligger o väntar, den fjärde delen handlar om S:t Helena av Skövde och är skriven av Maria Gustavsdotter. 

fredag 2 juni 2017

Ställer ut barnboksbilder

Jag har under flera år samlat på vykort med motiv från bilderböcker. Jag har ca 200 kort, mest är det motiv från böcker av Elsa Beskow och Astrid Lindgren, men jag har även många kort med motiv från Pettson-böckerna. Fler exempel är Alfons Åberg, Mamma Mu och kort på Lillan av Ivar Arosenius. 
Min syn på bilder från bilderböcker är att det är Konst, mycket av denna konst är odödlig som exempelvis Elsa Beskows illustrationer. Just Elsa Beskow ligger mig väldigt varmt om hjärtat och jag var och såg  utställningen med hennes originalteckningar på Nationalmuseum då de visades där 2002. Bilder från barnböcker väcker minnen och nostalgi från barndomen. Jag har även kompletterat min samling med frimärken med motiv från barnböcker, eller med författare som exempelvis Astrid Lindgren.
Jag har nu fått möjlighet att ställa ut en del av mina kort på biblioteket i Gråbo, och jag hoppas att de som ser dessa skall känna igenkännandets glädje från barndomen. Det är ju en utställning som kan glädja flera generationer.

Det var inte så lätt att ta bra bilder, men jag visar dem här ändå 

fredag 19 maj 2017

Nu är jag ung hela mitt liv


Nu är jag ung hela mitt liv av Christina Kjellsson (2016) är en fristående fortsättning på Solknepet, (2013) där man som läsare får följa flickan Miriam och hennes uppväxt i Jämtland på 60-talet. Men nu är det 70-tal och Miriam är tonåring och går i högstadiet. Boken är uppdelad i de fyra årstiderna med början på våren då Miriam går i åttan och slutar med skolavslutningen i nian. Hennes föräldrar har nu flyttat isär och Miriam bor med sin mamma och hon träffar inte sin pappa särskilt ofta. Hon förändras under den här tiden från att vara den minst omtyckta i klassen, till att plötsligt ta plats och vara med de tuffa tjejerna. Hon börjar röka, festa och använda alkohol. Hon har ändå kvar känslan av att vara annorlunda inte som de andra, och hon längtar efter att sluta skolan och flytta till någon stad, helst Stockholm där hon kan jobba och bo i en egen lägenhet. Hur det går med dessa framtidsplaner får man inte veta då boken som sagt slutar med nians avslutning.
Jag fastnade för ett stycke där en lärare talade om för Miriam och hennes klasskamrater att de inte ska stanna kvar på orten. Norrlands inland bryter ner människor, han tar Lidingö som ett exempel dit de kan flytta:


"För en ung kvinna kan hela världen öppna sig på ett ställe som Lidingö Där är det ljust och vackert! Fullt av planteringar, trädgårdar, tjusiga tomter med staket och grusade gångar. Välskötta hundar och katter.Häckar och blomsterprakt! Ett riktigt ymnighetshorn! Det goda livet!" 

Miriam och hennes klasskamrat undrar efteråt varför är han här då? Varför sitter han inte på Liiidingö och luktar på blommorna där?

Miriam har en bok om Ulrike Meinhof och hon  har henne som någon slags förebild. Hon lyssnar också mycket på musik, hon har en annan musiksmak än vad hennes klasskamrater har. Det är mycket som gör att hon känner sig annorlunda. Men hon träffar också Janet en tjej som är några år äldre än Miriam och som är ensamstående mamma till en liten pojke.  Miriam trivs att vara hos dem och ställer gärna upp som barnvakt. Hon känner sig uppskattad av Janet och det betyder oerhört mycket för henne. 
Jag var själv barn  på 60-talet och gick i högstadiet på 70-talet så det finns en del igenkänning för mig även om min uppväxt var rätt annorlunda än Miriams. Christina Kjellsson har lyckats fånga mig med böckerna om Miriam och jag ställer mig frågan om det kommer någon mer bok så jag kan få följa Miriam  in i vuxenvärlden. 

söndag 7 maj 2017

Pastor Viveka och tanterna


Pastor Viveka och tanterna (2016) kallas för en mysdeckare och det är ett passande namn. Det är en historia skriven med humor, och ibland är det riktigt roligt, med lite igenkänning,  men någon större spänning bjuder den inte på. 

"Viveka är en ganska vanlig frikyrkopastor runt femtio som börjar tröttna på att alltid finnas till för alla andra. Hemma har hon fyra barn och en tankspridd man och på jobbet de bitska, bakande tanterna. När en av kvinnorna i kaffekommittén hittas död börjar pastorn nysta i fallet. Kan en mördare gömma sig i idyllen? "

Den frikyrkoförsamling som Viveka är pastor för ligger i villaförorten  Enskede utanför Stockholm. Själv är Viveka uppvuxen i Jönköping. Var annars när det handlar om en frikyrka (?!) Det blir gärna sådana klichéer i den här typ av böcker.Viveka besöker exempelvis en campingplats på en ö och träffar där på en kille som beskrivs som en gammal raggare och han är inte från Jönköping. :-)
Pastor Viveka skildras bra, så även några mer av alla de andra karaktärerna,men det är för många karaktärer och det känns lite svårt att få någon jätteuppfattning om dem. Det är inte bara tanter utan även flera gubbar men det är kanske tanterna som Viveka har lite svårt för att förstå sig på.  

Det är en bok som man läser ut och lägger till handlingarna men knappast en bok vars handling stannar kvar i minnet någon längre tid. Lagom lättläst om man vill ha lite förströelse. Det har redan kommit ut en andra bok om Pastor Viveka med titeln Pastor Viveka och hundraårsjubileet.  För min del räcker det med att ha läst denna första bok. Det finns nog många läsare som gärna läser båda dessa och fler om det blir en längre serie, just för att de vill läsa lite lättläst och tycker om att bli roade. 

söndag 30 april 2017

Äkta amerikanska jeans


Äkta amerikanska jeans av Jan Guillou (2016) är sjätte boken i författarens projekt om 1900-talet - Det stora århundradet. I den här delen skriver Guillou i jagform, och jag förmodar att mycket av berättelsen är självbiografisk. Pojken som berättar om sitt liv är Eric, och hans morfar är Oscar, en av de tre bröderna som det började med i Brobyggarna. Tiden för handlingen är 1953-1959, även om författaren lagt in brev från 1968 där man förstår att det är då som historien i boken skrivits ned. 
Det som skildras genom Erics ögon är den nya ungdomskultur som föds på 50-talet där influenserna kommer från USA.Titeln anspelar på att det inte gick att köpa Jeans från USA i Sverige eftersom det fanns tullregler för att skydda den Svenska textilindustrin. Coca Cola var inte heller tillåtet att saluföra i Sverige i början av 50-talet. Det var spännande på gränsen till heligt att smaka denna dryck som Eric fick tag på i Norge då han var där för att gå på sin Morfars mors (Bestemors) begravning. Äkta amerikanska jeans av märket Lee kunde Eric införskaffa i en butik i Tyskland och det var i slutet av 50-talet.
Erics liv är långt ifrån det fina liv som han fostrats till, då det är mycket som förändrats för släkten Lauritzen. Erics skola är Vasa Real och det är mycket som jag som läsare förundras över, att det var en så hård diciplin som eleverna fick förhålla sig till. I skolans värld är det mycket som förändrats det är ett som är säkert. Eric är simmare och det upptar en stor del av hans liv, förutom det som hörde dåtidens ungdomskultur till, gå på bio, spela flipper och lyssna på rockmusik från USA. Även flickvänner hinner han med trots rätt hård disciplin på att simma varje dag för att komma så långt som möjligt inom sporten. Det är mycket om sport för övrigt med en mängd olika matcher och resultat, för mig var den delen ointressant, men det är väl naturligt när det är en kille i tonåren som är jagpersonen i handlingen.  Det var på 50-talet som uttrycket tonåring kom till, det är en direkt översättning från amerikanskans Teenager. innan dess var man antingen barn eller vuxen. 
Jag har bestämt mig för att läsa hela den här serien och jag tycker Guillou skriver på ett lättläst sätt. Nu har han skrivit om 60 år och då återstår det alltså 40 år. spännade och se hur många delar till det blir, bör ju vara fyra. 

söndag 23 april 2017

Minns mig som en ängel


Minns mig som en ängel (2014) av Kristina Appelqvist är första boken med Helena Waller Litteraturforskare på Västgöta universitet som huvudkaraktär.
Det finns redan två delar till med henne som huvudperson. Kristina hade ju tidigare Rektorn för (det fiktiva) universitetet  som huvudperson i en serie om fyra böcker. Det var ingen jätteskillnad (som tur var) med denna förändring, utan Kristina håller sig till samma typ av deckare, och jag gillar dem och det är klart att det är ett stort plus för mig att det utspelar sig i en bygd som jag känner till ganska bra. I Minns mig som en Ängel, har hon på ett bra sätt fått med Nobelpriset i Litteratur, Karin Blixen samt om ett dilemma för en talskrivare i handlingen. Det är nämligen så att Helena Waller inte bara är litteraturforskare utan även har en bisyssla som talskrivare. Kristina knyter ihop det till en historia där spänningen hela tiden stegras. I slutet av pocketupplagan som jag läst skriver hon om att hon satt med tre spretiga idéer som hon ville baka in i en och samma intrig och att det inte var uppenbart hur det skulle gå till, hon lyckas helt klart göra det bra.
Helena Waller sitter med i ett sällskap som har möte på Bjertorps slott för att utse vilken författare som ska få det litteraturpris som sällskapet har tillsatts för att dela ut. Första dagen avslutas med trevlig samvaro och biljardspel, men morgonen därpå är det en av ledamöterna som saknas, hon hittas senare död och hon har dött på ett mycket märkligt sätt.
Jag funderade kring vem som kunde vara mördaren, men det var svårt att gissa och det är väl kanske just det som gör en deckare bra, när man inte lyckas med det. Som läsare får man lära sig lite om Karen Blixen. Jag har sett filmen om hennes liv, Mitt Afrika, men det var många år sen, så det kanske inte vore helt fel att göra det igen. 
Är faktiskt glad över att jag har fler böcker av Kristina olästa, och förhoppningsvis kommer det fler. 

onsdag 12 april 2017

Rödby - Puttgarden


Rödby-Puttgarden av Helle Helle (På svenska 2009) prisades av kritikerna till årets bästa roman när den kom ut i Danmark. Helle Helle är född  1965 och växte upp i Rödby. Hon fick också P-O Enqvists pris 2009. 

Från baksidetexten:
"Två systrar bor tillsammans i en lägenhet i Rödbyhamn och arbetar i parfymeriet på färjorna. Tine har fått en baby och Jane vill inte fortsätta studera i Köpenhamn utan kommer tillbaka. Män kommer och går i deras liv, precis som män gjorde hos systrarnas mor." 

Jag har tidigare läst Förestälningen om ett okomplicerat liv med en man av Helle Helle. Rödby - Puttgarden är ingen tjock roman, och det är ingen deckare även om det dör flera personer i handlingen. Det handlar om vardagen för systrarna Jane och Tine, det är Jane som berättar historien om henne och systerns liv. Jane börjar jobba på färjorna till Tyskland och vardagslivet för de båda beskrivs på ett mycket ingående sätt, men ändå avskalat. Kritikerna kallar det att Helle Helle skriver på ett Hemingwayskt sätt. Jag har bara läst lite av Hemingway på engelska i skolan, så jag har svårt att säga om jag tycker att det stämmer.
Det är många personnamn med i handlingen,det är vänner, arbetskamrater osv jag kan tycka att det är lite svårt att hålla reda på vem som är vem, men egentligen är det inte så nödvändigt att hålla ordning på dessa bifigurer. Vi får också i ett av kapitlen  läsa om systrarnas mor och hur systrarnas förhållande var till henne. 
När jag skrev om Föreställningen om ett okomplicerat liv med en man, skrev jag att första kapitlet borde varit sist och att jag funderade på innehållet i det kapitlet under hela min läsning av romanen. I Rödby-Puttgarden känns slutmeningen som ett frågetecken och fritt att tolka, och nu undrar jag igen om Helle Helle skriver på ett sådant sätt som gör läsaren fundersam även i andra av sina romaner. Jag har visserligen läst böcker av andra författare där de sista raderna kan få hela handlingen att omkullkastas, så det är inte helt ovanligt. Jag gillar Helles Helles sätt att skriva och att läsa om handlingen i den så typiska Danska miljön, och hennes senast utgivna roman med titeln Om du vill, är jag riktigt nyfiken på.