Lex Demos av Staffan Gullsby (2017) är den avslutande delen i en trilogi, som kretsar kring kirurgen Sebastian Ekberg. De andra delarna är Lex Duplex och Lex Domini.
"Alla delar rör sig i miljöer där övertygelsen om att ha rätt är stark och berör hur tankar, åsikter och beteenden kan påverkas i sådana sammanhang. Det är en rättfram skildring av det mänskliga beteendets mörkare sidor."
Det står att det är en fristående del, men jag rekommenderar absolut att man ska läsa dessa delar i den ordning som de kommit ut. Även om det inte var allt för längesen jag läste den andra delen så var jag tvungen att fundera över en hel del namn med mera. Det är väldigt många personer nämligen i handlingen och det kan jag tycka vara lite jobbigt.
Sebastian Ekberg utsätts för en massiv hatstorm från människor som inte alls känner honom. Det börjar i den första boken och det byggs på efterhand som handlingen utvecklas. Det är frikyrkokristna, journalister, politiker och även andra läkare som ser på Sebastian som han kom från Helvetet. Han har dock även vänner och får i första delen hjälp av Marie, tycke uppstår och de blir sambor, och hon står stadigt vid hans sida även när det stormar som mest.
Det händer mycket hemskt men jag vill inte berätta om det för er som blir nyfikna och vill läsa serien själv.
Det är intressant hur författaren får till allting och kan tänka sig in i hur ett sådant här drev mot en person kan uppstå. Det handlar om egoistiska människor som tror att deras kunskap och snäva människosyn är den rätta och som söker makt o framgång. För att förstärka hur dessa människor tänker och hur de uttrycker sig är det mycket svordomar, kanske något för mycket för mig.
I den tid vi lever i finns det mycket extremism och även så kallade falska nyheter, så det hela är ju inte helt otroligt, eller?? Nja jag ser det mer som Staffan Gullsby har samlat många otroliga händelser och extrema personligheter i denna trilogi som kanske inte skulle ske i verkligheten och drabba en och samma person.Fast det är spännande att läsa och fiction är ju ändå fiction.
För att sammanfatta serien så kändes första boken något svårläst med bland annat medicinska termer och kanske den borde korrekturlästs mer
men de andra delarna har jag tyckt fungerat bra att läsa.
Tack till Staffan Gullsby som erbjudit mig att läsa hans böcker genom recensionsexemplar. Det har helt klart varit en spännande läsning.
Lex Domini (2016) av Staffan Gullsby är en fristående fortsättning på Lex Duplex.
Från bokens baksida:
"Lex Duplex rör sig i en frikyrkomiljö med betydligt övernaturliga anspråk och berör hur tankar, åsikter och beteenden kan påverkas i sådana sammanhang.
Och inte minst vad som kan ske när den religiösa tolkningen övertrumfar den vetenskapliga ståndpukten kring din hälsa."
Det har gått ett halvår sedan händelserna i Lex Duplex. Kirurgen Sebastian Ekberg väntar på rättegången som snart ska vara efter de händelser som var under sommaren. Han tycker det är besvärande att ha blivit ett känd person och att många har åsikter om honom och vad han har gjort. Detta gäller Marie, de har nu blivit ett par och de stöttar varandra.
En kvinna avbryter sin cancerbehandling för att hon blivit friskförklarad av en helandepastor. En annan kvinna söker upp honom då hon vill få klarhet i sin makes och sin väninnas död. Det ena leder till det andra och Sebastian inser att det hänger ihop och att han blir privatspanare igen, om en motvilligt.
Handlingen utspelar sig denna gång på olika platser, men det är i en frikyrka i Gävle som det mesta sker. Det är samma driv i Lex Domino som det är i Lex Duplex och man bläddrar på för att få veta hur det ska sluta. Det är en del karaktärer att hålla ordning på även denna gång, journalister, politiker, och frikyrkomedlemmar, men det funkar och några är ju bekanta för mig från läsningen av Lex Duplex. Jag är bara något tveksam till att en del känns något överdrivet i Staffans handlingar, men som jag skrev om Lex Duplex, det är ju fiction. och Staffan får absolut fram dilemmat om att religiös övertro och misstro på vetenskapen kan leda till farliga saker.
Tack till Staffan Gullsby för recensionsboken.
Lex Duplex av Staffan Gullsby (2015) är en spänningsroman som jag fick som recensionsbok av författaren. Det är Staffans första bok och efter denna har han kommit ut med en fristående fortsättning med titeln Lex Domini.
Lex Duplex betyder: Lagen om två ovanliga händelser i nära anslutning till varandra.
Handlingen utspelar sig en sommarvecka i en liten stad i norra Sverige. En stad där många invånare är med i Pingstförsamlingen och denna sommar planerar man en stor väckelsekampanj. På lokaltidningens nyhetsredaktion har man nyhetstorka, det enda som bryter av tristessen är upptåg av två killar som gör filmer när de är drogpåverkade och sen lägger ut dessa på internet. Dessa filmer är omdiskuterade i staden och trots att dessa filmer kränker en del av stadens invånare rätt rejält gillas det av stadens kulturpersonligheter som ser det som konst. På sjukhuset i staden är stämningen mellan läkarna minst sagt dålig och en ung AT-läkare har beskyllts orättvist för att begått ett misstag. Läget på sjukhuset är också något som tidningens journalister skriver om i brist på annat.
I början presenterades jag som läsare för nya karaktärer för varje kapitel, det känns därför lite jobbigt att få en enhetlighet i berättelsen, men vid fortsatt läsning klarnar det och det hela blir till en spännande historia. Något overklig dock, det är händelserna på sjukhuset och tidningens sätt att hantera det, som för mig känns något överdrivna. Det är ju i och för sig fiction och det är ändå alla händelser som driver handlingen framåt vilket gör att jag som läsare vill läsa vidare. Berättelsens språk är det inget större fel på mer än att det kunde korrekturlästs något bättre och att det förekommer en del medicinska facktermer som jag inte alls vet vad det betyder. Jag kan mycket väl tänka mig att läsa Lex Domini också, för det är alltid intressant att följa serier när det gäller spänningsromaner, och Staffan har visst även en tredje på gång. Lex Duplex var helt klart spännande och med en något annorlunda handling än i många andra deckare.
Tack till Staffan Gullsby för recensionsboken.
