Döden tar semester

Döden tar semester (2025) av Carina Burman är en deckare i Maria Lang och Agatha Christies och stil. Handlingen utspelar sig på 50-talet.

Förlagets text:

"April 1956: Deckarrecensenten Florence Granat segnar ner på tidningsredaktionen och beordras vila i Södern, långt från stressen i gamla Klara. En bussresa till Rom tycks som den perfekta återhämtningen, men knappt har de nått kontinenten förrän Florrie får onda aningar, som bekräftas av ett mystiskt dödsfall. Medan bussen rullar vidare avslöjar Florrie den ena efter den andra av medpassagerarnas hemligheter, och vid resans mål finner hon lösningen – och den eviga staden."

Då det är en sällskapsresa med buss från Stockholm med målet Rom så är det  flera karaktärer i boken, och det är ju som sig bör i en detektivroman som är inspirerad av Agatha Christie. Det finns förnämligt nog en lista över personerna i inledning av boken och den använde jag mig av, då jag alltid har svårt att ha koll på många karaktärer. 

Det jag tyckte bäst om var att läsa hur man klädde sig, hur man tänkte och hur det såg ut i mitten av 50-talet. Rätt så annorlunda mot vår nutid, men det är alltså 70 år sedan som denna roman utspelas. Det jag tyckte var lite jobbigare var att det är så många och långa beskrivningar av de olika städernas sevärdheter, självklart kan många läsare tycka att det ger ett plus i berättelsen men nja för mig var det inte så. Sen är det det där om mordgåtan och det räknade jag inte ut, det är jag ofta dålig på när jag läser deckare. Antingen klarar jag det inte eller annars har jag flera alternativ. 

I efterordet skriver Carina att hon inspirerats av sina föräldrars resa till Rom och deras berättelse om den. (Men det var inte en bussresa) Själv har jag inte varit i Rom, kanske har jag missat något. (Jag är inte den mest beresta personen.)

Det är möjligt att det är en fördel om man varit där när man läser denna historia.

Längst in i skogen

Längst in i skogen (2024) av Marie Hermanson är tredje delen i hennes serie med Nils Gunnarsson och Ellen Grönblad. Den blev nominerad till årets bästa kriminalroman 2024. Handlingen utspelar sig i Göteborg för 100 år sedan. Just i denna bok är handlingen till stor del förlagd till Naturhistoriska muséet beläget i utkanten av Slottsskogen. 

Förlagets text:

"Det är 1926 och vinterkylan lamslår Göteborg. Inne på Naturhistoriska museet värmer sig barnflickan Maj med sina skyddslingar. Plötsligt är äldsta flickan Alice bara borta.

Överkonstapel Nils Gunnarsson huttrar i sin alltför tunna överrock och sörjer sina forna misstag, när han kopplas in på det märkliga fallet. Men för att lyckas lösa gåtan kommer han återigen att behöva hjälp av sin vän Ellen."

Det finns ritade kartor på hur  museet såg ut, så läsaren kan hänga med i alla skrymslen o vrår där man letar efter Alice som försvunnit inne på muséet. Alice tillhör en tragisk familj och hennes syskon saknar henne inte då hon varit väldigt sprallig och jobbig. Hennes försvinnande är svårbegripligt. Ellen försöker närma sig familjen men pappan är en bestämd man som blivit fattig efter konkurs och mamman är sjuk och hela tiden sängliggande. Barnflickan har ett stort ansvar. Barnen uppskattar i alla fall Ellen.

Marie Hermansson beskriver utförligt en hel del om hur det såg ut och vilka underliga föremål som fanns i muséets lokaler. Det var rätt nybyggt när handlingen utspelar sig. Man lär känna de anställda som bor i muséets personalbostäder och det är verkligen olika personligheter. 

De tidigare böckerna i serien (vilka alla är läsvärda) är:

Den stora utställningen (2018) Handlingen utspelar sig 1923

Pestön (2021) Handlingen utspelar sig 1925 

Nattankare

Nattankare 2025 av Kristina Ohlsson är den femte delen i serien om August Strindberg. Det är en mycket lättläst serie och för varje bok så är det som man träffar gamla vänner igen. Det är en serie som ska läsas i ordning. 

Bröllopsplaneringen är i full gång för August och Maria. Men ingen av dem får tid för planeringen då det händer en hel del i deras vardagsliv. Som läsare vet man ju att det ordnar sig till slut, men det är spännande och många vändningar. För mig var den en "bladvändare".

Ur förlagets text:

"Brölllopsplaneringen är i full gång för August och Maria men lyckan hotas från flera håll. August gräver frenetiskt i det förflutna för att avslöja en familjehemlighet, men verkar motarbetas av alla som han vänder sig till. Och någon skickar anonyma, obehagliga meddelanden till Maria. Är det ett av hennes tidigare fall inom polisen som spökar?"

En bok som inte är en deckare men har Augusts vän Henrik som huvudkaraktär kommer ut i April i år.  Titeln är Bortom broarna. Den ser jag fram mot att få läsa.

Vykort från en bortglömd prins

 

Vykort från en bortglömd prins (2024) av Kristina Appelqvist är tredje delen i serien med Nina Storm och hennes prästgård i Mjöbäck. Det räknas som en deckare men jag vet inte om jag håller med om det begreppet, det är däremot en spännande historia med mycket humor. Jag skrattade många gånger och kunde även räkna ut en hel del i det fortsatta skeendet. Kristina har verkligen fantasi när hon skriver denna serie. Jag har tidigare läst de deckare som hon skrivit om det fiktiva universitetet i Skövde. Då bodde jag inte i närheten av Skövde som jag gör nu, men hade ju varit där en hel del (åtminstone i själva stadskärnan) Alltid roligt när man känner till orter där handlingen utspelas. I Mjöbäck har jag däremot  aldrig varit men det finns ändå en viss igenkänning då jag precis som Kristina är uppvuxen i en prästfamilj och således i en Prästgård. Att skriva böcker som där handlingen till stor del utspelas i ens barndomshem och bygden runt omkring tycker jag är  modigt och bra gjort. Nina Storm bor inte i prästgården, men hon har ärvt den och börjat använda den som konferensgård. I denna bok har Nina Storm tillfälligt blivit Generaldirektör för "Kulturmyndigheten" Kanske mer rätt att kalla det för Kulturrådet som jag tror är det verkliga namnet för denna myndighet.  I tidigare böcker har hon varit myndighetens talesperson utåt. Diana Wijk som nu blivit utmanövrerad skyr inga medel för att få Nina på fall. 

Ur förlagets text:

" Efter en konferens fastnar Nina Storm i ett samtal med en okänd kvinna vid hotellfrukosten. Den pratglada bordsgrannen ber Nina vakta hennes otympliga handväska medan hon uppsöker damrummet, men när kvinnan inte kommer tillbaka måste Nina skynda till tåget. Väskan tar hon med sig. På jobbet har hon flera akuta kriser att hantera. Inte nog med att Diana Wikman gör vad hon kan för att krossa Nina, som övertagit rollen som generaldirektör på myndigheten. Det stormar dessutom på intranätet och en förslagen rånarliga stjäl konst på landets myndigheter. Nina inser att säkerheten genast måste förbättras."

Det händer som sagt mycket i denna berättelse och under läsningens gång blir det bara mer och mer invecklat. Jag har läst de andra två böckerna serien och på något sätt vill jag nog kora Vykort från en bortglömd Prins som den bästa av dem. Svaret på den märkliga titeln får man i slutet av berättelsen.

Det har kommit ut en fjärde bok i serien med titeln Död man på rymmen som jag inte läst än. Den titeln känns verkligen märklig om man läser början på baksidetexten så jag går nog till biblioteket och lånar den snart. 

Så här står det: 

"När kollegan Bengt ska begravas åker Nina Storm till Dalarna för att delta i ceremonin. Det är trettio grader kallt och begravningsgästerna håller på att förfrysa då kistan sänks i jorden. Under natten sker ett kraftigt väderomslag och när de återvänder till kyrkogården nästa dag väntar en makaber syn. Graven har fyllts med smältvatten och förvandlats till en sjö och längst upp guppar Bengts kista med de frusna blommorna fortfarande kvar på locket."

Killer Queen

Killer Queen (2024) av Denise Rudberg är den efterlängtade fortsättningen på Dancing Queen som jag läste som första bok i år. Nu blev alltså del 2 i  Queenserien bland de sista lästa böckerna i år. Det är en lättläst polisroman 

Så här står det på bokens baksida:

"Killer Queen är en discopulserande polisroman som utspelar sig i Sverige på 70-talet. Vilket på ytan kan te sig idylliskt men som också är fullt av mörkläggningar och konspirationer som sopas under mattan för att skydda män med makt."

Jag tyckte mer om denna än vad jag gjorde med den första i serien. Vet inte varför men kanske det berodde på att jag läst den första så jag kände igen karaktärerna. Min tonårstid var just under 70-talet och därför blir det mycket igenkänning av Denise sätt att beskriva miljön. Vet visserligen inte riktigt vad förlaget menar med discopulserande polisroman...men ändå..

Som sagt tyckte jag det var lättare att hänga med i denna andra del och kände även mer igen en del av händelserna som syftar på den tidens verkliga händelser. 

Jargongen mellan de manliga och kvinnliga poliserna var inte riktigt enligt den värdegrund som är idag. Där tror jag också att Denise har fångat tiden bra.

och så här skriver hon i efterordet:

" De kvinnliga karaktärerna har säkert noterat benämns med förnamn och männen oftasts med efternamn. I manligt dominerade miljöer, både då och nu, får kvinnor av någon anledning ofta det lite mer personliga tilltalet som ett förnamn ger. Berättelsen utspelar sig vid en tid då kvinliga poliser fortfarande sågs som udda fåglar och fick utstå tillmälen som varken hade med för- eller efternamn att göra." 

Rekommenderar absolut denna serie tror det ska bli en trilogi så om ett år kommer jag nog läsa den för att återse karaktärerna och minnas mer av 70-talet.

Städerskan

 

Städerskan (2022) av Nita Prose är en annorlunda spänningsroman. 

Förlagets text.
"Molly arbetar som städerska på det anrika Regency Hotell. Hon är exceptionell på sitt jobb, men har desto svårare i kontakten med andra människor. Mollys kära mormor har nyss gått bort, dessutom lyckades en så kallad pojkvän lura av Molly och mormor alla deras sparpengar. Så Molly mår inte speciellt bra, verkligen inte. När Molly ska städa i affärsmannen Charles Blacks svit hittar hon honom död i sängen..."

Eftersom Städerskan fått bra recensioner så blev jag naturligtvis nyfiken på att läsa den. Jag blev inte besviken även om jag tyckte den var något seg i början.
Städerskan är skriven i jagform och det är Hotellstäderskan Molly som berättar. Molly är nyss fyllda 25 år och bor ensam i lägenheten efter att hennes mormor rätt nyligen gick bort. Molly trivs med sitt jobb som hon utför med perfektionism. Hon går in till hotellet den stora ingången och undviker att gå in personalingången, hon älskar den fina miljön och stortrivs med sitt jobb. Fast det finns arbetskamrater som inte gillar henne och snor hennes dricks. Molly städar i affärsmannens Charles Blacks och hans unga hustrus Isabelles svit. Hon har blivit god vän med frun som sökt hennes vänskap. Hon har även bra kontakt med några andra som jobbar på hotellet för övrigt har hon inga vänner och hon saknar sin mormor mycket. När hon hittar Charles Black död förändras allt för henne på många sätt, och hon märker det själv att hon blir tvungen att ta beslut och känna känslor på ett annat sätt än före.
Det är en annorlunda roman eller deckare och jag kan förstå att den blivit hyllad. Nita Prose har skrivit en ny bok med Molly med titeln Den hemliga gästen, samt en Julnovell med titeln Mistelmysteriet.

Frälsarkransen

 

Frälsarkransen (2024) av Kristina Ohlsson är fjärde delen av Strindbergserien där handlingen utspelar sig i bohuslänska Hovenäset. Jag har läst de andra delarna snabbt och har tyckt om denna serie, men jag vet inte varför denna del inte kändes lika mycket som en bladvändare som jag tyckt de andra varit. Den var absolut inte dålig inte men jag tyckte alltså att den var något segare att läsa. August Strindberg och Maria är det riktigt kul att få följa och även de andra karaktärerna boende i Hovenäset som varit med från början. Jag har som läsare fått en god bild av dem, Kristina har alltså lyckats med att få fram karaktärer med personlighet. 

Ur baksidetexten: 
"Idyllen skakas än en gång om när ett äldre par hittas förgiftade. De har bott på näset i femtio år och är väldigt omtyckta. Vem kan vilja dem så illa? Utredningen hamnar på Marias bord, men det är något som skaver i polisgruppen. Vad är det kollegan Ray-Ray döljer? Fallet visar sig ha en mörkare baksida än någon hade kunnat ana …"

Upplösningen är verkligen tragisk men som läsare anar man nog att det kunde vara just så. 

Jag gissar att det blir fler delar i serien, för det finns vissa frågetecken som Agust har fått veta om sina föräldrars liv. Troligen löses detta i nästa bok.

Lögnaren i skafferiet

 

Lögnaren i skafferiet (2023) av Kristina Appelqvist är andra delen i serien om Nina Storm och Prästgården i Mjöbäck. Det är en spänningsroman utan mord, verkligen lite annorlunda. Det är skrivet med humor och som sagt spännande är det.
 Kristina växte upp i en prästfamilj och bodde just i Mjöbäcks prästgård. Jag har själv bott i två olika prästgårdar i Västergötland som barn och är förvånad över hur hon har fantasin att skriva om sitt barndomshem.

Nina Storm är kommunikationschef på kulturdepartementet och  Diana Wikman som är Generaldirektör tillika Ninas chef är ju inte riktigt den trevligaste personen om man säger så. 

Kulturministern Timmy som var nära vän till Nina i ungdomen dör. De två hade en hemlighet om ett busstreck de gjorde och som absolut skulle skada Nina om det kom i dager. Nina kommer på Diana med en hemlighet. Ett konstigt inbrott sker i Ninas hem.
En skrivarkurs arrangeras i Prästgården och kursledaren, en deckarförfattare, låter deltagarna utföra rätt konstiga uppgifter.

I slutet av romanen får jag som läsare svar på många frågor som jag ställts inför under läsningens gång.

Från bokens baksidetext:

" Lögnaren i skafferiet är en underhållande spänningsroman om lögner och livslögner, vänskap och maktkamp"

Polcirkeln

Polcirkeln (2021) av Liza Marklund är första delen i 

en triologi där de tre delarna redan kommit ut 

Så här skriver förlaget om handlingen:

"Fem tonårsflickor i den lilla staden Stenträsk i Norrbotten träffas en gång i månaden för att diskutera litteratur. En av dem försvinner spårlöst sommaren 1980.

Fyrtio år senare hittas hon, mördad. Julen 2020 återförenas de fyra kvinnorna i bokcirkeln, som de kallade för Polcirkeln, för första gången efter kamratens försvinnande. Det står snart klart att något i flickornas relationer utlöste det våldsamma brottet. Frågan är vad, och vad som drev dem då och vilka konsekvenser det fick."

Polcirkeln är alltså namnet på den bokcirkeln som fem tonårsflickor i den påhittade staden Stenträsk samlas i en gång i månaden. Stenträsk tycker jag har många likheter med Kiruna, eller är det bara en slump? Som läsare får man följa en del av polcirkelns träffar och vilka böcker som diskuteras. 

Jag har läst både bättre och sämre spänningsromaner, men lite besviken kände jag mig då denna lovordats i många recensioner. Det är som alltid att jag har har svårt för är alla namn som jag blandar ihop. Började skriva upp en lista för att komma ihåg, något jag borde göra oftare eftersom jag har det problemet. Det var en sak som fick mig att "dra på munnen" när en av tjejerna i handlingen klädde sig så beskrivs de märken som då kanske räknades till tuffa. Det var Fruit of the Loom och UCLA, jag hade själv båda dessa tröjmärken då det begav sig. Jag har läst Dancing Queen av Denise Rudberg den var jag  nyfiken på just för att handlingen i den var på 70-talet. Visst det var en hel del igenkänning där men som sagt även i polcirkeln där en del av handlingen utspelas tidigt 80-tal. När det gäller mordgåtan så var den inte så svår att ana sig till, men det var ändå lite spännande att följa både vad som hände på 80-talet och i nutid 2020. Upplösningen kändes  lite för overklig, men jag får väl ta det som det är, en spänningsroman med en påhittad historia.

Dancing Queen

 

Dancing Queen (2023) av Denise Rudberg  är den första bok av henne som jag läst fast hon skrivit många böcker. Det är den första delen i en ny spänningsserie och den kallas för polisroman.  Att jag blev nyfiken på denna bok var just att den utspelar sig på 70-talet närmare bestämt 1976. Stockholm rustar för Kungabröllop och brudparet ska dansa till Dancing Queen. Jag minns tiden mycket väl, jag var 17 år och igenkänningen av 70-talet är rätt stor. Samhället har verkligen förändrats på många sätt sen dess. 

Ur baksidetexten:

"I Dancing Queen synas ett land som inte förlorat oskuld, där kvinnor ska veta sin plats och där maktapparaten håller borta oliktänkande och störande element. Det är en tid då man tittar på MASH på kvällarna och dansar disco på helgerna- men där bordellhärvan, IB-affären och andra skuggverksamheter effektivt sopas under mattan."

Man får följa poliser och arbetet på polishuset på Kungsholmen i Stockholm, samtidigt är det mycket om dessa polisers privatliv. Kan säkert vara bra att skriva så när det gäller första delen i en serie vilket jag förmodar att det är. Kanske är det just så en polisroman ska vara? Jag tyckte om historien, men som sagt lite svårt att i denna första del hitta poängen. Det handlar om den välkända bordellhärvan, eller som den också kallade Geijeraffären, men jag får liksom inte riktigt grepp om det. Jag blev lite snopen att handlingen liksom inte hade ett slut. Jag kommer i alla fall  fortsätta läsa serien, det gäller bara att ha koll på vad som hänt i denna del då. 

Adepten

 

Adepten (2023) av Helene Gullberg är en spänningsroman (jag borde byta ut den benämningen till Krimi) med en mordgåta men samtidigt så mycket mera. Socialrealism till viss del och sen inte minst så får du som läsare ta del av en hel del kunskaper om antikviteter.

Helene Gullberg har tidigare skrivit boken Den  konserverade änkan som jag läst och bloggat om. Det var en historisk roman medans Adepten utspelar sig på 90-talet och nu på 2020-talet. 

Från förlagets sida: "När den förmögne Sten Hammar mördas på sitt gods tror man först att det handlar om ett rånmord. Polisen kallar in Majja Skog, en överbegåvad antikexpert från anrika Wallius Auktioner som är besatt av föremålens makt över oss. Som oborstad åttaåring blev hon Sten Hammars adept. Han förde henne in i antikviteternas värld och gjorde henne till en dubbelnatur som inte lämnar någon oberörd – hård på utsidan, men med ett sårigt inre. Kriminalinspektör Karin Klinga fascineras av den gåtfulla Majja som är som en blandning av champagne och hembränt. Vad är det för svärta och minnen hon bär på?
Och vet hon mer om mordet än hon vill påskina?"

Förlaget skriver också att Helene Gullberg har arbetat på Bukowskis och Stockholms Auktionsverk och att hon nu är  intendent på Kungliga Slottet. Den kunskap hon har märks tydligt i båda hennes böcker och det kommer att komma flera delar efter Adepten, det ser jag fram emot.

Skuggläge

 

Skuggläge (2022) av Kristina Ohlsson är tredje delen av hennes August Strindbergserie. Böckerna i denna serie är böcker jag läser snabbt och på något sätt kändes det som att hälsa på gamla vänner när jag började läsa denna. Samma gamla mordfall har varit del av handlingen i alla tre delarna och jag tycker det är en konst att få till det på det sättet. Det är klurigt men ändå kan man räkna ut en hel del av hur det ska sluta eftersom Kristina ger små ledtrådar. Det är både myspys och spänning på samma gång och jag tror att det är det som gör att jag gillar denna serie så mycket. Handlingen utspelar sig på Hovenäset och till viss del i Kungshamn i Bohuslän. 

Förlagets text:

"Sommaren står i blom, havet glittrar och August har dragit i gång en stor bakningstävling på Hovenäset. Men så rullar plötsligt dimman in, och samtidigt skakas idyllen av att en man hittas hängd i ett hopptorn vid badplatsen. Dödsfallet väcker snabbt misstankar hos kriminalinspektören Maria Martinsson och hennes kollegor inom polisen. Vem är mannen och vad har fört honom till Hovenäset?"

Jag hoppas att Kristina har fantasi till att skriva fler bra böcker i denna serie, jag vill absolut läsa mer om Strindberg och hans sambo polisen Maria och hennes arbetskamrater samt den lite buffliga Gunnar.

Ett litet tips är att denna serie känns extra viktig att läsa i rätt ordning.

Ö-morden

 

Ö-morden (2004) av Danska författaren GreteLise Holm  är andra delen av hennes serie om journalisten Karin Sommer har jag haft i bokhyllan rätt länge  och när jag plötsligt fick för mig att jag skulle läsa den upptäckte jag att det var del två i serien, så jag läste hennes första, Paranoia, för ca ett år sedan. Det dröjde alltså innan jag tog tag i Ö-morden.

Text från baksidan:

"Mitt under 86-årige Gustav Kiums begravning uppstår oro i kyrkan. En senil gammal vacker dam vacklar fram mot kistan och slår sin krycka i kistan så hårt mot kistlocket att blommorna flyger iväg. Nej avbryter hon prästen "Han har inte kallats hem till Gud. Han blev bortröstad av ö-rådet som i Robinson i teve." 

Just på grund av ovanstående text lockade boken mig en gång på en loppis. Det kändes som en rolig intrig. Ja jag har inte blivit besviken, jag tycker Gretelise skriver bra och intressanta pusseldeckare och kommer att läsa de två andra i denna serie framöver. Det är rätt mycket trådar och många personer i denna historia som utspelar sig på den lilla ön Skejö. Karin Sommer har kommit till ön för att skriva några artiklar om livet på ön och hon hör snart rykten som hon först inte bryr sig om men börjar sen göra efterforskningar hon kommer då i kontakt med olika personer på ön. Unga satanister, en kvinnlig präst som döljer sitt förflutna en lokalpolitiker som förespråkar dödshjälp och till sist men inte minst en läkare med kvinnotycke. 

Denna gång som så ofta, gissade jag på en helt annan upplösning än det blev. Som sagt och intressant och spännande läsning och lite kul och mysigt med den danska miljön.

Järtecken

 

Järtecken (2019) av Christoffer Carlsson är första delen i en serie som kallas Hallandssviten. Det är en rätt lång historia, en spänningsroman med en del sidor att läsa, och jag gillade den. Det märks tydligt att Christoffer är Kriminolog, eller som det står på Wikipedia Filosofie doktor i Kriminologi. Jag ser också på Wikipedia att han har växt upp vid Toftasjön nära Marbäck utanför Halmstad, och det är där som handlingen utspelar sig. Som läsare får man förklarat för sig olika sätt som polisen arbetar på och en del termer och förkortningar som man använder sig av, just detta tycker jag gav berättelsen ett stort plus. Han har fått en hel del priser och utmärkelser för sina tidigare böcker. Jag har däremot inte läst något av honom tidigare, har däremot sett honom någon gång då han fått uttala sig i TV om någon händelse. Han efterträdde Leif GW i veckans brott står det på min hjälpreda Wikipedia men det måste jag ha missat.

Förlagets text:

"En novembernatt 1994 begås ett mord i utkanten av den halländska byn Marbäck. Den skyldige identifieras snart. Han döms och allt ställs till rätta. Men brottet skapar ringar på vattnet. Genom tiden gör det små och stora avtryck i människors liv. Frågetecken uppstår: Vad var det egentligen som hände däruppe i Marbäcksskogen?
Och så är det Isak, pojken med järtecknet i sig, som fruktar att han en dag ska göra något förfärligt."

Själva berättelsen är lite annorlunda uppbyggd än de flesta andra deckare, eftersom den skyldige identifieras snabbt och jag undrar vad kommer att hända i resten av boken? Handlingen utspelar sig över en del år. Förutom Isak som man får följa en hel del från skolpojke till att han är vuxen och gift, så får man även följa en polis med namnet Vidar som var med och utredde mordet (mordbranden) och som är bosatt i Marbäck. Han börjar senare tveka om det är rätt person som dömts. 

Nu finns det två böcker till i serien att ta tag i det kan dröja men jag tror att jag kommer att läsa dem, näst på tur står Brinn mig en sol och den tredje delen med titeln Levande och döda släpps ungefär om en månad. 

Isbrytare

 

Isbrytare (2021) av Kristina Ohlsson Är andra delen i August Strindberg-serien. Jag har tyckt mycket om både denna och den första delen Stormvakt. Snart kommer den tredje delen ut med titeln Skuggläge, och det ser jag fram emot. 

Förlagets text:
"En iskall januarinatt skakas den paradisiska tillvaron av en brand som ödelägger två sjöbodar. Den ena är Augusts och den andra ägs av Axel Ehnbom, en äldre man som bott på Hovenäset i hela sitt liv. Kriminalinspektören Maria Martinsson sliter med utredningen som snabbt utvidgas till att även omfatta ett mord. Någon på Hovenäset ruvar på riktigt mörka hemligheter. Samtidigt närmar sig faran från ett helt annat håll. Snart går varken Maria eller August säker…"

Det är spännande och jag sträckläste den.

Kristina Ohlsson har verkligen lyckats skriva en spänningsserie med ett persongalleri som jag gillar. Särkilt huvudkaraktären August Strindberg som startat upp en antikvitetsbutik och har intressen som bakning och läsning, vem kan motstå det? En bokcirkel finns också med i handlingen så på många sätt är det mysig idyll men samtidigt skakas det om ordentligt med en ondska och rädsla som drabbar karaktärerna rejält. Dessa böcker bör som de flesta serier läsas i ordning.

Paranoia

 

Paranoia (2002) av Gretelise Holm  är första delen i en deckarserie som alltså har några år på nacken. Jag tyckte ändå den var så pass bra så att jag kommer fortsätta att läsa serien. Precis som i Lisa Marklunds serie med Annika Bengtsson så är huvudpersonen i denna serie, Karin Sommer journalist. 

Från baksidetexten:

"Någon försöker skrämma livet ur journalisten Karin Sommer. Eller är hennes nattlige inkräktare bara inbillning? Polisen finner inga som helst spår och de flesta i Karins 

Paranoia är en spännande deckare om ond bråd död i en dansk småstad, där sommaridyllen döljer både tvivelaktiga affärer och mördare. Vi får för första gången träffa den medelålders journalisten Karin Sommer som precis återvänt till sin hemstad, advokaten Andrea Vendelbo som brottas med karriär och småbarnsliv och kriminalinspektör Halfdan Thor, änkling och tvåbarnsfar som söker klarhet i familjetragedin."

Kul att läsa en dansk deckare, det har jag inte gjort tidigare vad jag kan komma på. Anser inte att det gör så mycket att det är en annan tid en nutid utan det är lite roligt att se tillbaka på hur det var. Det pratas om invandringen och då handlar det om flyktingar från Balkanländerna. Även om det då nya, att man kan uppehålla sig en viss tid i andra länder än i sitt hemland inom EU (Schengenavtalet), och att det därför är en hel del prostitution där kvinnor från Balkanländerna blir utsatta för trafficking. Tekniken har ju också kommit lite längre nu.

Nästa del i serien heter Ö-morden, den står i min bokhylla och väntar.

Klänning för korta kvinnor

Klänning för korta kvinnor (2022) är första delen av en ny serie av Kristina Appelqvist. Självklart måste jag läsa den eftersom jag gillat hennes andra böcker. Denna gång är handlingen förlagd till Mjöbäck i Svenljunga kommun och i Stockholm. Kristina har alltså förflyttat handlingen från Skövde i Skaraborg till Sjuhäradsbygden. Lite typiskt kan jag tänka då jag sen något mer än ett halvår själv bor i Skövde kommun, ja ja detta skriver jag med glimten i ögat som ni säkert förstår. En sak vi har gemensamt är att vi är prästdöttrar och har växt upp i prästgårdar. Det lite roliga är att Kristina nu  förlägger handlingen i just Mjöbäcks prästgård i Sjuhäradsbygden, där hon själv har bott under sin uppväxt. 

Den vi får följa mest i handlingen är Nina Storm som har vistats i Mjöbäcks prästgård under somrarna som barn och ung. Nina bor nu mera i Stockholm och arbetar som kommunikationsansvarig på kulturdepartementet. När hennes moster som är änka efter prästen i Mjöbäck gått bort blir Nina kallad till prästgården för att möta en advokat. Det visar sig att hon ärvt rubbet och hennes två bröder blivit lottlösa. När Nina går igenom vad som finns i huset hittar hon en kartong med en mycket stor summa i sedelbuntar, det rör sig om miljoner. Nu börjar det spännande, vad ska Nina göra med pengarna? Varför har mostern gömt dessa pengar på det viset? Vart har hon fått dem ifrån. Det händer en hel del tills läsaren får svar på dessa frågor.

En något annorlunda spänningsroman, men verkligen i stil med det sätt Kristina skrivit sina övriga böcker. Jag gillar det naturligtvis, Kristina är mycket duktig på att skapa spänning och intriger på ett riktigt mysigt sätt, och här är det inte ens ett mord som ska lösas som ger spänning. Jag väntar redan på nästa del i denna nya serie.

Andra som bloggat om boken:

Lottens bokblandning

Kapprakt.se

Pestön

 

Pestön (2021) av Marie Hermansson är andra boken om Nils och Ellen  i Göteborg , alltså en fortsättning på boken Den stora utställningen (2018) som utspelade sig 1923, då det var en världsutställning i Göteborg. Pestön utspelar sig två år senare, 1925. Tyckte mycket om Den stora utställningen, i den beskrev Marie Hermansson hur Göteborg såg ut då och hur man hade byggt upp utställningen och vad som hände där. Den var lite smårolig och jag gillade även persongalleriet i den.  Pestön var inte  lika rolig att läsa. Det finns en anledning till det, den beskriver en mycket mörkare historia, och även om jag gillat det mesta som jag läst av Marie så ser jag den här som mer lik hennes tidigare produktion och Den stora utställningen som ett undantag. Jag ogillade inte Pestön helt men gillade Den stora utställningen mycket mer. Pestön beskriver även den, dåtidens Göteborg och då bland annat trafiken där några få utbildade trafikpoliser försökte skapa ordning, annars var det nästan djungelns lag som gällde. 

Den som känner till Göteborg kan också säkert placera in adresser som nämns i miljöbeskrivningarna. Fast det är ju så att handlingen utspelar sig  till stor del ute på ön med det fiktiva namnet Pestön (som i verkligheten är  Känsö i Göteborgs skärgård) och till viss del något också vid Säveån i Jonseredstrakten, ett ställe som i boken kallas Vrakarebyn.

Förlagets text:

  Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kallad till de laglösa vrakarnas kåkstad. Bland de fallfärdiga barackerna vid ån ligger en död man som vrakarna har bärgat ur vattnet. Den okände mannen leder Gunnarsson på en jakt, först till stadens finare kretsar och senare till den beryktade Pestön. Ön fungerade tidigare som karantänstation, där sjömän hölls isolerade för att inte sprida smitta. Men vad försiggår där nu? Och vem är mannen som hålls fången på ön? För att lösa gåtan får Gunnarsson återigen hjälp av den försigkomna Ellen Grönblad.

Ellen har en stor roll i berättelsen, och visst är det spännande då hon tar anställning ute på Pestön för att försöka hjälpa Nils.

Det förhållande de hade till varandra i Den stora utställningen har förändrats och nu har Ellen en annan fästman. Frågan är om det i framtida böcker i serien blir Nils och Ellen igen, min gissning är att det kan nog bli så. Pestön visar mer tydligt att detta är en deckare, upplevde inte Den stora utställningen riktigt som om den klassade in som det. 

Ängel af Hjo

 

Ängel af Hjo (2013) av Annette Brandelid är första delen av en deckarserie som utspelar sig i Hjo. Jag har haft denna och fyra delar till i bokhyllan en längre tid men inte förrän nu när jag flyttat relativt nära Hjo blev det att jag tog ner denna den första delen för att läsa. Jag blev inte besviken då jag tyckte den var lättläst och spännande. Det är alltid roligt att läsa böcker från miljöer man känner till och Hjo är en stad jag varit mycket i.

En grävmaskinist hittar kvarlevor, ett barnskelett, när det grävs för ett nytt äldreboende i stadens utkant. En 9-årig pojke försvann spårlöst alldeles utanför skolan för 15 år sedan. Polisen har inte löst fallet och nu ställer alla i staden sig frågan om det är denna pojke som hittats. 

Helena Groop från Stockholm får av Skövdepolisen uppdraget att resa till Hjo för att försöka finna svaret på vem det är de hittat, och hur han/hon bragts om livet och av vem.

Helena märker att alla känner alla i den lilla staden, men hon trivs väldigt bra med sina nya kollegor och med lugnet i småstadsidyllen. 

Handlingen är ganska detaljerad med småprat mellan människorna i staden och som läsare lär man känna en del Hjobor, stadens poliser och Helena rätt väl.

Jag ser fram emot att läsa de andra delarna i denna serie som man kan säga tillhör genren mysdeckare. 

Vinterströmmen

 

Vinterströmmen (2020) av Kamilla Oresvärd är tredje boken i hennes Vargöserie. Den fjärde, Skamsnaran, har nyligen kommit ut men jag har inte hunnit längre i denna serie då jag blandar min läsning med mycket annat. Jag har tidigare läst och gillat de två första i serien, Brudslöjan och Älvdansen. Vinterströmmen kändes något annorlunda då svaret på en hemlighet som det antytts om i de tidigare böckerna ges. Huvudkaraktär i serien är Mona Schiller som flyttat hem till Vargön (en liten bruksort i Västergötland). Att Mona har något att dölja från sitt tidigare liv vet alltså de som följt serien men inte vad. Det svaret får vi läsare i denna del. 

Mona är domare och har två söner, som hon lät vara kvar hos sin pappa då hon själv flyttat med ny kärlek till London och blev kvar där i 15 år. De nu vuxna sönerna är rätt olika, den ena är polis och är gift medans brodern bor i en ungkarlslya i det nerlagda fängelset i Vänersborg, som numer är ombyggt till bostäder. Han har en del skumraskaffärer för sig som Mona inte direkt brytt sig om att rota i. Mona har också tagit sig an en ung tjej som får bo hos henne.

Ett jaktlag, där en av Monas söner är med, eftersöker ett skadat rådjur och i samband med den insatsen hittas en säck med likdelar nedanför det nedlagda pappersbruket. Man kallar dit dykare och fler säckar hittas.

När Mona får veta en detalj om liket inser hon att den person som blivit styckad är en gammal vän till henne. Eftersom hon inte varit sanningsenlig om vad som hänt innan hon flyttade tillbaka till Vargön, så drar hon sig denna gång för att hjälpa sin son i polisarbetet, men till sist förstår hon att hon måste för att skydda sig själv. 

Mitt omdöme om boken är att den känns något råare än jag minns de andra delarna. Avslutet tyckte jag kändes lite abrupt men på det hela så var det ett kärt återseende att återvända till Vargön med omgivning. Kommer naturligtvis att fortsätta med denna serie. Jag har däremot inte läst Kamillas tidigare serie som kallas för Seger. Det finns många spänningsserier att välja på och framtiden får utvisa vilka som blir lästa.