Straff

 

Straff (2023) av Ann-Helén Laestadius var bland de sista böckerna jag läste 2023. Samekulturen har alltid intresserat mig och jag har tidigare läst Stöld av Ann-Helén som är den första i en tänkt trilogi. Det är dock helt fristående berättelser. Jag har även läst några av hennes ungdomsböcker. Straff har samma tema som filmen Sameblod från 2016 som jag också sett, fast det utspelar sig i en annan tid. Båda handlar om hur samebarnen som gick i nomadskolor utsattes från det svenska samhället.

I Straff är det barn som gick i nomadskola på tidigt 50-tal som man får följa. De får inte bo hemma längre och tryggheten byts ut mot en tillvaro där de inte får prata på sitt modersmål som är samiskan, jojken anses syndig, och husmor straffar dem med riset. En del av barnen fick sina namn ändrade för att låta mer svenskt, det samiska skulle bort.  Föräldrarna vågar inte protestera  för de fina herrarna lyssnar ju ändå inte på dem. 

Berättelsen varvas med hur barnen lever sina liv som vuxna på 80-talet ungefär 30 år efter att de gick i skolan. En dag är husmor tillbaka i trakten och det är uppenbart att ingen har glömt. 

I början tyckte jag det var lite jobbigt med namnen, vem det handlade om i de olika kapitlen, men sen vande jag mig vid det.

I Ann-Heléns tack i slutet av boken skriver hon att hennes mamma gått i nomadskola, själv har hon inte gjort det, hon tackar sin mamma för utan hennes hjälp hade det varit omöjligt att skriva boken. Hon skriver också att " det är svårt för många att prata om det som hände. Också smärtsamt att leva med vetskapen om konsekvenserna som även drabbat barn och barnbarn. Boken tillägnas alla nomadskoleelever och familjer. 

Jag kommer naturligtvis att läsa nästa bok av Ann-Helén för

det är en viktig del av Sveriges historia som Ann-Helén skildrar, en historia som inte är något att vara stolt över. Vet inte hur mycket av samernas historia man tar upp i historieunderviningen i skolorna idag, det borde i alla fall göras.

Jag har tänkt att jag också borde läsa Kåtornas folk (1916)  av Ester Blenda Nordström, andra upplagan går att läsa gratis i Litteraturbanken men boken finns också att  köpa i nytryck. 

Herrarna satte oss hit (2020) om tvångsförflyttningarna i Sverige är säkert också läsvärd  skriven av Elin Anna Labba. 

Läsåret 2023

Tyvärr är 2023 det år jag läst minst antal böcker och bloggat minst sen jag startade bloggen i Januari 2012. Antalet böcker jag läst är 22 och blogginlägg 22, men jag har inte bloggat om alla böcker jag läst även om summan är lika, samt att jag har två utlästa böcker till som jag tänkt blogga om. Detta är långt ifrån mitt mål på 40 böcker som jag aldrig verkar uppnå, fast 2016 var det de antalet framgår det när jag kollar mina listor. Får se hur det går 2024. Jag har inte lyssnat på någon bok under året, utan jag läser antingen fysisk bok eller på läsplatta.

 STATISTIK 2023:

Antal böcker 22

Skönlitterära böcker 17,  Varav 4 är spänningsromaner, samt 2 som nog inte räknas som det men som ändå var riktigt spännande.

En bok, Här kommer Petter av Hans Peterson, räknar jag som en klassisk barn/ungdomsbok. Det blev inget inlägg om den, men för mig var det lite nostalgi att läsa den. Ska försöka hinna med att se den också, då den filmatiserades och gick som tv-serie och finns att se på SVT Play. 

Fackböcker 5 och jag bloggade om 3 av dem, inklusive Härma naturen av Håkan Borgström som jag räknar som ungdomsbok 

Jag har lyckats ovanligt bra med könsfördelningen av författarna, brukar vara stort gap till kvinnornas fördel.

Böcker skrivna av kvinnor 12

Böcker skrivna av män  10 

Försöker alltid läsa några böcker, skrivna ett antal år bakåt i tiden och drar en gräns mellan 1900-talet och 2000-talet i min statistik.

Böcker skrivna på 1900-talet  blev 3

Författarnas hemland: Sverige, länder i Europa och USA,  något ensidigt 2023. 

Sverige 10

USA 3 

Danmark 2 

Författare som bott i två länder (svårt att räkna bara ett land i dessa fall men det första landet är födelselandet)

Sverige/Tyskland 1 

Island/Danmark 1

Nu ser jag fram mot ett fint läsår 2024, även till dig som läser detta. Kanske totalt ointressant men en tradition för mig att göra ett sådant här inlägg i januari. 

Advent

 

Advent (1936)av Gunnar Gunnarsson är en klassiker, men det är en författare jag missat. Lånade den på biblioteket då jag tyckte den skulle passa att läsa i Advent.

   

Baksidetexten:

"Det är första advent och för tjugosjunde gången går Benedikt upp i bergen för att rädda det fåtal får som man inte fick med sig vid insamlingen på hösten. I sällskap har han sin bagge och sin hund, hans bästa vänner. Benedikt är den skenbart enkla, troskyldiga människan med sin barnatro men visare än många filosofer. Det blir en kamp om överlevnad när naturens krafter rasar men också en inre kamp som handlar om att hålla fast vid tillit och acceptera sin roll i skapelsen."

Det är en kort berättelse på 70 sidor och sen ett efterord på 19 sidor. Jag tyckte den var rätt lättläst men vet ändå inte om jag velat att den skulle vara längre. Man får alltså följa Benedict på sin vandring upp i bergen för att rädda får som inte drivits in på hösten, han har gjort detta i 27 år och han var 27 år då han började göra denna adventsvandring. Därav förstår jag som läsare att han är 54 år. Benedict gör denna vandring tillsammans med en bagge vid namn Barsk och sin hund som tilltalas Leo. Tidigare en häst med också men som nu är för gammal för att kunna följa med.

Det blir ett kraftigt oväder denna 27:e vandring och hur de överlever kan man undra, det är en kamp både mot naturens krafter, men samtidigt en inre kamp för Benedict.

Jag kände inte tidigare till Gunnar Gunnarsson (1889-1975), han var en författare född på Island men han flyttade som student till Danmark och bodde där i över trettio år. Han skrev sina böcker på danska även om handlingen var på Island.

Advent anses av många vara den mest kända berättelsen som han skrev. Det sägs att Hemingway inspirerades av Advent när han skrev om den gamle och havet, men därom tvistar de lärde om man säger så.

Alltid roligt att få ett nytt författarnamn till sig, samtidigt som jag undrar varför jag inte hört talas om honom tidigare.

Sarahs lag

Sarahs lag (2022) av Marie H Lundh är en roman med mycket humor men också med mycket  svärta. Det är Marie H Lundhs första bok i en trilogi hon kallar Nordmyrserien. Del två Sahras val finns redan utgiven och den tredje delen  Sarahs mål ges ut i mars. 

Ur förlagets text:

"Sarah går domarutbildningen i Svea hovrätt och framtiden är utstakad. Tror hon i alla fall, tills det visar sig att högsta chefen har lånat ut henne. De kommande åren ska inte alls tillbringas i Stockholm som planerat, utan i Norrland på en tingsrätt i en stad Sarah aldrig har hört talas om. Några veckor senare kliver hon av propellerplanet. I två år ska hon vara domare vid tingsrätten i fjällkommunen Nordmyr men inte bara det, hon ska även bo och leva här, vilket är en helt annan sak."

Att läsa boken känns lite ovanligt med så mycket humor och svärta på samma gång. Humor kan ju behövas när saker och ting är jobbiga, när livet inte blir som man tänkt sig och man är osäker, vad är vänskap och vad är kärlek ? Sarah har en mormor som står henne nära, efter en hemsk händelse i barndomen som gjorde henne föräldralös. Det är särskilt mormodern som har ett stort mått av humor, hon vill inte se sig som gammal, trots att åren har gått. 

Det är en skildring om livet i Norrland och om den stora skillnaden mellan den fiktiva staden Nordmyr och Stockholm.

Som läsare får man också följa Sarahs arbete som domare i Tingsrätten och det kan ju vara intressant också, hur nära verkligheten det är vet jag ju som oinsatt inte, men även där är det mycket humor mellan de anställda.

Kommer troligen att läsa de andra två delarna för att se hur det går för Sarah, även om upplägget med så mycket humor inte helt passar mig.

Inte mitt barn

 

Inte mitt barn (2002) av Patricia Kay var verkligen en gammal så kallad hyllvärmare i min bokhylla. När jag nu tog tag i den för att läsa den så hade jag inte så stora förväntningar, men jag blev överraskad av hur spännande den var.

Ur förlagets baksidetext:

"På ett litet sjukhus i Texas föds en kall februarinatt två flickor med bara ett par minuters mellanrum. Ute är det full snöstorm och inne på sjukhuset råder en kaotisk stämning. Personalen är underbemannad, arbetsbelastningen är alldeles för stor. Den natten begås ett misstag som kommer att få avgörande betydelse för två familjers framtid. Elva år senare. Abbie Bernard är ensamstående mor till den elvaåriga Kendall, en utåtriktad och självsäker flicka som i det mesta är sin blyga mammas motsats. När Abbie efter många år flyttar tillbaka till barndomsstaden Houston, sammanfaller flytten med att dottern känner sig trött och hängig. Abbie söker upp sin gamla familjeläkare som, efter att ha lugnat henne beträffande Kendalls hälsa, levererar ett chockerande besked: blodproven visar att Kendall omöjligt kan vara Abbies biologiska barn."

Att nyfödda förväxlas händer kanske inte i Sverige eller i en hel del andra länder längre. Men det har hänt historiskt. Nu har vi ju inte bara blodprov där det handlar om blodgrupper,utan även DNA teknik att tillgå.

Det måste vara en förälders mardröm att som i denna roman få besked om att inte kan vara biologisk förälder till det barn man tror sig fött och som man fostrat upp. Det är ju också alltid två familjer som drabbas. Jag tycker det skildras bra i den här berättelsen.(som alltså är påhittad även om det finns böcker som handlar om sanna förväxlingar.)  Lösningen som dessa föräldrar tar till  är rätt så genial och allt slutar bra. Som läsare förstår man en bit in i läsningen (ja jag gjorde det i alla fall) att det skulle bli en "Happy end." 

Det står en annan bok av Patricia Kay i min hylla (just nu i flyttkartonger så inte bokstavligt)  med titeln Familjehemligheter får väl ta tag i att läsa den också framöver.

Hjärtslagaren

 

Hjärtslagaren (2023) av Malin Rylander är en relationsroman som speglar möten mellan generationer, tystnadskulturer och en vilja att inte ge upp. Så skriver förlaget om denna roman. Det är Malins debut som författare och hon skriver i efterordet att det är den första av tre. 

Förlagets skriver också:

"När Siri Meyers mamma dör i en trafikolycka är Siri bara 20 år. Trots en framgångsrik karriär i Stockholm blir sorgen och minnena för tunga för att stanna kvar. I stället söker Siri sina rötter i Strandboberg, sin mammas barndomsstad. Väl på plats visar det sig att ingenting av det hennes mamma berättat om sin egen uppväxt och historia verkar stämma."

Det är en annorlunda roman på många sätt, kanske just det som gjorde att jag gillade den. Samhället/Staden Strandboberg som Malin skriver om och låter sin huvudkaraktär Siri komma till känns lite nästan sagoaktig. Inte sagoaktig i positiv bemärkelse utan nästan tvärtom, människor har hemligheter, man samlas i föreningar och på stora fester. Detta gäller naturligtvis först och främst stans societet eller om det ska kallas överklass som bor i de finare kvarteren med utsikt över sjön. I inledningen hamnar Siri just på en sådan fest. Det finns ett stort företag på orten som tillverkar äppelcider där jag förmodar att stor del av befolkningen arbetar. Siri gör en upptäckt som många i staden vet men liksom skakar av sig. Det handlar om en kvinna som inte mår så bra, Siri försöker hjälpa henne men det är svårare än hon trott och hon stöter på ett stort motstånd.

Det ska bli intressant att läsa de andra två böckerna som Malin planerar att skriva. Det framgår inte om det är nya karaktärer och en annan stad/plats som de kommer att utspelas i eller inte, men jag kommer att läsa dem, det vet jag.

Malin är uppvuxen i den stad jag numera bor i, den lilla fina staden vid Vättern, kanske hon tänkt på Hjo när hon skrivit om Strandboberg jag vet inte, jag känner mig lite tveksam men det är en stad vid en sjö i alla fall. Omslaget är fint och lockar till läsning med äpplen på framsidan och jag köpte boken av henne på höstmarknaden här i Hjo - och ja jag köpte även äpplen där.

 

Adepten

 

Adepten (2023) av Helene Gullberg är en spänningsroman (jag borde byta ut den benämningen till Krimi) med en mordgåta men samtidigt så mycket mera. Socialrealism till viss del och sen inte minst så får du som läsare ta del av en hel del kunskaper om antikviteter.

Helene Gullberg har tidigare skrivit boken Den  konserverade änkan som jag läst och bloggat om. Det var en historisk roman medans Adepten utspelar sig på 90-talet och nu på 2020-talet. 

Från förlagets sida: "När den förmögne Sten Hammar mördas på sitt gods tror man först att det handlar om ett rånmord. Polisen kallar in Majja Skog, en överbegåvad antikexpert från anrika Wallius Auktioner som är besatt av föremålens makt över oss. Som oborstad åttaåring blev hon Sten Hammars adept. Han förde henne in i antikviteternas värld och gjorde henne till en dubbelnatur som inte lämnar någon oberörd – hård på utsidan, men med ett sårigt inre. Kriminalinspektör Karin Klinga fascineras av den gåtfulla Majja som är som en blandning av champagne och hembränt. Vad är det för svärta och minnen hon bär på?
Och vet hon mer om mordet än hon vill påskina?"

Förlaget skriver också att Helene Gullberg har arbetat på Bukowskis och Stockholms Auktionsverk och att hon nu är  intendent på Kungliga Slottet. Den kunskap hon har märks tydligt i båda hennes böcker och det kommer att komma flera delar efter Adepten, det ser jag fram emot.

Vattnets sötma

 Vattnets sötma (2022) av Nathan Harris är en roman som utspelar sig i Sydstaterna just efter att slavarna har släppts fria efter inbördeskrigets slut.

Förlagets text:
"När de vita sydstatsbönderna tvingats frige sina slavar söker bröderna Prentiss och Landry sin tillflykt på George och Isabelle Walkers gård. I sorgen över att ha förlorat sin ende son i kriget tar paret Walker sig an dem på ett sätt som får deras grannar att rasa                

Medan bröderna försöker skapa sig ett liv efter slaveriets trauman uppdagas en historia om förbjuden kärlek mellan två nyligen hemkomna soldater. Deras hemlighet får fasansfulla konsekvenser som Isabelle måste ha mod att ta itu med."

Det här var en bok som var lite svår att komma in i, men när jag väl läst en del sidor så vände det och den var riktigt spännande, och bra personbeskrivningar.

Det är mycket hemskheter som utspelas i handlingen.

Jag har inte läst så många böcker som utspelar sig under den här perioden i Amerikas historia. Onkel Toms stuga läste jag väl som tonåring och så har jag läst Den sista Fristaden av Tracy Chevallier, vad jag skrev om den kan du läsa här.

Jag tyckte inte om språket som används i boken när karaktärerna pratade med varandra, vet ej om det var medvetet just för att det var talspråk men jag hakade upp mig på det tyvärr.

Lottens bokblogg har också skrivit om denna bok och jag noterar att även hon tyckte den var seg till att börja med.

Konspirationsfeber

  

Konspirationsfeber (2021) av Kent Werne är en intressant bok att läsa, den handlar om hur olika konspirationsteorier florerar/ har florerat i vårt samhälle och  på sociala medier. Konspirationsteorier är inte något nytt och Werne ger i början av boken exempel på historiska sådana som exempelvis att Pesten var skapad av judarna. Sociala medier är  något som gjort att det har ökat och spridits snabbare men annars är de rätt lika tankar nu som på medeltiden. Den stora delen handlar om konspirationsteorier kring Covid 19, samt om Quanon i USA, Trump och presidentvalet med stormningen av Kapitolium. 

Blev något väl mycket om det sistnämnda  för min del.

Tyckte ändå detta var en läsvärd bok och en del saker kan man verkligen skratta åt, eller ska man gråta? Den klassiska frågan.

Skuggläge

 

Skuggläge (2022) av Kristina Ohlsson är tredje delen av hennes August Strindbergserie. Böckerna i denna serie är böcker jag läser snabbt och på något sätt kändes det som att hälsa på gamla vänner när jag började läsa denna. Samma gamla mordfall har varit del av handlingen i alla tre delarna och jag tycker det är en konst att få till det på det sättet. Det är klurigt men ändå kan man räkna ut en hel del av hur det ska sluta eftersom Kristina ger små ledtrådar. Det är både myspys och spänning på samma gång och jag tror att det är det som gör att jag gillar denna serie så mycket. Handlingen utspelar sig på Hovenäset och till viss del i Kungshamn i Bohuslän. 

Förlagets text:

"Sommaren står i blom, havet glittrar och August har dragit i gång en stor bakningstävling på Hovenäset. Men så rullar plötsligt dimman in, och samtidigt skakas idyllen av att en man hittas hängd i ett hopptorn vid badplatsen. Dödsfallet väcker snabbt misstankar hos kriminalinspektören Maria Martinsson och hennes kollegor inom polisen. Vem är mannen och vad har fört honom till Hovenäset?"

Jag hoppas att Kristina har fantasi till att skriva fler bra böcker i denna serie, jag vill absolut läsa mer om Strindberg och hans sambo polisen Maria och hennes arbetskamrater samt den lite buffliga Gunnar.

Ett litet tips är att denna serie känns extra viktig att läsa i rätt ordning.

Skynda, kom och se

 Skynda, kom och se  (2006) av Lotta Lundberg är en bok som jag inte kommer glömma bort. Det är en stark berättelse som utgår från historisk verklighet. Dvärgarna Glauer och Ka flyr till Berlin från förnedrande arbete på en nöjespark i New York. Glauer har planer på att skriva en pjäs och han vill bilda en teatergrupp.  De försöker hitta andra kortväxta och får bland annat kontakt med Verner, världens minsta man, och flickan Nelly en färgad dvärg (mulatt) som har "en kniv i ryggen". Det är början på 30-talet och Berlin förändras. Rädslan för vad som kan hända dem för dem till Sverige och Gröna Lund, nöjesparken med det vackra namnet, som de tror kan ge dem en fristad. 

Det är en berättelse med en människosyn som det är svårt att greppa, och det värsta är att historien bygger en stor del på hur det var. Författaren Lotta Lundberg skriver i slutet av boken om hur hon lång tid haft kontakt med en man som berättat sin livshistoria för henne, hur hon till och med flyttat till Berlin för att forska om detta och som jag förstår bor hon kvar där. Det är alltså en roman som till stora delar är sann, exempelvis hur det var för dessa dvärgar att arbeta på Gröna Lund, hur de uppträdde inför den svenska publiken. 

På baksidan av pocketboken jag läst citeras vad Dagens Nyheter skriver om boken : 

"Skynda, kom och se skildrar på ett alldeles nytt sätt trettiotalets grymma ideal och det utnyttjande som de avvikande utsattes för. Det är en ovanlig roman om utanförskap, skam och drömmar men framför allt om värdighet "

Jag tycker inte det kan sägas bättre än så.

Härma naturen - uppfinningar från evolution

 

Härma naturen! Uppfinningar från Evolution (2023) av Håkan Borgström är en bok tänkt för lägre åldrar men som jag själv tyckte var mycket intressant.

Ur förlagets text:

" Naturen är otroligt smart. Det beror på att den haft nästan fyra miljarder år på sig att testa sig fram till de bästa lösningarna."

" I härma  naturen får du ta del av en massa uppfinningar som människan skapat genom att efterlikna naturens olika smarta drag"

Exempel ur boken:

Som bokens framsida visar, har japanska tekniker skapat tåg efter en fågelnäbb.

Arkitekter har byggt hus med samma sorts fiffiga ventilationssystem som termiter använder.

Boken utgår mycket från att vi ska tänka på vår miljö genom att vi lär känna naturen bättre och vill få oss förstå hur naturen fungerar.

Härma naturen är illustrerad med många fina och lite kul bilder.

Det är en bok som kan läsas av yngre läsare men också av vuxna, samt att vuxna kan läsa för de yngre och på så sätt skapa en diskussion om Evolution. Det är en bok som passar att köpas in av skolbibliotek och som även kan användas i undervisningen, anser jag som tidigare anställd på skolbibliotek.

Boken innehåller 7 kapitel och i slutet av boken finns det ordförklaringar på ord som förekommer i texten och som kan vara svåra. Dessa ord är tydligt uppdelade efter kapitel. 

Jag tackar Idus förlag och Håkan Borgström för recensionsexemplar så att jag fick ta del av kunskapen av hur människan har härmat naturen i många av våra uppfinningar. 

Söta små ting

 

Söta små ting (2021) av Camilla Dahlson är en Feelgood-roman som utspelas i Jönköping och i den lilla orten Kristianopel i Blekinge, ja mest i Kristianopel förstås. Jag känner till båda orterna och hörde när Camilla pratade om sin bok på Smålitt hösten 2021, så trots att jag inte brukar läsa så mycket Feel Good så lockades jag av att läsa denna, sen har det som så ofta dröjt från tanke till läsning.
Huvudkaraktär i boken är Emma som blivit sjukskriven efter att hon fått diagnosen utbrändhet samt en liten övergående hjärnskada. För att hon ska kunna återhämta sig har hon fått låna ett sommarhus av sin arbetskamrat Kerstin.

Ur baksidetexten:

"Men vistelsen blir inte fullt så vilsam som planerat när återkommande besök av en katt och ett möte med en lokal konstnär får oväntade konsekvenser. Plötsligt finner Emma sig vara innehavare till presentbutiken "Söta små ting" - och inser också att hennes hjärta satts i brand. Hur i hela friden ska hon förklara för kollegan Kerstin att hennes hem förvandlats till en butik, och hur ska hon göra med den underbara Jonas när hon flyttar hem till stan igen? "

Handlingen är ungefär vad jag förväntade mig av denna bok. När jag kommit in i handlingen så förstod jag rätt snart hur slutet skulle bli. Då jag inte läser så mycket feelgood så vet jag inte om det alltid är så, men tills motsatsen är bevisad så tror jag det :) Jo jag förstår att det kan finnas böcker som kan vara svåra att sätta genre på där slutet kanske inte alltid är som man tror, men är det ren feelgood så är slutet gott och lätt att räkna ut enligt mig.

Camilla Dahlson har skrivit en hel serie där handlingen utspelar sig kring sjön Sommen i Småland. Där har jag åkt färja några gånger, men i Blekinge har jag varit mer frekvent och har nu inplanerat att fira midsommar i Karlskrona. Kanske det blir ett besök i Kristianopel... men det finns nog ingen butik med namnet Söta små ting eller kanske det gör det :)

Kaptenen och Ann Barbara

 

Kaptenen och Ann Barbara  (2021) av den danska författaren Ida Jessen är en historia jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om, helt ärligt talat var det inte en bok för mig, men kanske många andra tycker att den var bra eller till och med mycket bra. Jag började läsa men efter att läst rätt långt så började jag känna ska jag orka fortsätta? Jag tog då och läste annat emellan och läste senare något motvilligt ut boken. 

Förlagets beskrivning:

"Året är 1754. En häst och vagn rullar över den öde och vindpinade jylländska heden. I vagnen sitter den tyske kaptenen Ludwig von Kahlen iförd en röd uniform med en trekantig hatt och en gul sidengördel om livet. Kaptenen har planer på att kultivera hedens magra sandjord. För att lyckas krävs envishet, tålamod och viljestyrka. En sommardag kommer den gåtfulla Ann Barbara till kaptenens nybyggda hus. Hennes röda läppar, outsinliga energi och omtänksamhet får känslorna att gro i den ensamme kaptenens hjärta. Tillsammans inleder de en hård kamp mot naturen"

 Ida Jessen har lagt ner mycket jobb med att skriva den. Det har krävts mycket efterforskning och hon skriver om det arbetet i slutet av boken. "Jag har haft stöd av nedteckningar om heden och livet på 1750- och 60-talen i lantbruksekonomiska tidskrifter, årsböcker arkivmaterial och så vidare

Romanen bygger på en rad verkliga händelser under den första hedutvecklingens tid" skriver hon och räknar upp de personer som funnits i verkligheten och vilka som är fria fantasier. Vidare skriver hon att "även om de funnits i den verkliga världen finns det så lite nedtecknat att jag kunnat fabulera, och det har jag gjort."

Helt ointressant var den inte naturligtvis, historiska romaner är ju lite som läroböcker, jag menar man lär sig alltid något om livet bakåt i tiden men som sagt just denna roman fångade mig inte.

Ö-morden

 

Ö-morden (2004) av Danska författaren GreteLise Holm  är andra delen av hennes serie om journalisten Karin Sommer har jag haft i bokhyllan rätt länge  och när jag plötsligt fick för mig att jag skulle läsa den upptäckte jag att det var del två i serien, så jag läste hennes första, Paranoia, för ca ett år sedan. Det dröjde alltså innan jag tog tag i Ö-morden.

Text från baksidan:

"Mitt under 86-årige Gustav Kiums begravning uppstår oro i kyrkan. En senil gammal vacker dam vacklar fram mot kistan och slår sin krycka i kistan så hårt mot kistlocket att blommorna flyger iväg. Nej avbryter hon prästen "Han har inte kallats hem till Gud. Han blev bortröstad av ö-rådet som i Robinson i teve." 

Just på grund av ovanstående text lockade boken mig en gång på en loppis. Det kändes som en rolig intrig. Ja jag har inte blivit besviken, jag tycker Gretelise skriver bra och intressanta pusseldeckare och kommer att läsa de två andra i denna serie framöver. Det är rätt mycket trådar och många personer i denna historia som utspelar sig på den lilla ön Skejö. Karin Sommer har kommit till ön för att skriva några artiklar om livet på ön och hon hör snart rykten som hon först inte bryr sig om men börjar sen göra efterforskningar hon kommer då i kontakt med olika personer på ön. Unga satanister, en kvinnlig präst som döljer sitt förflutna en lokalpolitiker som förespråkar dödshjälp och till sist men inte minst en läkare med kvinnotycke. 

Denna gång som så ofta, gissade jag på en helt annan upplösning än det blev. Som sagt och intressant och spännande läsning och lite kul och mysigt med den danska miljön.

Prästerna

 

Prästerna  (2022) av Gunnar Wetterberg har jag läst lite då och då under en längre tid. Även om det handlar just om prästernas historia så blir det ju på samma gång till viss del religionshistoria och även då en del av Sveriges historia. Förlagets text visar också på just det: 

"Gud är ofta underskattad i nutida historieskrivning. Tron har färgat människornas göranden och låtanden långt fram i tiden. Tron tolkades och förmedlades av prästerna i mer än tusen år. De var landets första intellektuella – kungarnas hjälpredor, bildningens män i byarna. Gunnar Wetterberg följer samspelet mellan församlingarna och deras herdar genom århundradena."

Det är många fina bilder i boken. Habo Kyrka, som i boken nämns som träkatedral, finns med exteriört och sen är bokens hela mittuppslag inifrån med alla målningar. Fast den bild jag reagerade på mest var från Bottnaryds kyrka (inte jättelångt från Habo) där finns en väggmålning med  flera djävulsfigurer, tror det får bli en tur dit för att se dessa i verkligheten. 

Det är inte den lättlästaste bok utan det är rätt detaljerat med många prästers namn genom årens lopp, men det är väl kanske så en sån här fackbok ska vara, man kan slå upp namn, orter händelser, årtal med mera och läsa om just den eller det. Man behöver ju kanske inte läsa den från pärm till pärm, men det väljer man ju själv.

Om du har inloggning på DN så kan du läsa recension här

Järtecken

 

Järtecken (2019) av Christoffer Carlsson är första delen i en serie som kallas Hallandssviten. Det är en rätt lång historia, en spänningsroman med en del sidor att läsa, och jag gillade den. Det märks tydligt att Christoffer är Kriminolog, eller som det står på Wikipedia Filosofie doktor i Kriminologi. Jag ser också på Wikipedia att han har växt upp vid Toftasjön nära Marbäck utanför Halmstad, och det är där som handlingen utspelar sig. Som läsare får man förklarat för sig olika sätt som polisen arbetar på och en del termer och förkortningar som man använder sig av, just detta tycker jag gav berättelsen ett stort plus. Han har fått en hel del priser och utmärkelser för sina tidigare böcker. Jag har däremot inte läst något av honom tidigare, har däremot sett honom någon gång då han fått uttala sig i TV om någon händelse. Han efterträdde Leif GW i veckans brott står det på min hjälpreda Wikipedia men det måste jag ha missat.

Förlagets text:

"En novembernatt 1994 begås ett mord i utkanten av den halländska byn Marbäck. Den skyldige identifieras snart. Han döms och allt ställs till rätta. Men brottet skapar ringar på vattnet. Genom tiden gör det små och stora avtryck i människors liv. Frågetecken uppstår: Vad var det egentligen som hände däruppe i Marbäcksskogen?
Och så är det Isak, pojken med järtecknet i sig, som fruktar att han en dag ska göra något förfärligt."

Själva berättelsen är lite annorlunda uppbyggd än de flesta andra deckare, eftersom den skyldige identifieras snabbt och jag undrar vad kommer att hända i resten av boken? Handlingen utspelar sig över en del år. Förutom Isak som man får följa en hel del från skolpojke till att han är vuxen och gift, så får man även följa en polis med namnet Vidar som var med och utredde mordet (mordbranden) och som är bosatt i Marbäck. Han börjar senare tveka om det är rätt person som dömts. 

Nu finns det två böcker till i serien att ta tag i det kan dröja men jag tror att jag kommer att läsa dem, näst på tur står Brinn mig en sol och den tredje delen med titeln Levande och döda släpps ungefär om en månad. 

Honungsbiets hemliga liv

 

Honungsbiets hemliga liv (2004) av Sue Monk Kidd har varit en bortglömd bok i min bokhylla. Nu blev den i alla fall läst. Då jag googlar titeln ser jag att den finns som film inspelad 2008, det har helt gått mig förbi.

Ur baksidetexten:

"South Carolina 1964- Rasoroligheter. Medborgarrörelsen växer i styrka. Mordet på president Kennedy är hos alla i färskt minne. 

Lily Ovens är fjorton år, hon sörjer sin mamma Som gick bort tio tidigare i vad som verkade vara en tragisk olyckshändelse. Lilys pappa är en brutal känslokall tyrann och hon tyr sig till familjens svarta nanny, en stolt och färgstark kvinna." 

Lily rymmer tillsammans med sin Nanny Rosaleen, hon har en plan att försöka ta reda på mer om sin mamma. I de sökandet uppsöker hon en bifarm/bigård där de blir förvånansvärt väl mottagna. De får mat och husrum mot att de hjälper till på gården. Bigården drivs av tre systrar och de har en ung man som  hjälper dem med att köra ut honungen till kunder. Lily och han får ett speciellt förhållande. Systrarna är troende och det är mycket religiösa tankar, samt många seder med hyllning till Jungfru Maria. 

Tycker det var en liten annorlunda historia dock rätt tragisk men där läsaren får lite "bikunskap" och historiekunskap när det gäller de svartas liv i 60-talets USA.