En del av livet

En del av livet - Berättelser om förlust av närstående (2022) av Sandra Signarsdotter passade för mig att läsa då jag förlorade min bror i somras, och sorgen är fortfarande närvarande. Ja döden är En del av livet, en del av livet man inte kommer undan.

Sandra är präst och utifrån personlig erfarenhet av sorg i tidig ålder och erfarenhet ifrån sitt arbete som präst har hon författat en stark och vacker bok om det som berör oss alla. Jag har läst lite då och då och det är små berättelser om och av personer som berättar om hur de hanterat sin sorg, själva sorgearbetet. Det har känts trösterikt att läsa på något konstigt sätt, och det är just Sandras förhoppning med boken, hennes önskan är att man i berättelserna skall kunna känna igen sig och därigenom finna hopp och tröst. Det finns säkert andra böcker om sorg och saknad och som en bokläsare ska jag se om jag kan finna fler böcker som kan stötta mig i min  saknad av en människa som stod mig mycket nära.

Den danska älskarinnan

 

Den danska älskarinnan (2016 ) av Göran Magnusson stod på min "Att läsa lista" när jag stötte på författaren på Smålit (Småländsk litteraturmässa gissar jag att det står för) förra året, så det blev att jag köpte den av honom, sen dröjde det ett tag innan jag läste den, men jag läste den under året. Det är den första boken i en serie och jag är osäker på om jag kommer att läsa de andra. Det är inte fel på handlingen som sådan men Magnusson skriver relativt detaljerat, även vad karaktärerna gör i sina yrkesroller, där hade jag velat att han kapat lite, att det för övrigt är rätt detaljerat fungerar, exempelvis får man en inblick i hur det är att ha en gård med kreatur på landet.

Erik tar  över föräldragården när hans far hastigt avlider, han gör de emot sin brors vilja som hade velat ta över den för att lägga ihop med sin gård. Erik säger upp sig från sitt jobb på jordbruksverket, och för att få lite sällskap och en liten inkomst vid sidan av jordbruket annonserar han ut en lillstuga på gården över sommaren och får napp av en familj från Köpenhamn.

Ur förlagets text:

"Den danska älskarinnan är en relationsroman där lantbrukarlivet i Småland och det febriga arbetet på en reklambyrå i Köpenhamn tecknar en realistisk bakgrund till en historia där otillåten åtrå kämpar mot samveten. Där också vänskap slår rot och utvecklas på den kargaste av platser. Vi får rika miljöbeskrivningar, fängslande personporträtt och en berättelse om livets ytterkanter. Ytterligheter som berövar oss livet, men som också kan skänka det omätbart stora i tillvaron." 

Handlingen känns relativt trovärdig och jag gissar att Göran Magnusson har erfarenhet både av att driva jordbruk och vara tjänsteman.

Hoppets tåg

 

Hoppets tåg (2021) av Viola Ardone läste jag under 2022. Jag lockades att läsa den då jag märkte att den var en hyllad storsäljare. Den var inte dålig men jag skulle inte skriva upp den på en topplista. Jag kan säga så mycket som att den var intressant av lite olika anledningar. Jag vet inte om jag läst någon roman tidigare som utspelar sig i Italien, har jag gjort det så är det långt tillbaks i tiden. Huvudkaraktären är ett barn, fast i slutet på boken är det den vuxne mannen som ser tillbaks på sitt liv. Det som författaren vill föra fram är att det fanns barn som fick förflyttas till den rikare norra delen av Italien efter andra världskriget, hur de påverkades av detta och hur skillnaden kunde vara i olika delar av Italien. 

Det påminner om hur finska barn kom till Svenska familjer under kriget. 

Förlagets text.

"Det är efterkrigstid och nöden är stor i det krigshärjade Syditalien. Napolitanska Antonietta är desperat i kampen för brödfödan och sätter sin sjuårige son Amerigo, tillsammans med tusentals andra barn, på ett tåg mot Bologna. Amerigo hamnar hos den ensamstående Derna, vars svåger Alcide får en avgörande roll i Amerigos liv när han tillverkar en fiol åt honom. Allt är annorlunda i Emilia Romagna - språket, människorna, maten - men Amerigo anpassar sig snabbt till de nya levnadsvillkoren, inte minst tack vare musiken.Men så en dag har det blivit dags att återvända till Neapel. Amerigo ser med nya ögon på smutsen och fattigdomen i Quartiere Spagnuolo och den olyckliga Antonietta. Han gör det han måste göra för att överleva, smyger ombord på ett tåg som tar honom tillbaka till sin fostermor Derna."

Min känsla när jag läste den var att på vissa sätt var denne 8-årige Amerigo väldigt klok och förstod mycket av sin situation och på andra sätt var han naturligtvis som en 8-åring i sitt sätt och i sina tankar. Det var nog just detta som jag hade lite svårt för. 

Skulle vara intressant att diskutera i en bokcirkel, men jag är inte med i någon sådan just nu. Ett tips för dig som är det.

Före Stormen

 

Före stormen (2008) av Judith Lennox "är en händelserik, romantisk och fängslande familjeroman med en rad spännande karaktärer i olika generationer. Handlingen utspelar sig i London, Cornwall och på Irland under fyra historiskt omvälvande decennier." Så står det på denna romans bokomslag. Detta lockade mig till läsning och jag blev inte besviken även om det dröjde ett tag innan jag kom in i boken. Det är en del personer att hålla reda på men för en gång skull hade jag inte svårt för det eftersom det i stort sett rörde sig om samma familj. Det var min första "bekantskap" med Judith Lennox och som jag förstår det så har hon skrivit fler romaner, men jag vet inte om alla är översatta till svenska (jag läser inte långa romaner på engelska) och det är på loppisar eller Bokbörsen man får leta efter dem, eftersom det inte är så nya böcker, ja att låna på bibliotek går ju också bra. Den jag nu läst var köpt på en loppis. I vilket fall, så är jag glad att jag inte gav upp boken för som sagt den kändes lite seg i början, men det kanske var för att man ibland behöver läsa en viss typ av bok och när jag tog tag i denna så var det först inte rätt tillfälle, när jag sen läste en annan bok och efter det åter tog tag i den och fortsatte läsa så kändes det som en bra och passande läsning. För det är ju som förlaget skriver en händelserik bok, romantisk och fängslande. 

Flickan i brevet

 

Flickan i brevet (2018) av Emily Gunnis är en rätt otäck bok och det står i förlagets text: "det är en gripande roman med historiska inslag som dessutom är sanna".  Boken skildrar den Katolska kyrkans så kallade Magdalenatvätterier. de flesta av dessa låg på Irland men även i (övriga) Storbritannien förekom det.

1956

Lämnas Ivy bort till St Margarets eftersom hon är gravid. Det är ett hem för ogifta mödrar. När barnet väl fötts adopteras det bort mot Ivy´s vilja. Ivy kommer heller aldrig lämna St Margrets. 

                         

                    Nutid

Samanta Harper är journalist och snubblar över ett gammalt brev från en flicka som satt instängd på St Margrets, fastnar hon för det som står i brevet, men hon måste vara snabb med sitt reportage för St Margrets med alla sina hemligheter ska rivas inom några dagar.                   

Det var ingen lättläst bok, jag hade lite svårt för handlingen som jag tyckte växlade lite för mycket, men på slutet klarnar historien. Det är en obehaglig läsning på många sätt och att det har gått till på ett liknande sätt rätt långt fram i vår tid (60-tal) känns overkligt. Emely Gunnis har lagt ner mycket arbete och forskning  s k research för att kunna fått till denna historia, tycker hon gjort handlingen lite komplicerad, men det kanske ändå var det bästa sättet att få till det ändå. I slutet av boken finns källhänvisningar, några sidor med "författaren har ordet" där hon beskriver sitt tillvägagångssätt och hur hon tänkt samt som brukligt är en lång lista med personer hon tackar. 

                       

Det spökar på Smögen

 

Det spökar på Smögen (2022) av Anna Ihrén passade jag på att läsa på de dagar som man kan säga att det är Halloweenhelg. Jag är inte särskilt förtjust i denna nya Halloweentradition men det går väl snart inte kalla den ny längre. Ja jag syftar alltså på firandet i Sverige, på andra platser är det väl en riktigt gammal tradition. Tänkte nu att ska jag läsa denna bok så är det väl rätt dagar att göra det på. 

Det är tredje boken som Anna skrivit om Stella och Johns detektivbyrå som utspelar sig på Smögen. Förlaget ser det som böcker för åldrarna 9-12 år, men man kan absolut vara äldre och ha behållning av dessa böcker, och kanske man kan vara yngre, men visst lite läskig är den här, tror inte den hade varit något för mig som barn på 60-talet, men det var en helt annan värld då. Anna skriver i början att "Denna bok läser alla barn på egen risk!" Inspirationen har hon fått från Spökvandring som ordnas av föräldraförenigen  i Sjövik, där Anna bor och hon tillägnar boken sina två barn. 

Förlagets text:

"Höstlovet har just börjat när Stella och John återigen möts på Smögen. Dagarna är kortare och mörkret faller allt snabbare. Detektivbyrån har fått ett annorlunda uppdrag inför Halloween – de ska pynta ön till den läskiga spökvandringen. Stella och John är fulla av förväntningar, men för Stella förändras allt när hennes älskade hund Miss Marple försvinner."

Jag tycker det är lite kul att Stellas pappa (som är den hon bor hos på Smögen) är engelsk och har tjänstefolk med sig till det hus han äger mitt i Smögen. Jag gillar det då det blir lite annorlunda än om det varit en helt vanlig svensk familj. beskrivningen av själva spökvandringen är läskig som sig bör naturligtvis. Det händer mycket och Anna beskriver det målande, hon går "all in" här. 

Jag har kvar att läsa Julmysteriet på Smögen, får väl läsas under juldagarna, den kom ut till förra julen så på detta sätt har jag inte läst böckerna i ordning men det tror jag inte gör någonting. Jag har sett Anna skriva att hon har planer på ett Påskmysterium också, det får väl bli att läsa den också vid rätt tid. Sen har jag faktiskt inte läst vuxendeckaren Julmord på Smögen, får se om det även blir den nu till jul. Kommer bli mycket läsning den kommande julen. 

Falkens döttrar

 

Falkens döttrar (2016) av Elvira Birgitta Holm är den åttonde delen i den historiska serien släkten. Serien har olika kvinnliga författare och i varje del är det en stark kvinna som är den karaktär man får följa mest. Just i denna del är det tvillingar men man får något mer följa den enas historia. Falkens döttrar tar i stort sett vid där den sjunde delen, Stenhuggarens dotter slutar, det är inte alltid så, ibland kan det var lång tid emellan. Förlaget skriver att delarna är fristående och ja det kan jag nog hålla med om men det är lite kul att läsa dessa i ordning. Det har hittills kommit ut elva delar i serien men nu har det stannat av. Tanken har varit en om året. Frågan är om det kommer ut fler.... 

Jag har inte läst något av Elvira Birgitta Holm tidigare, men hon skriver ungefär som de tidigare författarna gjort. Jag tyckte i och för sig att just denna del var lite långrandig. Kändes inte riktigt som den bladvändare som en del av de andra böckerna i serien gjort. En sak är säkert det händer mycket i handlingen och kanske jag då upplevde det som lite för mycket. Lite svårt att säga varför jag tyckte läsningen av denna del var lite jobbig. Finns säkert andra läsare som inte alls tyckt det.

Förlagets text:
"Det är sommar år 1296. Ylva sitter uppflugen i den stora linden på gården. Dit har hon flytt för att komma undan sin trolovades vrede och våld. Genom löven ser hon männen på gården fatta sina yxor för att hugga ner trädet. På andra sidan skogen bor hennes tvillingsyster Ingrid, hon som alltid är klok och lugn och vet råd. Hur ska Ingrid kunna hjälpa henne nu?
Sedan händer något fasansfullt, och Ylva måste fly för livet. Bort från gården, bort från systern. Men systrarnas band är starkt, så starkt att det också gör dem svaga och sårbara…"

Nu har jag tre delar till att läsa (om det inte kommer fler) Det blir troligen nästa år som jag läser dem.

Isbrytare

 

Isbrytare (2021) av Kristina Ohlsson Är andra delen i August Strindberg-serien. Jag har tyckt mycket om både denna och den första delen Stormvakt. Snart kommer den tredje delen ut med titeln Skuggläge, och det ser jag fram emot. 

Förlagets text:
"En iskall januarinatt skakas den paradisiska tillvaron av en brand som ödelägger två sjöbodar. Den ena är Augusts och den andra ägs av Axel Ehnbom, en äldre man som bott på Hovenäset i hela sitt liv. Kriminalinspektören Maria Martinsson sliter med utredningen som snabbt utvidgas till att även omfatta ett mord. Någon på Hovenäset ruvar på riktigt mörka hemligheter. Samtidigt närmar sig faran från ett helt annat håll. Snart går varken Maria eller August säker…"

Det är spännande och jag sträckläste den.

Kristina Ohlsson har verkligen lyckats skriva en spänningsserie med ett persongalleri som jag gillar. Särkilt huvudkaraktären August Strindberg som startat upp en antikvitetsbutik och har intressen som bakning och läsning, vem kan motstå det? En bokcirkel finns också med i handlingen så på många sätt är det mysig idyll men samtidigt skakas det om ordentligt med en ondska och rädsla som drabbar karaktärerna rejält. Dessa böcker bör som de flesta serier läsas i ordning.

Nu, i morgon!

Nu, i morgon! (2005) av Annika Thor är en lättläst liten roman om några ungdomar i Göteborg i slutet av 60-talet. En bok jag tänkt läsa länge. 1968 var jag nio år så det är lite vagt jag minns den så kallade 68-rörelsen. 

Li, Anders, Helena, Micke. Vi möter fyra unga människor under ett dygn i Göteborg 1968.

Annika Thor har fångat tidsandan och dessa ungdomars protester mot Vietnamkriget, deras syn på arbete, skola och sina föräldrars sätt att leva. Hur de bodde med rivningskontrakt och hur man skapade möbler av spånskivor och drickabackar. Naturligtvis viljan som de hade att förändra världen, ja som titeln syftar på det skulle ske Nu, och i morgon! 

Man var förälskade i varandra men föremålet kunde skifta och trots allt var kampen för att förändra världen det viktigaste för dessa ungdomar. Som sagt Annika Thor har mycket väl  beskrivit den tidsanda som hon själv var en del av.

Greve af Hjo

Greve af Hjo (2017) av Annette Brandelid är andra delen i Af Hjo-serien. Det här en serie som måste läsas i ordning och jag har de böcker som ingår i den.(Sammanlagt 6 st.) Det är helt klart att de klassas som mysdeckare, de är mycket lättlästa, och ja faktiskt lite mysiga. För mig som har den lilla staden vid det stora vattnet som en av mina favoritplatser (Hoppas på att snart kunna flytta dit, bor nu 17 km därifrån)
Helena Grop och hennes kollegor på polisstationen i Hjo utreder en serie bränder som sker i omgivningen, men de har också kvar att lösa problemet med pojken som försvann för många år sen på väg till skolan och som aldrig har hittats. Det är alltså vad som hänt denna pojke som är länk till den första boken.

Som sagt en lättläst trevlig serie, rekommenderar den särskilt om man har lite kännedom om Hjo.

Vägen dit

 

Vägen dit (2021) av Ana Porss är tredje delen i hennes serie Herravälde. Tycker det har varit en fin och intressant läsning av alla tre. Romanerna har utspelat sig i olika miljöer, men hör ihop på det sättet att alla är kvinnor bak i Anas släkthistoria. I denna den sista delen så kommer hon själv till världen. Naturligtvis är det inte biografier utan Ana har gett dessa kvinnor liv med romanens frihet. Det går att läsa dessa böcker fristående men jag tycker att alla tre är bra och läsvärda. Det är svensk kvinnohistoria och just detta att romanen är skapad utifrån kvinnor som verkligen har levt gör berättelsen levande.

Ur förlagets text:

"Anna vill mer med sitt liv än att arbeta i köket på Hotel du Nord i Borås och utvandrar som ensamstående kvinna till Amerika. I Chicago får hon anställning som hembiträde och lär känna en annan svensk kvinna, Karin. Tillsammans utforskar de staden där både hederligt folk och brottslingar lever.
Anna känner sig rotlös och så småningom söker hon sig västerut. I Hollywood får hon tjänst som kokerska i filmmogulen Samuel Goldwyns hem.Där serverar hon filmstjärnor som Charlie Chaplin och Marlene Dietrich och en kväll söker Greta Garbo upp henne i köket. Frun i huset, skådespelerskan Frances Howard Goldwyn, blir Annas bästa vän och om kvällarna smiter hon in till Anna för att prata ut om sina problem. Anna lyssnar gärna men sina egna bekymmer, och den hemlighet hon burit på sedan hon lämnade Sverige, är något hon håller för sig själv. Men så en dag får hon ett brev och Anna bestämmer sig för att våga ta steget mot den dröm hon så länge haft."

Jag kände inte till alla de skådespelarna som nämns, men det är ju ändå inte de viktiga. 

Ana har i vilket fall som helst skrivit en läsvärd roman som jag vet att många recensenter och bloggare har lovordat, liksom även de andra romanerna i denna trilogi har blivit. 

Jag hoppas Ana fortsätter med sitt skrivande, här är vad jag skrivit om tidigare böcker av henne.

Tobakshandlaren

Tobakshandlaren (2016) av Robert Seethaler är en roman där handlingen mestadels utspelas i Wien. Det är författarens stora genombrott. 

Franz växer upp med sin mamma i en alpby under mellankrigstiden, när mammans älskare dör har hon svårt att försörja både sig och Franz och skickar honom därför till Wien, där hon har ordnat med att han ska få arbete i en tobaksaffär. Som läsare får vi följa Frans och vad han får göra i butiken och hur hans vardag blir. Han förälskar sig i en ung kvinna och han blir vän med Sigmund Freud. Freud bor nära tobaksaffären och köper sina Cigarrer där. 

Läget i Europa förändras, det blir oroligt och andra världskriget närmar sig.

Jag läser mycket svensk litteratur och jag känner att jag måste  försöka att öka mitt läsande av böcker skrivna av författare från andra länder. Jag har varit i Wien men väldigt kort tid, en del av handlingen utspelar sig på nöjesfältet Pratern, och det kan jag komma ihåg och se lite framför mig. Den som har mer kännedom om Wien har naturligtvis mer igenkänning.

Tobakshandlaren är en fin och rätt stark roman om förändringens tid. Förändring för Franz som skickas till storstaden från en liten by och förändringen för Wiens invånare, särskilt för judarna. Freud var jude och flydde när nazismen kom och kriget närmade sig.

Blomsterbrodösen Elisabet Jobs

Blomsterbrodösen Elisabet Jobs (2021) av Christina Mattsson är en rikt illustrerad bok som handlar om Elisabet Wersén Jobs (1878-1961) 

Från baksidetexten:

"Elisabet Jobs var en blomsterkonstnär i rika mått. Hon målade med nål och tråd och blev omtalad för sina rika broderier."

Ett av  mina intressen är skapande i textil och den här boken råkade jag se på biblioteket av en ren slump. Att jag direkt blev intresserade av den var att min mamma har en tavla som den på framsidan av boken. Det blev en liten aha upplevelse att läsa boken, och att det är så många fina bilder i den är ett plus. 

Elisabet satt i Jobs keramikbutik på Norrlandsgatan i Stockholm hon expierade samtidigt som hon broderade fritt utan någon ritning.Tidningen Idun gjorde ett reportage om Elisabet hösten 1936 vilket ledde till ett långt samarbete då man introducerade att man genom tidningen kunde göra beställningar på handarbetsmaterial, (vi skulle nog kalla det handarbetskit idag)för att kunna brodera efter Elisabets ritningar.

Ur bokens text: "En pikant detalj är att Elisabet skulle ha broderat ett smyckeskrin till Englands nuvarande drottning, en uppgift som finns i en hyllningstext i samband med Elisabet Jobs 80-årsdag. Men hur smyckeskrinet skulle ha hamnat hos Queen Elisabeth är och förblir en gåta."

Det är verkligen kvinnohistoria i denna bok och Elisabets konst har tyvärr inte uppmärksammats mycket av eftervärlden. Exempelvis finns det inte mycket av hennes broderikonst i museernas samlingar. 

Elisabets son startade den berömda verkstaden Jobs för handtryck utanför Leksand, och den drivande kraften bakom det var Elisabet. 

I slutet av boken finns en utförlig bildförteckning.

Blå

 

Blå (2018) av Norska författaren Maja Lunde  är den andra romanen i hennes trilogi om klimathotet, och vad som kan hända i framtiden, kanske inte så långt in i framtiden till och med. Jag har tidigare läst och bloggat om Binas historia och har kvar att läsa Przwaiskis häst. Jag ser dessa böcker som dystopier. Både Binas historia och Blå är skrivna så att det är flera parallella handlingar, i Binas historia är det tre och i Blå två parallella handlingar och som man förstår under läsningens gång att de hör ihop, men de är i olika tid och plats. I Blå är det 2017 och 2041 som är årtalen. 

Förlagets text:

2017: Signe är snart sjuttio, men skräms inte av havet. Hon seglar ensam bort från sin barndomsbygd i Norge för att konfrontera mannen som hon en gång älskade. Det är bara hon, båten som heter "Blå" och en märklig last.

2041: David tycker att han är för ung för att vara far, ändå har han blivit ensam med ändå har han blivit ensam med sin lilla dotter. De två är på flykt genom ett Sydeuropa som är drabbat av torka, där nord står mot syd, och där vattnet inte längre räcker till oss alla. Allt förändras den dag då de upptäcker en segelbåt i en övergiven trädgård långt inne i landet.

Det är spännande med dystopier jag gillar att läsa det emellanåt, och har tänkt att jag ska läsa fler framöver. Greppet med två parallella handlingar som det är i Lundes böcker är jag lite "halvskeptisk" till  men båda handlingarna är ju intressanta i Blå var nutiden lite mystisk, medans jag fattade handlingen i framtiden relativt väl. Lundes böcker har i vilket fall som helst blivit storsäljare och det är förståeligt men sorgligt att det beror på den värld vi lever i och dess hotade framtid.

Svenska Dagbladet skriver: 

"Det ska till en klimatförnekare av stål för att inte känna allvaret som dess scener förmedlar."

Det är bara att hålla med om det.

Gustave Eiffel och kärleken - Bok och film

Gustave Eiffel och kärleken (2021) av Nicolas D’Estienne D’Orves  är en bok som är skriven efter filmen med namnet Eiffel, och inte tvärtom. Jag har däremot först läst boken och efter det såg jag  filmen. Både bok och film var mycket bra och jag måste säga att jag är säker på att jag hade haft svårare att förstå filmens handling om jag inte läst boken först. Men det där är ju olika. Det stod i början av filmen att den bygger på en delvis sann historia. I vilket fall som helst så är det en sorglig kärlekshistoria det handlar om och en mans besatthet av att bygga ett torn som skulle stå minst hundra år. Jag har inte själv varit i Paris men tornet står ju kvar och invigningen av det var 1889.

Det var bra och duktiga skådespelare i filmen, och jag rekommenderar verkligen både bok och film.

Ur förlagets text om boken

"Eiffel är helt fokuserad på projektet med att bygga ett tunnelbanesystem men allt förändras när han av en slump möter sin vackra ungdomskärlek, Adrienne Bourgès. Deras förbjudna relation ger honom inspiration till att designa vad som kommer att bli ett av världens mest kända torn."

Jag kände inte till mycket om Eiffeltornet och Eiffel före jag läste boken. Exempelvis visste jag inte att Eiffel även byggt stålverket inuti Frihetsgudinnan. Säkert en kunskap många besitter men som sagt jag visste inte det.

 

Paranoia

 

Paranoia (2002) av Gretelise Holm  är första delen i en deckarserie som alltså har några år på nacken. Jag tyckte ändå den var så pass bra så att jag kommer fortsätta att läsa serien. Precis som i Lisa Marklunds serie med Annika Bengtsson så är huvudpersonen i denna serie, Karin Sommer journalist. 

Från baksidetexten:

"Någon försöker skrämma livet ur journalisten Karin Sommer. Eller är hennes nattlige inkräktare bara inbillning? Polisen finner inga som helst spår och de flesta i Karins 

Paranoia är en spännande deckare om ond bråd död i en dansk småstad, där sommaridyllen döljer både tvivelaktiga affärer och mördare. Vi får för första gången träffa den medelålders journalisten Karin Sommer som precis återvänt till sin hemstad, advokaten Andrea Vendelbo som brottas med karriär och småbarnsliv och kriminalinspektör Halfdan Thor, änkling och tvåbarnsfar som söker klarhet i familjetragedin."

Kul att läsa en dansk deckare, det har jag inte gjort tidigare vad jag kan komma på. Anser inte att det gör så mycket att det är en annan tid en nutid utan det är lite roligt att se tillbaka på hur det var. Det pratas om invandringen och då handlar det om flyktingar från Balkanländerna. Även om det då nya, att man kan uppehålla sig en viss tid i andra länder än i sitt hemland inom EU (Schengenavtalet), och att det därför är en hel del prostitution där kvinnor från Balkanländerna blir utsatta för trafficking. Tekniken har ju också kommit lite längre nu.

Nästa del i serien heter Ö-morden, den står i min bokhylla och väntar.

Klänning för korta kvinnor

Klänning för korta kvinnor (2022) är första delen av en ny serie av Kristina Appelqvist. Självklart måste jag läsa den eftersom jag gillat hennes andra böcker. Denna gång är handlingen förlagd till Mjöbäck i Svenljunga kommun och i Stockholm. Kristina har alltså förflyttat handlingen från Skövde i Skaraborg till Sjuhäradsbygden. Lite typiskt kan jag tänka då jag sen något mer än ett halvår själv bor i Skövde kommun, ja ja detta skriver jag med glimten i ögat som ni säkert förstår. En sak vi har gemensamt är att vi är prästdöttrar och har växt upp i prästgårdar. Det lite roliga är att Kristina nu  förlägger handlingen i just Mjöbäcks prästgård i Sjuhäradsbygden, där hon själv har bott under sin uppväxt. 

Den vi får följa mest i handlingen är Nina Storm som har vistats i Mjöbäcks prästgård under somrarna som barn och ung. Nina bor nu mera i Stockholm och arbetar som kommunikationsansvarig på kulturdepartementet. När hennes moster som är änka efter prästen i Mjöbäck gått bort blir Nina kallad till prästgården för att möta en advokat. Det visar sig att hon ärvt rubbet och hennes två bröder blivit lottlösa. När Nina går igenom vad som finns i huset hittar hon en kartong med en mycket stor summa i sedelbuntar, det rör sig om miljoner. Nu börjar det spännande, vad ska Nina göra med pengarna? Varför har mostern gömt dessa pengar på det viset? Vart har hon fått dem ifrån. Det händer en hel del tills läsaren får svar på dessa frågor.

En något annorlunda spänningsroman, men verkligen i stil med det sätt Kristina skrivit sina övriga böcker. Jag gillar det naturligtvis, Kristina är mycket duktig på att skapa spänning och intriger på ett riktigt mysigt sätt, och här är det inte ens ett mord som ska lösas som ger spänning. Jag väntar redan på nästa del i denna nya serie.

Andra som bloggat om boken:

Lottens bokblandning

Kapprakt.se

Hem - Resor i Västergötland

Hem - resor i Västergötland  (2020) av Erik Andersson är en sammanställning av hans små krönikor i Göteborgs-Posten om vandringar han gjort i socknar i Västergötland. Gemensamt för socknarna är att de har ett "Hemnamn", Exempelvis som Gökhem och Gudhem. I Gökhem bodde jag i under hela min tonårstid, kan påverkat att jag ville läsa denna bok.Även andra ortnamn som har delar med betydelse Hem  exempelvis ortnamn som slutar på um såsom Lerum och Bjurum. Har bott många år i Lerums kommun så det kan ha påverkat min nyfikenhet på denna bok än mer :). Jag har naturligtvis relationer till flera av ortsnamnen i boken, men många kan jag inte placera alls, så det borde varit en bättre karta i boken. Den som finns är endast en historisk karta med häraden i landskapet. "Wästergötland, Skaraborgs och Elfsborgs Lähner." Under varje ortsnamn har Andersson också skrivit vilket härad det ligger i, så lite hum får man ju både av kartan och hans beskrivningar i texten. Sammanlagt har Erik Andersson under några års tid besökt 50 "Hemsocknar" och sedan har han skrivit om sina upplevelser på platsen. Han har skrivit ner de tankar han fått när han vandrat omkring. Han redovisar lite växter och fåglar han ser, eller husdjur han möter på vandringarna. Ofta är det kossor, hästar eller får som finns i hagar där han många gånger utsätts för deras närgångna nyfikenhet. Det kan också vara lite tråkigare med envetna flugor eller mygg. Många gånger besöker han också socknens kyrka. Kyrkan ligger ju för det mesta mitt i byn men det blir många gånger bara kyrkogården för kyrkorna är ju tyvärr oftast låsta. På en hel del platser finns det nåt fornminne eller någon minnessten. Andersson har läst på lite innan han gör besöket så han vet vad han ska leta efter. Längst fram i boken finns en lista på de 50 Hemsocknarna som han skrivit om och i slutet av boken har han skrivit om Hemnamnen historiska betydelse. Allra sist en litteraturlista som visar var ifrån han fått sin kunskap om platserna.

Detta är en liten udda bok, som kan vara kul att läsa ett par socknar åt gången, inget man sträckläser, i alla fall gjorde jag inte det. Det kan nog vara en fördel om man har lite hum om Västergötland och historieintresse för att finna boken intressant

Från förlagets text

"Erik Andersson tycker om att gå runt saker. Han har gått runt Kungsholmen och Södermalm; han har gått runt i Dublin, Kalmar och Philadelphia; men allra bäst trivs han när han får gå runt på den västgötska landsbygden."

Som skuggan följer ljuset

 

Som skuggan följer ljuset (2020) av Vibeke Olsson är den sjunde boken om Bricken och hennes liv på Svartviks sågverk utanför Sundsvall. 

Förlagets text:

"1932, året efter skotten i Ådalen blir dramatiskt på Svartvik, först en sågverksstrejk där Svartviks arbetare står ensamma, sedan en massastrejk över hela Sverige. Den ideologiska maktkampen mellan socialdemokratin och kommunismen präglar både strejkledningen och vardagslivet och skär genom Brickens familj.

Jag hade fått för mig att den förra med titeln Som ett träd i skogen, skulle vara den sista när den kom ut, men där hade jag fel. Jag vet inte om Vibeke Olsson har planerat en fortsättning för det är ju rätt långt mellan utgivningarna. Efter att läst denna så vill jag gärna ha en fortsättning och det är möjligt att det är Vibekes planer. Dessa böcker är skrivna med mycket tillbakablickar vilket jag tidigare tyckt varit lite jobbigt, men faktiskt denna gång kändes det bra. På sitt sätt är det ju lättare för de läsare som bara läser en eller några böcker i serien att hänga med. Mycket av det jag fått veta i alla dessa tillbakablickar hade jag glömt nu, så om de inte varit med i Brickens tankar i denna del, hade den varit mycket mer svårläst. Bricken är i denna del 63 år och hon har varit med om rätt mycket hittills i sitt liv. Bricken är troende och tänker ofta på hur det skall gå för dem som inte är frälsta, särskilt de i hennes nu rätt stora familj. Det är en romanserie som handlar  mycket om de stora folkrörelserna, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen och dess framväxt i Sverige.

På något sätt känns det som att träffa en gammal kär vän när jag läser denna bok, och som sagt så hoppas jag på att Vibeke Olsson skriver en eller till och med  flera delar till.

Läs vad jag skrivit tidigare om serien

 

Kustobservationer

 

Kustobservationer (2021)av Anna Fock är första boken jag läst av henne. Romanen utspelar sig i Estländska huvudstaden Tallinn och på färjan till Stockholm. Tallinn är en stad jag inte varit i, men för den som varit där och känner till platser och gator så kan det kanske vara roligt att läsa denna roman då det förekommer en del platsangivelser i berättelsen.

Liis pojkvän och sambo Madis, en något äldre man har lämnat henne för att flytta till Filipinerna. Han stod inte ut med mörkret och kylan i Estland. Liis saknar honom. Han ville att hon skulle följt med honom men hon valde att vara kvar i Tallin. Liss försörjer sig på att skriva korsord för tidningar och att arbeta som hyttstäderska på Sverigefärjan. Henne barndomsvän Lisanne lever ett helt annat liv, hon bor i en nybyggd lägenhet med sin familj i en förort. Hon tycker att Liis ska söka en ny kärlek på Tinder, men Liis kan inte låta bli att tänka på Madis, samtidigt träffar hon en del andra män. 

Det här är inte en roman som jag kommer att komma ihåg handlingen i någon längre tid efter att jag läst den, det innebär inte per automatik att jag inte tyckte om den, men helt ärligt jag tyckte jag den var sådär. Kustobservationer liknar på något sätt Rödby-Puttgarden av danska författaren Helle Helle och det beror främst på att huvudpersonerna jobbar på en färja, men jag tycker också att det finns likheter mellan dessa författares sätt att skriva. Då blir det svårt att förklara varför jag inte gillade Kustobservationer så mycket eftersom jag gillat det jag läst av Helle Helle. Kanske att jag hade andra förväntningar på vad detta var för typ av roman. Anna Fock har skrivit två andra romaner. För sin första roman Absolut noll fick hon Borås Tidnings debutantpris och hennes andra  roman Väderfenomen var Augustprisnominerad. I den senare löper handlingen mellan nutidens Ryssland och 1950-talets Sovjet,  den kan säkert vara bra och känns tyvärr lite aktuell i dessa mörka tider. Möjligt att jag kommer att läsa någon av dem, kanske att jag tycker att de är riktigt bra vem vet?