Nu, i morgon!

Nu, i morgon! (2005) av Annika Thor är en lättläst liten roman om några ungdomar i Göteborg i slutet av 60-talet. En bok jag tänkt läsa länge. 1968 var jag nio år så det är lite vagt jag minns den så kallade 68-rörelsen. 

Li, Anders, Helena, Micke. Vi möter fyra unga människor under ett dygn i Göteborg 1968.

Annika Thor har fångat tidsandan och dessa ungdomars protester mot Vietnamkriget, deras syn på arbete, skola och sina föräldrars sätt att leva. Hur de bodde med rivningskontrakt och hur man skapade möbler av spånskivor och drickabackar. Naturligtvis viljan som de hade att förändra världen, ja som titeln syftar på det skulle ske Nu, och i morgon! 

Man var förälskade i varandra men föremålet kunde skifta och trots allt var kampen för att förändra världen det viktigaste för dessa ungdomar. Som sagt Annika Thor har mycket väl  beskrivit den tidsanda som hon själv var en del av.

Fyren och stjärnorna

Annika Thor har skrivit Fyren och stjärnorna tillsammans med sin man Per Thor. Det är en barn o ungdomsbok som handlar om två syskon,  Blenda och Erik, med en ensamstående mamma. Året är 1917, alltså under första världskriget. Familjen bor i Haga i Göteborg. Mamman jobbar på ett tvätteri och träffar därigenom en man som är fyrmästare på fyrplatsen Lilla Ejderskär. Barnens pappa har emigrerat till Amerika och har inte hört av sig på sju år. Detta gör mamman bitter och när hon får chansen att flytta till Lilla Ejdeskär och dela sitt liv med fyrmästaren ser hon det som en bra lösning för henne o barnen. Det blir dock inte det liv hon hade tänkt sig. Fyrmästaren är snål och har en  hård barnuppfostran.

Jag tyckte om att läsa den här boken, det är en fin berättelse som även jag som vuxen tycker är spännande. Handlingen utspelar sig  knappt 100 år tillbaka i tiden, och att vara barn då och nu är så väsensskilda. 

I boken får man en enkel o bra beskrivning på hur en fotogenfyr tänds, och när barnen en dag blir ensamma på ön och det blåser upp till storm lyckas de tända fyren och genom detta rädda sjömän från att gå under.

Denna händelse leder till det som ser ut som ett lyckligt slut, men egentligen slutar det med lite många frågetecken om hur det kommer att gå för dem i framtiden.  Att jag funderar så är nog för att jag är vuxen. Barn läser nog inte på det sättet. En liten detalj jag tänkte på var att ordet svale används. Hur många barn utanför Göteborgsområdet känner till vad som menas med det?

Betyg  5