Davidsstjärnor (2013) av Kristina Ohlsson är femte boken om Fredrika Bergman och Alex Recht.
Även Peder Rydh och Elen Lundell från tidigare delar är med i handlingen.
Från baksidetext:
"Här ställs de inför en av de svåraste utmaningar när de dras in i jakten på en mördare som framstår som lika skoningslös som effektiv. Spåren leder utredarna till en och samma plats: Israel"
En förskollärare på en judisk skola i Stockholm blir nerskjuten på skolgården och strax därefter saknas två pojkar vars föräldrar är medlemmar i den judiska församlingen. Peder Rydh har just anställts som säkerhetschef i församlingen. Alex Rechts arbetsgrupp är de som får utreda mord och försvinnanden från polisens sida. Det hela mynnar ut i en komplicerad jakt på misstänkta personer. Det är mycket spännande och Kristina Ohlsson har även lagt in en spännande cliffhanger som får sitt svar på de sista sidorna.
Jag bläddrade i en gammal veckotidning där det var en snabbintervju med några deckarförfattare med bland annat Kristina Ohlsson, och svaret på frågan vilken bok hon är mest nöjd med svarade hon Davidsstjärnor.
I slutet av boken (Pocketupplagan) har Kristina skrivit en rätt lång berättelse om sig själv, skrivandet och om denna boks tillkomst, och jag förstår även där att hon känner sig nöjd med Davidsstjärnor då hon länge velat skriva en handling där Israel är med.
Nu har jag kvar att läsa Syndafloder i denna serie, och jag har hittills inte blivit besviken. Kristina har ju efter denna serie skrivit en ny serie för vuxna samt flera barn och ungdomsböcker kommer absolut läsa mer av henne framöver.
Visar inlägg med etikett #Hyllvärmare 2017. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett #Hyllvärmare 2017. Visa alla inlägg
fredag 24 november 2017
söndag 11 juni 2017
Tempelbranden
Tempelbranden (2010) av Catharina Ingelman-Sundberg är tredje delen i serien Släkten. Serien är skriven av olika kvinnliga författare och handlar om starka kvinnor i historisk tid. Det är historiska Media som ger ut den här serien och den som kommer ut i år är del nio. Varje del är en egen fristående berättelse men kvinnorna i berättelserna är släkt med varandra i rakt nedstigande led. Tempelbranden utspelas i mitten av 1000-talet under den tid då Sveaväldet Kristnas. Templet som bränns ned i slutstriden är Hednatemplet i Uppsala. Den nye guden dyrkas redan i Sigtuna Täby och Vallentuna. Men handlingen börjar med en helt annan brand där en liten flicka blir den enda överlevande i familjen när hennes hem bränns upp av främmande män eftersom hennes far och mor vägrar att omvända sig till att tro på Vite Krist i stället för Oden och Tor med flera Hednagudar. Som läsare är det flickans fortsatta liv vi får följa.
I sitt efterord om Tempelbranden skriver Catharina:
"Tempelbranden är en fiktiv underhållningsroman baserad på historiska källor, arkeologiska rön och undersökande journalistik på plats. Tiden mellan hedendomen och kristendomen är en mycket spännande period som alltför få har forskat kring."
och vidare:
" Vi har till exempel lärt oss att Kristendomen kom fredligt till vårt land och att hedendomen och kristendomen länge levde sida vid sida under fredliga former men under denna så kallade lugna tid visade det sig att vi hade åtta olika kungar under 27 år. Två av dem stred mot varandra och utplånade varandras släkter. Många missionärer dödades."
Det var intressant att läsa om den tid då striden stod mellan Hedendomen och Kristendomen. Att Kristendomens införande gick långt ifrån fredligt tillväga, det har jag inte insett så starkt tidigare som nu när jag läst om det.
Catharina har gjort mycket research som man förstår av efterordet. De manliga huvudkaraktärerna Jarlabanke och Blot-Sven har funnits i verkligheten enligt historiska källor.
Av Catharina Ingelman-Sundbergs böcker är det bara Kaffe med rån som jag har läst tidigare och det är verkligen en helt annan historia, ja en helt annan genrer. Kommer nog att läsa fler av hennes historiska romaner, för Tempelbranden är spännande och underhållande. Men jag har även fler delar av släkten som ligger o väntar, den fjärde delen handlar om S:t Helena av Skövde och är skriven av Maria Gustavsdotter.
söndag 23 april 2017
Minns mig som en ängel
Minns mig som en ängel (2014) av Kristina Appelqvist är första boken med Helena Waller Litteraturforskare på Västgöta universitet som huvudkaraktär.
Det finns redan två delar till med henne som huvudperson. Kristina hade ju tidigare Rektorn för (det fiktiva) universitetet som huvudperson i en serie om fyra böcker. Det var ingen jätteskillnad (som tur var) med denna förändring, utan Kristina håller sig till samma typ av deckare, och jag gillar dem och det är klart att det är ett stort plus för mig att det utspelar sig i en bygd som jag känner till ganska bra. I Minns mig som en Ängel, har hon på ett bra sätt fått med Nobelpriset i Litteratur, Karin Blixen samt om ett dilemma för en talskrivare i handlingen. Det är nämligen så att Helena Waller inte bara är litteraturforskare utan även har en bisyssla som talskrivare. Kristina knyter ihop det till en historia där spänningen hela tiden stegras. I slutet av pocketupplagan som jag läst skriver hon om att hon satt med tre spretiga idéer som hon ville baka in i en och samma intrig och att det inte var uppenbart hur det skulle gå till, hon lyckas helt klart göra det bra.
Helena Waller sitter med i ett sällskap som har möte på Bjertorps slott för att utse vilken författare som ska få det litteraturpris som sällskapet har tillsatts för att dela ut. Första dagen avslutas med trevlig samvaro och biljardspel, men morgonen därpå är det en av ledamöterna som saknas, hon hittas senare död och hon har dött på ett mycket märkligt sätt.
Jag funderade kring vem som kunde vara mördaren, men det var svårt att gissa och det är väl kanske just det som gör en deckare bra, när man inte lyckas med det. Som läsare får man lära sig lite om Karen Blixen. Jag har sett filmen om hennes liv, Mitt Afrika, men det var många år sen, så det kanske inte vore helt fel att göra det igen.
Är faktiskt glad över att jag har fler böcker av Kristina olästa, och förhoppningsvis kommer det fler.
söndag 29 januari 2017
Alltid hos dig
Alltid hos dig (2008) av Maria Ernestam är en roman som främst handlar om händelser i Göteborg och Marstrand under första världskriget, men en del utspelar sig 1959 då som minnen från en döende kvinnas sjukhusbädd. Ramberättelsen är dock i nutid.
Inga är en kvinna som ett par år efter sin mans hastiga bortgång flyttar ut till släktens sommarställe på Marstrand, där hon ska försöka att läka sina sår och komma tillbaka från den livskris hon gått igenom. Hon börjar med att röja i en förrådsbyggnad på tomten och hittar där en låda med gamla tidningsurklipp och ett brev från en kvinna som är avsänt i Mombasa, Kenya 1916. Hon blir nyfiken och börjar ivrigt göra efterforskningar.
I början tyckte jag inte riktigt att jag fick ihop det med de olika tidsperspektiven i handlingen men det löser sig snabb och det blir en spännande helhet. Emellan några kapitel mot slutet kom små citat som jag tyckte var märkliga men de hör väl till den verkliga händelse som utspelas vid denna tid och som är en viktig del i romanen. En historisk händelse som för mig var okänd och som utspelade sig utanför Sveriges västkust i år för 101 år sedan. Tyskar och Engelsmän hade ett stort slag på Nordsjön, där ett stort antal soldater dog och många av dessa döda kroppar flöt sen i land utmed Sveriges kust.
Det är en roman där en av livets stora frågor om rätt eller fel ställs på sin spets, det är en roman om vänskap och kärlek och om det klassamhälle som fanns i Sverige för 100 år sedan.
Ibland känns det dock som Maria Ernestam vill ha med så mycket, en del detaljer hade kunnat slopas men som helhet tycker jag Alltid hos dig, är mycket läsvärd men som jag förstått det är den något annorlunda än hennes andra romaner. Jag har tidigare endast läst Busters öron av henne och den var i alla fall helt annorlunda.
I sitt efterord skriver Maria om slaget vid Jylland även kallat det stora Nordsjöslaget eller Skageracksslaget.
Man kan även läsa om det på Wikipedia
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


