Från bakssidetexten:
"Annika Bengtzons syster Birgitta är försvunnen. Hon gick iväg till jobbet en söndagsmorgon, men kom aldrig fram. Det sista livstecknet är ett sms: Annika, hjälp mig!
Kvällspressens papperstidning ser ut att gå i graven. Om det inte sker ett mirakel kommer chefredaktör Anders Schyman att gå till historien som den som lade ner den svenska journalistiken.
Under tiden pågår en uppmärksammad rättegång om ett bestialiskt mord på en uteliggare."
Det märks att Järnblod är den sista i serien, för på något sätt knyts säcken ihop för hela Annikas liv i handlingen. Hon går till en psykolog eftersom hon har ångestattacker. Annika blir även konfronterad med minnen och personer från sitt förflutna då hon med anledning av systerns försvinnande, uppsöker barndomens bruksort Hälleforsnäs.
Man vet ju visserligen aldrig helt säkert med författare om de ångrar sig och gör ytterligare böcker när de sagt att det är den sista i en serie, men jag skulle nog kunna sätta en liten slant på att Liza Marklund inte kommer att göra någon mer bok med Annika Bengtzon som huvudperson. Måste säga att just denna kändes rätt seg att läsa till att börja med, men det tog sig mot slutet. Kändes ändå som ett lite sorgligt slut. Allra sist är det en epilog om hur Annikas liv och även Thomas liv är lite längre fram, och deras liv blir väl rätt bra tycker jag. Att papperstidningen Kvällspressen läggs ned till förmån för nättidningen känns ju helt i tiden, det är väl så det kommer att gå framöver med våra tidningar.
Nu har jag läst alla 11 böckerna. Sprängaren, den första i serien som utkom 1998, läste jag 2000, det är alltså 17 år sedan jag började lära känna Annika. I min hylla finns sex dvd- filmer med filmatiseringen av sex av titlarna. Tänkte det kunde bli en del av höstens nöje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar