Flickan med sju namn - Min flykt från Nordkorea

Flickan med sju namn - Min flykt från Nordkorea av Hyeonseo Lee (2018) är en självbiografisk berättelse som ger insikt om hur det är att vara uppvuxen i totalitär diktatur. Hyenso är 17 år när hon flyr och lämnar sin familj kvar på andra sidan gränsen. Hon söker upp släktingar som bor i Kina, hon hoppar på olika arbeten för att försörja sig, men hennes mål är att skaffa sig en bra utbildning, och ett välordnat arbete. Målet är också att ta sig till Sydkorea och få ett Sykoreanskt medborgarskap. 
Hyeonseos berättelse är som en thriller med många vändningar, att hon klarade sig i många svåra situationer under flera år är både för att hon är smart, och att hon fick oväntad hjälp emellanåt. Men inte alltid gick det som hon planerat. Det är nagelbitande läsning.
När jag läser Hyenseos vittnesmål om hur människorna i Nordkorea indoktrineras och hur detta samhälle fungerar känns det som om jag läste om någon parallell värld i en dystopi eller dylikt. Att fly ifrån en sån värld till andra länder är naturligtvis en stor kulturchock. Hyenso lyckas efter 12 år även med att få ut sin mamma och bror, det är om det som jag ser som den mest spännande delen av boken.
När jag läst klart inser jag hur bra vi som bor i ett demokratiskt land har det.

Den larmande hopens dal

Den larmande hopens dal (2008) av Erik Andersson är en humoristisk historia och på samma gång en historielektion och kanske även en geografilektion, särskilt  för oss som är västgötar, för det är det landskapet som skildras. 
Från baksidetexten:
"Ina Ljung har fått sitt första jobb som journalist på tidningen Varas Värn i Västergötland. Hon vet inte mycket om landskapet hon kommit till: inget om härader och bon och heller inget om böndernas misstro mot makten i Stockholm. Men Ina är inte rädd att ta itu med sitt nya yrke och hennes artiklar väcker snabbt stor uppmärksamhet. "
Ja, vet jag vad som är häraden och Bon frågar jag mig vid läsningens början. Jo häraden känner jag till, jag har haft rätt bra koll på i vilket härad jag bott, men bon? 
Wikipedias förklaring till Härad: 
"Härad är mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet."

Jag tror många känner till härad utifrån talesättet inte i det här häradet när man menar att det finns inte på nära håll. Eller i en mening där något finns i samma härad som... 
Läs mer här
Wikipedias förklaring till Bon: 
"Västergötlands bon åsyftar en tidigmedeltida indelning av landskapet Västergötland i olika bygder, grupperade omkring de kungsgårdar som tillhörde Uppsala öd. Indelningens ålder och ursprung är inte känd."

Det är många västgötska platser som nämns någon gång. Erik Andersson har verkligen gått över den västgötska kartan. Själv har jag flyttat runt en del i landskapet genom åren och självklart har jag åkt runt en hel del i mitt landskap så jag vet var de flesta orter ligger. Kanske just därför som jag gillade boken, hade det handlat om ett annat landskap tvivlar jag på att jag gjort det lika mycket. Den larmande hopens dal fick i alla fall lovord i recensioner när den kom ut ,och ja den är bitvis riktigt rolig så jag skrattar högt och för mig är igenkänningsfaktorn rätt stor när författaren går in på lokalnivå och beskriver företeelser som han gör med en stor portion humor, samtidigt som det är en rätt så udda berättelse. 

Min fantastiska väninna som TV-serie

Det blev inte av att jag läste Min fantastiska väninna av Elena Ferrante när Hypen på den var som störst. På mitt lokala bibliotek hade jag aldrig sett så höga kösiffror på några andra böcker. Sedan har det heller inte blivit av att de kommit högt upp på min läslista. När jag såg att den skulle visas med vad jag först trodde var fyra delar i svt så blev jag lite förvånad att den redan fanns i det formatet. Ja jag såg alltså sen att det var åtta delar och inte fyra. Började i alla fall att se första delen och så blev det att jag nu har sett alla åtta avsnitt (på svtplay) 
Som ni förstår har jag inte tillgång till HBO där jag förstår att den har sänts tidigare. Hur som helst är det är en välgjord och påkostad serie, skådespelarna är duktiga, och det är många karaktärer i handlingen, alltså många skådespelare. Det är Neapel, Italien  och efterkrigstid, miljön känns verkligen trovärdig.
Det är många hetsiga dialoger och hemska slagsmål och det känns överlag att det är mycket heta känslor och jag vet inte om det är en fördom om just Italienare jag har, men det stämmer överens med ett barndomsminne från en semesterresa. 
Vad ni som läst böckerna och sett tv-serien tycker om den skulle vara intressant att veta. Själv tycker jag den var riktigt bra och jag väntar på säsong 2. 

Istvillingar

Istvillingar (på svenska 2015) av S.K. Tremayne. (Författaren är en pseudonym för Jean Thomas)
 är mycket spännande det är en psykologisk berättelse, ja thriller kan man säkert klassificera den som. I vilket fall läste jag den snabbt för det är så många frågor som jag som läsare vill ha svar på, och slutet var helt överraskande för mig.

"Lydia och Kirstie är enäggstvillingar - sex år gamla, oskiljaktiga och så lika att inte ens deras föräldrar inte alltid kan säga vem som är vem. Så händer det som bara inte får hända: Lydia faller från ett balkongräcke och dör. Kvar är den förvirrade Kirstie och hennes förtvivlade föräldrar Sarah och Angus.

Efter ett års tungt sorgearbete beslutar sig familjen för att flytta till en liten isolerad ö i Hebriderna där de ärvt ett hus som inte varit bebott på flera decennier och som saknar elektricitet. De vill börja på nytt, komma bort från alla plågsamma minnen."

I stället för att som Sarah och Angus har tänkt sig, att de ska försöka läka ute på sin egen ö långt ifrån den storstadsmiljö de kom ifrån, utvecklas allt till en ruskig mardröm.  Den vackra ön men farliga miljön med tidvatten och stormar gör att det på många sätt är begränsade. Hela den lilla familjen mår väldigt dåligt.
Författaren har lyckats beskriva alla känslor som föräldrarna har och hur den överlevande tvillingflickan Kirstie har skadats psykiskt av sin tvillingsysters död. Allt som sker är inte naturliga händelser eller är det? Som läsare blir jag frågande men det är riktigt bra skildrat och som sagt det är svårt att lägga ifrån sig boken. 

Andra som bloggat om Istvillingar:

Boklysten

Maddes bokblogg

Västmanländskans bokblogg

Bloggat i åtta år

Idag är det åtta år sedan jag startade den här bloggen och hittills har det varit roligt att hålla den igång. Jag tror att jag har bloggat en blandning som namnet på bloggen säger, även om jag läser mest svenskt och av kvinnliga författare. Tillhör inte dem som mest läser nyutgivet men som jag märkte när jag gjorde 2019 års statistik så har jag varit dålig med att läsa äldre romaner under året. Skall bli lite ändring framöver på detta det har jag satt upp som ett viktigt mål för 2020. När det gäller övrig läsplanering för i år så har jag skrivit upp tio titlar som jag måste läsa, det är fem  romaner/deckare och fem biografier. Utöver detta mål så har jag tänkt läsa fler än de biografierna men vi får se hur det blir, liksom jag ogillar nyårslöften så ogillar jag att bestämma allt för mycket i förväg men mål kan man ju alltid ha.

Nedan är en lista över de tio böcker som jag tänkt få markerat som lästa 2020. Det är ju mycket annat jag vill läsa också men hoppas på att lyckas med min personliga utmaning. Alla är s.k hyllvärmare utom Hovjuvelerarens barn som är rätt nyutkommen och som jag tänkt låna på bibliotek. 

Andra sidan bron, Mary Lawson

Erik Johans minnen, Michael Economu

Istvillingar,  S.K.Tremayne (pseudonym)

Miniatyrmakaren, Jessica Burton

Älskaren från huvudkontoret, Camilla Grebe

Biografier:

Hovjuvelerarens barn, Gunnar Bolin

Ett jävla solsken, Fatima Bremmer

Flickan med sju namn, Hyeoenseo Lee

Schlagerkungens krig, Klas Gustafson

Dårens dotter, Mian Lodalen

Sammanställning Läs- och Blogg-året 2019

Det blev 37 blogginlägg, vilket är långt ifrån min ambition, men kan trösta mig med att 2018 blev det endast 32 inlägg. Jag har läst 33 böcker det är 4 mer än 2018. Har även 3 påbörjade böcker som inte blev utlästa före tolvslaget i natt. Är ganska nöjd med det jag läst i år och dessa siffror är bättre än 2018 om än inte mycket. 
Har inte bloggat om alla böcker jag läst, brukar alltid bli några böcker som inte hamnar på bloggen, under 2019 blev det 3 fackböcker och 1 skönlitterär bok som jag ej skrev om.
Jag har läst alla böckerna i år, alltså ingen har varit ljudbok. Jag har läst både fysiska böcker och E-böcker på min läsplatta.

Hur blandad är då min läsning ?

Antal böcker där författaren är kvinna är övervägande, detta har jag svårt att förbättra går inte alls på det när jag väljer böcker
Siffrorna talar för sig själv. En bok har två kvinnor som medförfattare jag har bara räknat en där, en bok har både en man och kvinna som författare, där har jag räknat båda, en bok framgår inte författaren så tydligt.

Kvinnor 24
Män        9

Antal  böcker där författaren inte kommer ifrån Sverige är 7 och de är från 5 länder som fördelas så här:  
Danmark 2 
England 2
Frankrike 1 
Finland/Åland 1
USA 1 

Antal vuxenromaner 7 (förutom spänningsromaner)

Antal barn- och ungdomsböcker inkl. böcker för unga vuxna  9

Antal biografier 5  
En av dem kallades för Biografisk roman
och en har jag också räknat  i kategorin för barn- och ungdomsböcker.

Antal Spänningsromaner   7

Antal fackböcker 5

Antal böcker skrivna före år 2000  endast 1

Jag hade en plan att läsa fler biografier än det blev, vilket innebär att jag kommer satsa på det även fortsättningsvis.
Att bara en bok jag läste 2019 var skriven före år 2000 känns kasst, detta måste jag skärpa mig med. Jag har så mycket äldre böcker än så i mina bokhyllor och uppskrivna i min "Att läsa lista" även en hel del "klassiker".

De försvunna av Caroline Eriksson

De försvunna - En psykologisk spänningsroman (2015) av Caroline Eriksson blev en del av min julläsning. Det är så långt från feelgood (som är populärt att läsa till jul) som man kan komma. Jag får nog erkänna att om den här romanen skulle filmatiseras så hade jag inte tittat, för handlingen är mycket otäck emellanåt. Jag tyckte ändå att den var läsvärd och när jag väl börjat så blev jag ju nyfiken på hur det skulle sluta. Alltså om de försvunna skulle hittats levande eller döda och hur de försvunnit eller bragts om livet. Det blir en del funderingar under läsningens gång för allt är inte så enkelt som man först tror. Caroline Eriksson har helt klart lyckats att hålla på svaret vad som hänt.
Från baksidetexten:
"En solig sensommarkväll tar Greta, Alex och dottern Smilla båten från sommarstugan vid den mytomspunna sjön Maran och åker ut till ön. Greta stannar kvar i båten medan de andra går iland. De kommer inte tillbaka. Förvirrad går även Greta iland, hon ropar och letar, men kan inte hitta Alex och Smilla någonstans. Det mystiska försvinnandet, och det febrila sökande som tar vid, leder Greta steg för steg ner i en avgrund av förvirring och tilltagande mörker. Det står snart klart att Alex och Gretas relation präglats av destruktiva mönster."

De försvunna är skapligt lättläst och boken är inte så tjock (237 sidor) så man läser den på några timmar.