tisdag 12 januari 2021

Barn i en stad vid havet


Barn i en stad vid havet - Göteborgs 400-åriga historia (2020) Av Kersti Westin är en slags historiebok för barn om Göteborg. Den är skriven inför att Göteborg fyller 400 år 2021. Själva jubileet är ju tyvärr uppskjutet som så mycket annat i dessa tider, man har valt att skjuta upp det till 2023 som ändå passar bra då 1923 också var ett jubileumsår för staden. Kersti Westin har använt sig av samma idé som hon gjorde i Barn i en stad som gavs ut inför Alingsås jubileumsfirande 2019.
För varje bokstav i stadens namn har hon hittat på ett barn vars namn börjar på den bokstaven, sen skildrar hon det barnets upplevelse av någon händelse i historien. Göteborgsboken börjar med Gretchen och slutar med Glenn. Efter varje berättelse om det som barnen upplever så har Kersti lagt in fakta. Hon kallar bland annat sig själv som "Fröken frågvis" som får svar på sina frågor. Det är ett roligt sätt att få händelser från Göteborgs historia berättat för sig. Här får man bara några delar av historien men jag tycker att Kersti Westin har fått till en trevlig bok om barn genom historien än en gång. Boken är rikt illustrerad av flera illustratörer. Jag rekommenderar den till både barn och vuxna och kanske faktiskt att flera generationer kan läsa den tillsammans.

onsdag 6 januari 2021

Maskmakaren

 

Maskmakaren (2019) av Anna Ihrén ,del 2 i Jubileumsserien, blev den sista boken jag läste 2010. Seriens namn syftar på Göteborgs 400-års jubileum. Jag har tidigare läst den första i den här serien, Nattvakten, och även Annas Morden på Smögenserie. Jag har tyckt mer om de två böckerna i Jubileumsserien och Maskmakaren var riktigt bra. Eftersom Anna har använt sig av samma karaktärer i båda serierna så är det en fördel att ha läst den första serien innan man börjar med Jubileumsserien. Del 3 i serien har kommit ut och har titeln Mästaren, får se när jag kommer att läsa den. Det är många spänningsromaner/ deckare som jag vill läsa framöver och jag vill läsa mycket annat också. Det roliga med Annas deckare är att jag känner Anna eftersom jag bott i Sjövik där hon bor och i Maskmakaren skriver hon en del om Sjövik eftersom en del av karaktärerna bor där. Göteborg känner jag ju också till. Smögen som hon tidigare skrivit om är mer okänt för mig men Anna har stor kännedom om de platser där hennes deckare utspelar sig. Annas böcker har nått en stor framgång och hon har jobbat hårt för detta. Som jag tidigare skrivit så finns det en hel del om vad karaktärerna äter, om man gillar det är ju en smaksak :-) För min del tycker jag det inte är så intressant. 

Om handlingen från förlaget:
"Maskmakaren Louis arbetar natt och dag för att bli klar i tid inför Göteborgsoperans föreställning av Fantomen på Operan. Men han anar oråd. Maskerna han skapar verkar föra olycka med sig och han bävar för premiären.
På polisen Sandra Haraldssons redan överfulla skrivbord landar två nya utredningar. De rör båda morden på två framgångsrika affärsmän som till synes inte har några beröringspunkter med varandra. Sandra ber att få anlita sin forne chef Dennis Wilhelmson till sitt team för att kunna lösa fallen."

Det är en riktigt spännande läsning och som i flera av Annas böcker så förflyttar sig en del av handlingen utomlands i detta fall till Paris, (fast det är rätt lite som händer där) På många sätt är det en mysdeckare men lite otäckt är det också.

lördag 2 januari 2021

Läsåret 2020

Året 2020 kommer att gå till historien som året då vi drabbades av Coronapandemin. Eftersom det för min del på grund av detta varit mycket hemmasittande borde antal utlästa böcker blivit fler, än det blev. Sammanlagt har jag läst 34 böcker samt halva biografin om Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm. Jag kommer att återuppta läsningen av den nu här runt årsskiftet. Jag är väldigt medveten om att många läser flerfaldigt fler böcker än jag gör, men jag vill endast tävla mot mig själv i grenen antalet böcker/månad eller år. Är också så långt ifrån en tävlingsmänniska som man kan komma. Jag hade däremot satt upp mål att läsa 10 böcker/titlar som jag la upp i ett blogginlägg och av dessa har jag läst 8 vilket jag tycker är helt ok även om målet inte helt blev uppnått. Ett mål jag har varje år är att komma upp till 40 lästa  böcker, det blev inte uppnått 2020 heller. Samtidigt har jag tyckt mycket om en hel del av de böcker jag läst under året. Jag har också upptäckt en hel del författare som jag inte läst något av tidigare. Jag läser inbundna böcker, pocketböcker och på läsplatta. Jag lyssnar ytterst sällan på ljudböcker, koncentrationen fattas mig då. Det händer någon gång att jag läser självbiografier där personen själv läser sin historia men under 2020 blev det ingen sådan lyssning. Jag lyssnar däremot mycket på radio och det är först och främst den "talande kanalen" P1 som står på i mitt hem och det funkar bra. 

Lite statistik:  

Utlästa böcker 34 

Böcker skrivna av kvinnor 24

Böcker skrivna av män 10 

Skönlitterära böcker 22 varav 1 barnbok och 1 "flickbok" och

7 Spänningsromaner/deckare 

Fackböcker (exl. biografier) 5

Biografier  6 där en räknas som självbiografisk roman

Utgivningsår varierar 6 st är  från 2020 sen är det blandat 2000-tal förutom 3 böcker som är utgivna under 1900-talet. 

Länder som författarna kommer ifrån? Födelseland/Nuvarande land.

Sverige 26 

Storbritannien 3

Norge 1

Rumänien/Österrike  1 

USA   1

Kanada 1

Nord Korea/USA 1



onsdag 30 december 2020

Då tänker jag på Sigrid

 

Då tänker jag på Sigrid (2013) av Elin Olofsson är första boken jag läst av henne. Elin har skrivit fler böcker och dessa finns på min lista av böcker jag vill läsa. Handlingen är på ett sätt två olika historier och med helt olika "språk" eller stil. Det är mycket välskrivet men kanske lite för många ord emellanåt. I början handlar det om Hanna, hon som flyr till hembyn i Jämtland efter att hon har  bott och arbetat i Stockholm en rätt lång tid. I Stockholm har hon haft ett förhållande med en gift man, en arbetskamrat, och det är väl den främsta anledningen till att hon vill komma ifrån och tänka över sin livssituation. Den andra handlingen är om farmodern Sigrid och släktens historia och det är en mycket tragisk historia. Allt hänger naturligtvis ihop och jag tycker det är skickligt skrivet, särskilt för at vara en debutroman. Det förekommer en hel del dialektala ord det gör att det känns realistiskt, men kan ju ibland göra läsningen lite svår. För min del var Då tänker jag på Sigrid en bra läsupplevelse men det är en roman som man kanske inte snabbläser utan mer väljer att läsa lite i taget. Jag kommer inte att ta bort de andra böckerna av Elin från min "att läsa lista" , för jag tyckte Då tänker jag på Sigrid var riktigt bra.

Från bokens baksidetext:

"Hanna flyr Stockholm och sitt reklambyråjobb efter en smärtsam kärlekshistoria med kollegan Henrik. I hopp att glömma honom och äntligen kunna blåsa liv i sina slumrande konstnärsdrömmar åker hon till Gärningsberg, sin jämtländska hemby, och flyttar in i den släktgård som hennes pappa tvingats lämna flera decennier tidigare."  Men vad var det egentligen som hände där i huset? Vem var hennes farbror Åke som tog livet av sig hemma i köket? Var finns Sigrid, den farmor Hanna alltid fruktat och aldrig lärt känna, hon som lämnat trasiga människor bakom sig och vars hela liv handlat om gården?"



onsdag 23 december 2020

En Ö mitt i historien

 

En Ö mitt i historien (2019) av Lotta Hoffback-Kaljo Är en barnbok om Visingsö i Vättern. Det är en mycket fantasirik historia, eller saga. Alltid svårt att ge omdöme om en bok som riktar sig till barn när man är vuxen och inte läst boken för några barn. Fast uppväxt som jag är utmed Vättern (och nu med tillgång till fritidshus utmed sjön) i samma ort som författaren nu bor i  var jag nyfiken på hennes bok om den ö och sjö som för mig alltid kommer att vara  "Öa"och"Sjön". Handlingen är att en familj ror ut till Visingsö för att göra en dagsutflykt på mammans födelsedag. De råkar ut för en massa konstiga och mystiska händelser som redan börjar på sjön när de ror in i  en konstig dimma. Familjen blir kvar på ön i ett par dagar, då deras båt plötsligt var försvunnen. 
Lotta har lagt in många av de sägner som finns berättat om Visingsö och Vättern men även om riktiga händelser och historiska personer som bott och verkat på ön i historisk tid. 
I slutet av boken skriver hon mer om dessa och öns historia. Brukar man läsa för barn i rätt ålder och som gillar fantasi och sagor så kan jag absolut rekommendera denna bok eller till barn som kan kan läsa själva också förstås. Eller varför inte för vem som helst som gillar den här typen av berättelser och för att lära sig en del av historien och om En Ö mitt i historien - Visingsö. 
Inte att förglömma boken är fint illustrerad av Maria Hugoson Sjögren

 



torsdag 3 december 2020

Söndagsvägen

 

Söndagsvägen - Berättelsen om ett mord (2020) av Peter Englund handlar om ett mycket uppmärksammat mord som begicks i mitten av 60-talet. När jag läste om den här boken såg jag mig själv sittande hos mina morföräldrar i Stockholm med en kvällstidning framför mig. Jag minns att jag tyckte det var otäckt att en flicka dödats. Jag har ingen aning om det var detta mord eller något annat s.k. flickmord, men jag tror det stämmer tidsmässigt.  

Peter Englund har i Söndagsvägen skrivit en bok om ett brott men också en bok om 60-talet, på det sättet märks det tydligt att boken är skriven av en historiker. 

En Julikväll 1965 hittas den 18-åriga kvinnan Kickan Granell i sin säng i hemmet, i ett radhusområde söder om Stockholm, Adressen är Söndagsvägen. Först avfärdas det som självmord, men snart förstår polisen att det rör sig om ett mord. Men vem är mördaren? och hur har det gått till? Därmed inleds den största och mest komplicerade mordutredningen i Sverige före Palmemordet. Spaningsledare är GW Larsson, mycket känd under sin tid som Kommisarie i Stockholm, (han anses vara förebild för Sjöwall Wahlöös Kommisarie Beck) 

Från bokens baksida: 

"Söndagsvägen bygger på djupgående arkivstudier och intervjuer, är inte bara den sanna berättelsen om ett brott, utan är även en skildring av Sverige under rekordårens topp, och då inte bara av dess välstånd och framtidsoptimism, men också av dess förträngda och mörka baksida".

Boken inleds med en prolog och en karta över radhusområdet och i slutet har Peter Englund skrivit en epilog om det jobb han lagt ner och hur hans tankar gått under tiden han arbetat med boken.

Söndagsvägen gick som sommarföljetong i Svenska Dagbladet under sommaren i år. I stort sett tyckte jag boken var bra och intressant och relativt lättläst. 

här kan ni läsa vad andra skriver om Söndagsvägen

Deckarlogg

Boktugg




lördag 28 november 2020

Hovjuvelerarens barn


Hovjuvelerarens barn - En berättelse om en släkt i skuggan av tre diktaturer (2019) av Gunnar Bolin var inte riktigt den bok jag tänkt mig när jag satte upp den som prioriterad att läsa. Trodde att den skulle handla mer om själva juvelerarföretaget, men riktigt så var det ju inte. Jag hade inte läst texter eller recensioner om den så därför blev jag lite förvånad. Jag kan inte säga att jag blev besviken, det var en intressant bok att läsa med mycket historia om Europa under 1900-talet, med betoning på Wien och Österrikes historia. Gunnar Bolins pappa växte upp i Wien och i boken är det hans pappa Gerhards mamma Karin, Gunnars babi, alltså farmor, som mycket handlar om. Karin var dotter till Tsarens Hovjuvelerare, som hade  lämnat verksamheten i Ryssland under revolutionen, och sedan byggt upp ny verksamhet i Stockholm. Han lät 1903 bygga en stor sommarvilla i Småryd utanför Båstad. Gunnars pappa och även han själv var som barn där på somrarna och  där var det alltid fullt med släktingar och vänner. På Småryd var det Karin som styrde och ställde, fram till hon egentligen inte orkade mer. Karin hade flyttat till Österrike då hon träffat sin blivande man där. En man som var aktiv socialist. 
Gunnar tar sig an brev och dokument som förvarats i en sekretär på Småryd, han läser en självbiografi som hans pappa skrivit tidigare, och han har gjort en hel del egen efterforskning. Han försöker intervjua sin åldrande pappa men det är inte alltid så lätt. Gerhard tecknas i boken som mycket speciell, just anekdoterna om honom fick mig att skratta en hel del. Hovjuvelerarens barn är som jag skrivit ovan en intressant läsning, men jag upplevde den på samma gång något rörig. Jag tyckte tillbakablickarna blandades lite för mycket. När det gäller Österrikes historia får jag väl säga att det var mycket jag lärde mig genom att läsa denna bok.
I början av boken ser man familjen Bolins släktträd, det var till hjälp för mig under läsningens gång.