Hon älskade(2008) av Helena Henschen är en biografi om hennes farmor, Signe Thiel (1885 -1969) och dotter till Ernest Tihel som var känd bankir och konstsamlare. Thielska galleriet på djurgården Stockholm var hans verk. Jag var där för några år sedan.
Bokens inledning: När Signe dog fick jag några av hennes efterlämnade föremål. Hon hade själv bestämt att just jag skull ha dem. När jag många år senare av en tillfällighet hittar kartongen, träffas jag i hjärtat av påfågelfjäder, hennes stora hårkam av sköldpadd och en liten flask med knapp förnimbar doft av ambra. Det är som Signe viskar "Här är jag!"
Helena använder sig sen av efterlämnade brev och dagböcker för att skriva berättelsen om Signe. Det är en berättelse om en ung kvinna som gjorde uppror mot sin far som fick sex barn och vars livs kärlek var en man som inte var fri. Det handlar mycket om kärlek, kärlek till de män hon älskade och till sina barn. Hon var mycket i Berlin före andra världskriget och under kriget hjälpte hon flyktingar till Stockholm bland annat genom en antinazistisk organisation som kallades Tisdagsklubben. Signe var också aktiv i Fredrika Bremerförbundet, och nära vän till Ellen Key.
Helena Henschen skriver på ett sätt där det stundtals känns som det är en roman och sen kommer det stycken om hur hon tolkar breven eller dagboksanteckningarna. Det blir ett bra porträtt av en aktiv kvinna som levde och verkade i en stor del av 1900-talet.
Bokens sista sida: " November 2003, En röd fjäder vippar på en kvist intill Signes grav, den låga femhörningen. Hon älskade är inristat under hennes namn. Signes sista önskan är nu verkställd.
Smultron, bröllop och döden (2016) av Kristina Appelqvist är den tredje delen i serien med litteraturforskaren och talskrivaren Helena Waller.
Det kändes för mig som det här var den bästa, men jag har tyckt om alla deckare som Kristina Appelqvist skrivit, hon skriver på ett sätt som jag gillar. Det är ett plus att jag känner till trakterna där handlingen utspelar sig relativt bra, ja de delar som utspelar sig i Västergötland alltså. Denna gång är handlingen även förlagd till Italien närmare bestämt Verona eftersom det handlar om en teateruppsättning av Shakespeares Romeo och Julia. Det är en ung litteraturstudent som sätter upp pjäsen i sin morfars lada i den lilla orten Tidan. Hon annonserar efter intresserade som vill vara med men även hennes studiekamrat, hennes bror och pappa blir skådespelare i pjäsen. Samtidigt hittas i närheten en av Europas främsta Shakespearexpert mördad. Han har varit försvunnen i åtta månader. Helena Waller förstår att han hade kunskap om att det skulle finnas ett originalmanuskript av Romeo och Julia och ger sig iväg till Italien.
Denna gång tippade jag rätt mördare, brukar sällan gissa rätt men alltid kul när jag gör det.
I pocketupplagan jag läst är det en hel del extramaterial, bland annat berättar Kristina om att hon själv satt upp Romeo och Julia men som ett spex när hon gick i gymnasiet och det var bland annat det som inspirerade henne till handlingen.
Nu har jag kvar att läsa nästa med titeln Den fjärde pakten, den är säkert också bra.
Jag ska rädda er alla (2017) av Emilie Frènche.
Bokens Franska originaltitel: Je vous sauverai tous
Den röda texten på bokomslaget :
- Jag vill att du hädanefter kallar mig "min Prins". -Ja min Prins. - Jag vill att du bara ska vara min. -Jag ska bara vara din, min Prins. - Jag vill inte att någon annan man ska få blicken på dig och smutsa ner dig. Du är min juvel, min unika pärla. Du behöver ett skrin som skyddar dig. Från och med nu ska du bära Jilab och ta ett annat namn än ditt förnamn än det dina föräldrar gett dig. Du ska kallas Umm soumeyya. och du ska vara underordnad mig och min Gud. - Javisst min prins Abu Ali. Från och med nu ska jag vara Umm Soumeyya underordnad dig och din Gud.
Som denna text visar så handlar det om en ung tjej som gör allt för en man, det är en chattkonversation innan hon rymmer hemifrån och åker till honom i Syrien.
Handlingen är skriven utifrån tre personers olika dagböcker. Det är Mamman som skriver efter att hennes dotter försvunnit och ringt hem från Syrien. Det är pappan som tagit detta så hårt att han vårdas på en anstalt, och det är dottern Éléas dagbok vad hon skrev innan hon gav sig iväg. Eléas dagbok hittar mamman långt senare.
Éléa var en vanlig tonåring, med drömmar om att bli klar med körkortet och den stora framtidsdrömmen var att bila ner till Afrika, hon vill engagera sig humanitärt och drömmer om att hitta ett sommarjobb inom någon hjälporganisation.
Denna bok är klassad för åldersgruppen 12-15 år, själv kände jag att den inte var så lättläst då det hoppar mycket mellan olika personer och olika tid, men trots allt fungerar det. Eftersom handlingen utspelar sig i Frankrike så står det om en del saker som hänt just där, en del är mindre känt för mig här i Sverige. Det finns i alla fall en hel del fotnoter som som ger en kort förklaring.
Istället för IS som vi oftast säger här, så har översättaren låtit benämningen Daesh vara den genomgående benämningen.
Rekommenderar denna bok, då den trots allt skildrar många känslor bra. Slutet kan ju kännas lite snopet för man får inte alls veta något om hur det går för Eléa, hur det är för henne i Syrien.
Andra som bloggat om boken:
Annas bokblogg
Tusen sidor
Badgäster och bedragare - Ett tecknat mysterium från Hjo (2014) av Christina Jonsson.
"Hjo är den lilla staden vid det stora vattnet" som betyder mycket för mig, då jag växte upp några mil därifrån och att åka till Hjo var alltid förknippat med något roligt, söndagsutflykt eller något evenemang. Därför blev jag nyfiken på denna serie, då platserna som är tecknade ger igenkänning.
Handlingen utspelar sig i ett Hjo 1914 och kretsar kring Hjo vattenkuranstalt och dess gäster.
Det är en klassisk liten mordhistoria med ett antal karaktärer, badgäster, filmstjärnor, en journalist osv.
Baksidetexten:
"Sommaren 1914 är varm och solig, många är de som söker sig till den lilla staden Hjo vid Vätterns strand för att ägna sig åt badliv och kurera sina krämpor med de allra senaste bland behandlingar. Här flanerar de mer välbeställda bland parkvillorna och njuter av utsikten.De som plågas av reumatism eller andra åkommor söker i stället lindring i det stora badhuset eller njuter i skuggan på verandor och balkonger.
Men den här sommaren blir inte riktigt som man tänkt sig. Medan orosmolnen hopar sig ute i Europa drabbas även den idylliska kurorten av oförklarliga händelser. Kommer de skyldiga att hittas? Kommer flera oskyldiga att drabbas? Det blir en spännande sommar i Hjo."
Undrar om Christina har eller hade planerat en fortsättning?sista pratbubblan är:
-Men något säger mig att historien inte är slut här.
Foto: Berättelsen om Hjo, Västsverige.
Kulturkollo har denna veckan temat Småstadsliv-resa bort eller stanna kvar. Jag reser gärna till Hjo och då reser jag nästan hem 💜 I LOVE HJO.
Nattvakten (2018) av Anna Ihrén är första delen i Jubileumsserien.
Namnet på seriens namn syftar på att Göteborg kommer att fira 400-årsjubileum år 2021. Hur många delar det är tänkt att bli vet jag inte.
Anna håller sig till samma huvudkaraktärer i denna nya serie, som förekommit i hennes tidigare böcker – Morden på Smögen.
Jag har lite svårt för när det är ett stort ”persongalleri” i handlingen och särskilt när det växlar ofta. Så är det i Nattvakten och kanske får jag skylla mig själv då lässtunderna i den blev korta och många, det är inte så spänningsromaner ska läsas. Samtidigt så känner jag ju till poliserna sen de tidigare böckerna som sagt.
Handlingen i nattvakten utspelar sig i Göteborg, Stockholm, Köpenhamn, och Amsterdam. Brottsligheten har inte gränser, även olika områden i Göteborg är med i handlingen.
Göteborg är dekorerad med iskulpturer, En flicka gör en fasansfull upptäckt i en av iskulpturerna finns en man infrusen. Det visar sig vara en av stans politiker och fallet får högsta prioritet av polisen. Sandra som nu arbetar på Göteborgspolisen får i uppdrag av Camilla Stålberg att leda spaningsgruppen. Dennis befinner sig i Stockholm där han studerar musikhstoria. Detta har han tagit tjänstledigt för plötsligt händer det att han och hans kompis blir överfallna på en restaurang. En av deltagarna i kursen Jasmin var också med på restaurangen och Dennis förstår snart att hon har med händelsen att göra.
Det står att Nattvakten är inspirerad av tv-serier som Bron och Brottet. Jag har inte sett någon av dessa, men handlingen är spännande och fartfylld, så jag skulle kunna tänka mig att även Nattvakten skulle kunna filmatiserats och bli en helt ok film.
Anna skriver i ett efterord av boken om 400-årsjubileet och om förändringar som är på gång i Göteborg i samband med projektet Västlänken. Hon skriver också om de så kallade utmaningar som man står inför för att nå en trygg och integrerad stad. Denna första del, Nattvakten handlar om stadsdelarnas extremt olika förutsättningar och om våldet och knarket som hotar människornas säkerhet och framtidstro.
Förhopningsvis kommer varje del spegla en alltmer ljusnande samtid, skriver hon avslutningsvis.
Den norske författaren Roy Jacobsen är just nu aktuell på flera sätt. Den första delen i hans böcker om Ingrid på Barröya, De osynliga, går nu som radioföljetong. Jag har läst den och tyckte mycket om den, men har ändå inte läst del två Vitt hav ännu. Del tre, Fartygets ögon har just kommit. Det blir kanske att jag kommer att läsa båda dessa delar efter varandra framöver. Men först tänker jag att det kan passa bra att lyssna på De osynliga, så jag uppdaterar minnet av den.
Lyssna på Sveriges Radios intervju med Roy Jacobsen om denna romanserie.
Här kan du läsa mitt blogginlägg från 2016 om De osynliga.
Inte längre min (2018) av Ann-Helen Laestadius är en fortsättning på Tio över ett som blev Augustprisvinnare 2016.
Det handlar om Maja som i första boken var rädd att huset skulle rasa när det sprängdes i gruvan. Hon ställde därför klockan på just Tio över ett för att vara beredd på katastrofen och kunna rädda sin familj. I Inte längre min går Maja i nian och hon är fortfarande tillsammans med Albin. Hennes bästa kompis Julia som flyttade till Luleå har hon kontakt med via chatt och Julia kommer till Kiruna ibland på loven. Men Maja har fått en ny kompis i Luleå och Albin sätter sin Hockeykarriär först. Maja följer också husflyttningarna i Kiruna och är väldigt ledsen att det hus hon bott i flyttas. Hon försöker få sina föräldrar att flytta tillbaka till samma lägenhet men de är nöjda med den bostad de har nu. Det är inte lätt med förändingar och förändade relationer i den här åldern och
det är helt klart att Ann-Helén Laestadius kan skildra tonårstiden med alla dess tankar. Hon har ju även skrivit serien om Agnes, där jag har läst den första boken Sms från Soppero.
Det som särskilt fångat mig i den här serien, är hur Ann-Helén Laestadius genom Maja har beskrivit Kirunas förändring, genom att stora delar av stan håller på at flyttas. Jag tycker hon har lyckats bra och även denna del är värd att få pris för bra ungdomsbok.
