söndag 28 juni 2020

Som vi älskade varandra

Som vi älskade varandra (2007) av Anders Paulrud har jag läst som Midsommarläsning. Det handlar om unga människor som träffas och börjar vara tillsammans i början av 80-talet. Själva berättelsen är stark och sorglig. Historiens berättare är Anders och här kommer min första fundering; är det självbiografiskt? Mycket av berättelsen är nog det, men troligen inte huvudtemat. Det som är samstämmigt med Anders i berättelsen och Anders författaren är: Uppväxt på Saltö i Karlskrona, arbete och karriär som journalist på Aftonbladet. Jag funderar  också hur mycket av det han skriver om karaktärens Anders föräldrar stämmer med hans egna föräldrar, det kan vara mycket och det kan vara inget eller en blandning, men jag tror att i vilket fall så stämmer det med den tidens föräldrar i det området. Själv har jag varit nyfiken på Paulruds romaner då min mamma också är uppväxt på samma Saltö. När berättaren i handlingen beskriver sitt 50-tal på Saltö stämmer det ju inte helt med min mammas uppväxt då hon flyttade därifrån på 40-talet, men ändå är det ju samma ö som beskrivs. Just tillbakablickarna på 50-talet är det jag tycker mest om att läsa. 
Nu till det kompisgäng som det handlar om. Anders köper som ung ett gammalt rosa hus på en mindre ö i skärgården,alltså inte Saltö, av en gubbe som haft det som ett litet sommarställe men säljer av det för en billig peng. På det viset får han och hans vänner en plats att vara på, äta gott och dricka vin och öl och sitta o samtala om politik och kärlek. Utöver Anders är det Solveig som är hans flickvän och senare fru samt paret Mikael och Karin och så konstnären Harry. De samlas alla i huset varje midsommar. Vi får följa dem i en del tillbakablickar men huvudhandlingen är midsommaren 2006 och då har nästan allt förändrats för kompisgänget. Deras liv har tagit olika riktningar och de känner sig allt mindre hemma i samhället och värderingar som råder då.
Karin är försvunnen och på övervåningen ligger Mikael i ett mörkt rum och han talar knappt, han har stängt sig inne med sprit och tabletter. Något fruktansvärt har hänt och han kommer senare nerför trappan och berättar för de andra vad det är som hänt.
Av Paulruds romaner har jag också läst Ett ögonblicks verk (2003) även den har en del av handlingen på Saltö i Karlskrona. Romanen Kärleken till Sofia Karlsson (2005) har jag inte läst men har förstått att den också har delar som känns självbiografiskt.
Paulrud avled i januari 2008 av lungcancer (han var storrökare) och skrev då ned sina tankar om sin situation i boken Fjärilen i min hjärna som utkom samma år, har för mig att den även kom ut som följetong i Aftonbladet.


måndag 22 juni 2020

Gudaberget

Gudaberget (1982) av Åke Lundgren är en roman som gavs ut av Bokförlaget Bra böcker och handlar om de vi idag kallar samer men som i boken kallas lappar. Boken finns i nytryck och är första delen i en trilogi som heter Nordanlandet.
 Ur förlagts text om boken:
"Ett riktigt exotiskt och underhållande spektakel, faktiskt: små besynnerliga människor i besynnerliga brokiga dräkter, och lika besynnerliga kreatur med horn på huvudet. Det var lappar och renar som visades upp för kungliga svenska hovet. Året var 1594, Sigismund var nyutropad landsfader.
Inte hade de där lapparna kommit av egen fri vilja till Uppsala. De hade tvingats, precis som deras folk däruppe i Nordanlandet av sina svenska herrar tvingades att betala hårda skatter och dyrka den kristne guden. Lappens land tog man ifrån honom, av lappen skulle slås mesta möjliga mynt. Lappen skulle tiga och lyda. Hans kvinnor var fritt villebråd för de svenske.
"


Som Prolog får man läsa om en hemsk händelse på 1400-talet  sen är handlingen förlagd till slutet av 1500-talet och epilogen är daterad till år 1600. 
I mitt gamla exemplar från 1982 finns det  en karta och ett persongalleri före prologen samt en ordlista längst bak, det är till god hjälp.
Det är stundtals en otäck läsning, det är riktigt barbariska händelser men detta är händelser väldigt långt tillbaks i vår historia. Fast det slår mig att vi fortfarande i nutid har som land och stat ett förhållande till samerna som faktiskt åtminstone jag ifrågasätter. 
Det har varit rättegång om rätten till fiskevatten och jaktmarker så sent som i år, det har då handlat om olika samebyar som varit oense om det. Även frågor om eventuell gruva på renbetesmark är ju aktuellt idag.
Jag är också nyfiken på boken Herrarna satte oss hit av  Elin Anna Labba som kommit ut i år och handlar om tvångsförflyttningar av samer för 100 år sedan. Det var genom att jag läste om den boken som gjorde att jag tog tag i Gudaberget som stod oläst i bokhyllan.



torsdag 11 juni 2020

Älskaren från huvudkontoret

Älskaren från huvudkontoret (2015) av Camilla Grebe har prisats och hyllats, men jag tyckte den var lite seg åtminstone till att börja med. Enligt mig har Camilla låtit karaktärerna tänka bakåt i tiden lite för mycket. Det gör visserligen att man får en gedigen  bakgrund till dessa karaktärers sätt att tänka och bete sig.
Emma en ung tjej jobbar i en klädbutik i Stockholm tillhörande en stor modekedja. En dag kommer  bolagets VD en välkänd person som det skrivs mycket om i skvallerpressen, in och ska köpa en skjorta. Detta blir början på ett förhållande mellan dem. 
När de ska fira förlovning med middag hemma hos Emma kommer han inte och Emma lyckas inte att nå honom på något sätt. Rätt snart hittas en bestialiskt mördad kvinna i hans bostad, något som hamnar på Kriminalpolisen Peter Lindgrens bord.  Till sin hjälp i utredningen av mordet får han beteendevetaren Hanne Lagerlind kanske hon kan kasta ljus över det då hon var med vid en annan mordutredning  som bär tydliga likheter för tio år sedan, ett fall som är olöst. 
Camilla Grebe har efter denna skrivit ytterligare tre böcker i en serie som kallas Flickorna och mörkret Frågan är vill jag läsa dem? Svaret är trots allt att det inte är helt otroligt att jag kommer att göra det.

lördag 6 juni 2020

Böcker om svensk natur

Så här på Nationaldagen passar det med lite tips om böcker inför sommar och semester. Du kanske inte brukar vandra så mycket i vår svenska natur just under din semester,  men i år är det ju mycket som är annorlunda. Därför skrivs det om att man i år får fira "Hemester" Tycker i och för sig att det uttrycket är rätt fånigt,  själv har jag i stort sett alltid hållt mig hemma i vårt fina land under mina semestrar. 
Utav de tre böcker jag länkar till nedan har jag själv  Blommor i Sverige, den är jättefin och andvändbar.