Honungsbiets hemliga liv

 

Honungsbiets hemliga liv (2004) av Sue Monk Kidd har varit en bortglömd bok i min bokhylla. Nu blev den i alla fall läst. Då jag googlar titeln ser jag att den finns som film inspelad 2008, det har helt gått mig förbi.

Ur baksidetexten:

"South Carolina 1964- Rasoroligheter. Medborgarrörelsen växer i styrka. Mordet på president Kennedy är hos alla i färskt minne. 

Lily Ovens är fjorton år, hon sörjer sin mamma Som gick bort tio tidigare i vad som verkade vara en tragisk olyckshändelse. Lilys pappa är en brutal känslokall tyrann och hon tyr sig till familjens svarta nanny, en stolt och färgstark kvinna." 

Lily rymmer tillsammans med sin Nanny Rosaleen, hon har en plan att försöka ta reda på mer om sin mamma. I de sökandet uppsöker hon en bifarm/bigård där de blir förvånansvärt väl mottagna. De får mat och husrum mot att de hjälper till på gården. Bigården drivs av tre systrar och de har en ung man som  hjälper dem med att köra ut honungen till kunder. Lily och han får ett speciellt förhållande. Systrarna är troende och det är mycket religiösa tankar, samt många seder med hyllning till Jungfru Maria. 

Tycker det var en liten annorlunda historia dock rätt tragisk men där läsaren får lite "bikunskap" och historiekunskap när det gäller de svartas liv i 60-talets USA. 

En del av livet

En del av livet - Berättelser om förlust av närstående (2022) av Sandra Signarsdotter passade för mig att läsa då jag förlorade min bror i somras, och sorgen är fortfarande närvarande. Ja döden är En del av livet, en del av livet man inte kommer undan.

Sandra är präst och utifrån personlig erfarenhet av sorg i tidig ålder och erfarenhet ifrån sitt arbete som präst har hon författat en stark och vacker bok om det som berör oss alla. Jag har läst lite då och då och det är små berättelser om och av personer som berättar om hur de hanterat sin sorg, själva sorgearbetet. Det har känts trösterikt att läsa på något konstigt sätt, och det är just Sandras förhoppning med boken, hennes önskan är att man i berättelserna skall kunna känna igen sig och därigenom finna hopp och tröst. Det finns säkert andra böcker om sorg och saknad och som en bokläsare ska jag se om jag kan finna fler böcker som kan stötta mig i min  saknad av en människa som stod mig mycket nära.

Den danska älskarinnan

 

Den danska älskarinnan (2016 ) av Göran Magnusson stod på min "Att läsa lista" när jag stötte på författaren på Smålit (Småländsk litteraturmässa gissar jag att det står för) förra året, så det blev att jag köpte den av honom, sen dröjde det ett tag innan jag läste den, men jag läste den under året. Det är den första boken i en serie och jag är osäker på om jag kommer att läsa de andra. Det är inte fel på handlingen som sådan men Magnusson skriver relativt detaljerat, även vad karaktärerna gör i sina yrkesroller, där hade jag velat att han kapat lite, att det för övrigt är rätt detaljerat fungerar, exempelvis får man en inblick i hur det är att ha en gård med kreatur på landet.

Erik tar  över föräldragården när hans far hastigt avlider, han gör de emot sin brors vilja som hade velat ta över den för att lägga ihop med sin gård. Erik säger upp sig från sitt jobb på jordbruksverket, och för att få lite sällskap och en liten inkomst vid sidan av jordbruket annonserar han ut en lillstuga på gården över sommaren och får napp av en familj från Köpenhamn.

Ur förlagets text:

"Den danska älskarinnan är en relationsroman där lantbrukarlivet i Småland och det febriga arbetet på en reklambyrå i Köpenhamn tecknar en realistisk bakgrund till en historia där otillåten åtrå kämpar mot samveten. Där också vänskap slår rot och utvecklas på den kargaste av platser. Vi får rika miljöbeskrivningar, fängslande personporträtt och en berättelse om livets ytterkanter. Ytterligheter som berövar oss livet, men som också kan skänka det omätbart stora i tillvaron." 

Handlingen känns relativt trovärdig och jag gissar att Göran Magnusson har erfarenhet både av att driva jordbruk och vara tjänsteman.

Hoppets tåg

 

Hoppets tåg (2021) av Viola Ardone läste jag under 2022. Jag lockades att läsa den då jag märkte att den var en hyllad storsäljare. Den var inte dålig men jag skulle inte skriva upp den på en topplista. Jag kan säga så mycket som att den var intressant av lite olika anledningar. Jag vet inte om jag läst någon roman tidigare som utspelar sig i Italien, har jag gjort det så är det långt tillbaks i tiden. Huvudkaraktären är ett barn, fast i slutet på boken är det den vuxne mannen som ser tillbaks på sitt liv. Det som författaren vill föra fram är att det fanns barn som fick förflyttas till den rikare norra delen av Italien efter andra världskriget, hur de påverkades av detta och hur skillnaden kunde vara i olika delar av Italien. 

Det påminner om hur finska barn kom till Svenska familjer under kriget. 

Förlagets text.

"Det är efterkrigstid och nöden är stor i det krigshärjade Syditalien. Napolitanska Antonietta är desperat i kampen för brödfödan och sätter sin sjuårige son Amerigo, tillsammans med tusentals andra barn, på ett tåg mot Bologna. Amerigo hamnar hos den ensamstående Derna, vars svåger Alcide får en avgörande roll i Amerigos liv när han tillverkar en fiol åt honom. Allt är annorlunda i Emilia Romagna - språket, människorna, maten - men Amerigo anpassar sig snabbt till de nya levnadsvillkoren, inte minst tack vare musiken.Men så en dag har det blivit dags att återvända till Neapel. Amerigo ser med nya ögon på smutsen och fattigdomen i Quartiere Spagnuolo och den olyckliga Antonietta. Han gör det han måste göra för att överleva, smyger ombord på ett tåg som tar honom tillbaka till sin fostermor Derna."

Min känsla när jag läste den var att på vissa sätt var denne 8-årige Amerigo väldigt klok och förstod mycket av sin situation och på andra sätt var han naturligtvis som en 8-åring i sitt sätt och i sina tankar. Det var nog just detta som jag hade lite svårt för. 

Skulle vara intressant att diskutera i en bokcirkel, men jag är inte med i någon sådan just nu. Ett tips för dig som är det.

Läsåret 2022

Mitt mål 2022 var som alltid att läsa 40 böcker, det slutade på 36 st fast vid årsskiftet hade jag några påbörjade böcker som då följaktligen kommer räknas till i år. Bloggandet stod still någon månad då jag drabbades av sorg, det gjorde läsningen ett tag också. Så antal blogginlägg är inget att skryta över 2022 men jag har läst mer böcker än de jag bloggat om. 

Så här ser min statistik ut.       

36 utlästa böcker 
29 av dem var skönlitterära 
10 av de skönlitterära var det jag kallar spänningsromaner 
2 av dem var barndeckare och de 2 var de enda i barn/ungdomskategorin jag läste under året.

8 böcker räknar jag till facklitteraur och av dem var det 4 som räknas som biografier. Jag hade planerat att läsa fler biografier så nu ligger det några i läshögen och väntar.

Alltså läste jag endast 4 fackböcker som inte var biografi eller självbiografi. 

När det gäller författarna så var 29 av böckerna skrivna av kvinnor och av dem var 2 böcker skrivna av 2 kvinnor tillsammans.
7 av böckerna var skrivna av manliga  författare.  

Statistiken när det gäller författarnas hemland ser ut som följer: 

Sverige         28

Norge             2

Storbritannien 2

Danmark         1

Frankrike         1

Italien             1 

Österrike         1

Blev fler länder än det brukar men ändå är Sverige övervägande.

Utgivningsår skriver jag också upp. Jag läste om två böcker från min bokhylla som båda gavs ut på 1900-talet. Den ena, Min ko vill ha roligt av Astrid Lindgren och Kristina Forslund utkom 1990, det  är en samling av en artikelserie i expressen från 1985  som handlar om djurhållningen i Sverige.
Sen läste jag också om Svenne Hedlunds biografi skriven 1967 (fick den i julklapp julen 1971) jag började på den, den dagen då det framkom i pressen att han gått bort nu i slutet av 2022. Titeln på den är I natt jag drömde.

Sammanlagt kan jag konstatera att jag som vanligt läser mest av svenska kvinnliga författare, de flesta skrivna efter millenniumskiftet.... och ja det är nog rätt svårt att ändra på det. Det är i alla fall knappast någon slump att det blir så, jag läser de böcker som lockar mig. Men jag borde ju läsa någon gammal klassiker varje år...  fast det gjorde jag inte just 2022.

Tankar och God Jul Läsning

 Har många funderingar om den här bloggen som blivit väldigt åsidosatt det senaste, om jag ska fortsätta eller inte kanske bara ha den kvar som en facebooksida. Egentligen vill jag väl inte det men lusten och orken att skriva har varit dålig men jag kanske ska ta nya tag 2023, vi får se. Läser gör jag i alla fall och nu till jul införskaffades lite julläsning från biblioteket både fysiskt och digitalt. Lite exempel nedan

Julmord i Skärgården av Anna Ihrén, den bok jag inte hade läst i Smögenserien

Julmysteriet på Smögen även den av Anna Ihrén men detta är en barnbok (9-12 år)

Julrevy i Jonseryd och andra berättelser, en novellsamling av Klas Östergren, inte läst något av honom tidigare.

Prästerna av Gunnar Wetterberg har jag lånat hem en tjock faktabok, får se om jag orkar genom den, har börjat och den känns väldigt lättläst.

Jag har också planerat att se en hel del på TV och har även tidagre köpt en DVD med Julkalendern Rulle på Rullseröd efter boken  av Olle Mattson från 1974. Den är nästanpå 8 timmar ! Så min ensamjul ska nog fyllas. 

Önskar er alla en 

God och Fridefull Jul !

Före Stormen

 

Före stormen (2008) av Judith Lennox "är en händelserik, romantisk och fängslande familjeroman med en rad spännande karaktärer i olika generationer. Handlingen utspelar sig i London, Cornwall och på Irland under fyra historiskt omvälvande decennier." Så står det på denna romans bokomslag. Detta lockade mig till läsning och jag blev inte besviken även om det dröjde ett tag innan jag kom in i boken. Det är en del personer att hålla reda på men för en gång skull hade jag inte svårt för det eftersom det i stort sett rörde sig om samma familj. Det var min första "bekantskap" med Judith Lennox och som jag förstår det så har hon skrivit fler romaner, men jag vet inte om alla är översatta till svenska (jag läser inte långa romaner på engelska) och det är på loppisar eller Bokbörsen man får leta efter dem, eftersom det inte är så nya böcker, ja att låna på bibliotek går ju också bra. Den jag nu läst var köpt på en loppis. I vilket fall, så är jag glad att jag inte gav upp boken för som sagt den kändes lite seg i början, men det kanske var för att man ibland behöver läsa en viss typ av bok och när jag tog tag i denna så var det först inte rätt tillfälle, när jag sen läste en annan bok och efter det åter tog tag i den och fortsatte läsa så kändes det som en bra och passande läsning. För det är ju som förlaget skriver en händelserik bok, romantisk och fängslande.