Alltid hos dig

Alltid hos dig (2008) av Maria Ernestam  är en roman som främst handlar om händelser i Göteborg och Marstrand under första världskriget,  men en del utspelar sig 1959 då som minnen från en döende kvinnas sjukhusbädd. Ramberättelsen är dock i nutid.
Inga är en kvinna som ett par år efter sin mans hastiga bortgång flyttar ut till släktens sommarställe på Marstrand, där hon ska försöka att läka sina sår och komma tillbaka från den livskris hon gått igenom. Hon börjar med att röja i en förrådsbyggnad på tomten och hittar där en låda med gamla tidningsurklipp och ett brev från en kvinna som är avsänt i Mombasa, Kenya 1916. Hon blir nyfiken och börjar ivrigt göra efterforskningar. 
I början tyckte jag inte riktigt att jag fick ihop det med de olika tidsperspektiven i handlingen men det löser sig snabb och det blir en spännande helhet. Emellan några kapitel mot slutet kom små citat som jag tyckte var märkliga men de hör väl till den verkliga händelse som utspelas vid denna tid och som är en viktig del i romanen. En historisk händelse som för mig var okänd och som utspelade sig utanför Sveriges västkust i år för 101 år sedan. Tyskar och Engelsmän hade ett stort slag på Nordsjön, där ett stort antal soldater dog och många av dessa döda kroppar flöt sen i land utmed Sveriges kust. 
Det är en roman där en av livets stora frågor om rätt eller fel ställs på sin spets, det är en roman om vänskap och kärlek och om det klassamhälle som fanns i Sverige för 100 år sedan. 
Ibland känns det dock som Maria Ernestam vill ha med så mycket, en del detaljer hade kunnat slopas men som helhet tycker jag Alltid hos dig, är mycket läsvärd men som jag förstått det är den något annorlunda än hennes andra romaner. Jag har tidigare endast läst Busters öron av henne och den var i alla fall helt annorlunda. 
I sitt efterord skriver Maria om slaget vid Jylland även kallat det stora Nordsjöslaget eller Skageracksslaget.
Man kan även  läsa om det på Wikipedia