Sekten på Dimön

Sekten på Dimön (2015) av Mariette Lindstein fick Deckarakademins pris som årets bästa deckare som utdelades på bokmässan. Jag har också förstått att många läst och tyckt att den är spännande och en bladvändare. Jodå jag tyckte också den var spännande och ville snabbt läsa vidare, men det var först när jag kommit en bit in i boken. Det var hela tiden två handlingar, eller om man hellre ska kalla det en huvudhandling och en sidohandling i boken, och jag hängde inte med i sidohandlingen förrän jag läst flera sådana kapitel. Blir ofta irriterad när det är så, men när jag läst ut boken förstår jag upplägget.

"På en dimmig och vindpiskad ö utanför Bohusläns kust, har en New Age rörelse slagit sig ned. Deras karismatiske ledare,Franz Osvald, har utvecklat en lära ViaTerra, som sägs återkalla själslig frid och kroppens naturliga balans. Rörelsen har en magnetisk dragningskraft på kändisar och makthavare.
Sofia Baumann som precis har tagit sin universitetsexamen, blir fascinerad av Osvalds lära, osäker på vad hon vill göra med sitt liv, och charmad av Osvald antar hon hans jobberbjudande. Snart blir hon varse de enorma uppoffringar som engagemanget kräver och när sommaren ger vika och höstdimman driver in och slukar ön, börjar hon undra om hon blivit indragen i en sekt."

Författaren Mariette Lindstein har själv varit medlem i en sekt och har säkert använt sig en hel del av sina egna upplevelser och erfarenheter för att skapa denna spänningsroman. Hon har verkligen lyckats att fånga hur hemsk en sektledare kan vara. Hur hjärntvättad man kan bli så att man följer en auktoritär ledare och om man innerst inne ifrågasätter så är man rädd för dessa sina tankar, och naturligtvis blir man straffad om man skulle säga emot ledaren.
Det måste vara en fasansfull situation som är verklighet för många.
Det har nu kommit en del två som heter Sekten som återuppstod, och vad jag läst mig till så ska den vara lika spännande. Återstår för mig att se om den är det och när jag ska läsa den.