Frälsarkransen (2024) av Kristina Ohlsson är fjärde delen av Strindbergserien där handlingen utspelar sig i bohuslänska Hovenäset. Jag har läst de andra delarna snabbt och har tyckt om denna serie, men jag vet inte varför denna del inte kändes lika mycket som en bladvändare som jag tyckt de andra varit. Den var absolut inte dålig inte men jag tyckte alltså att den var något segare att läsa. August Strindberg och Maria är det riktigt kul att få följa och även de andra karaktärerna boende i Hovenäset som varit med från början. Jag har som läsare fått en god bild av dem, Kristina har alltså lyckats med att få fram karaktärer med personlighet. 

Ur baksidetexten: 
"Idyllen skakas än en gång om när ett äldre par hittas förgiftade. De har bott på näset i femtio år och är väldigt omtyckta. Vem kan vilja dem så illa? Utredningen hamnar på Marias bord, men det är något som skaver i polisgruppen. Vad är det kollegan Ray-Ray döljer? Fallet visar sig ha en mörkare baksida än någon hade kunnat ana …"

Upplösningen är verkligen tragisk men som läsare anar man nog att det kunde vara just så. 

Jag gissar att det blir fler delar i serien, för det finns vissa frågetecken som Agust har fått veta om sina föräldrars liv. Troligen löses detta i nästa bok.