Skynda, kom och se

 Skynda, kom och se  (2006) av Lotta Lundberg är en bok som jag inte kommer glömma bort. Det är en stark berättelse som utgår från historisk verklighet. Dvärgarna Glauer och Ka flyr till Berlin från förnedrande arbete på en nöjespark i New York. Glauer har planer på att skriva en pjäs och han vill bilda en teatergrupp.  De försöker hitta andra kortväxta och får bland annat kontakt med Verner, världens minsta man, och flickan Nelly en färgad dvärg (mulatt) som har "en kniv i ryggen". Det är början på 30-talet och Berlin förändras. Rädslan för vad som kan hända dem för dem till Sverige och Gröna Lund, nöjesparken med det vackra namnet, som de tror kan ge dem en fristad. 

Det är en berättelse med en människosyn som det är svårt att greppa, och det värsta är att historien bygger en stor del på hur det var. Författaren Lotta Lundberg skriver i slutet av boken om hur hon lång tid haft kontakt med en man som berättat sin livshistoria för henne, hur hon till och med flyttat till Berlin för att forska om detta och som jag förstår bor hon kvar där. Det är alltså en roman som till stora delar är sann, exempelvis hur det var för dessa dvärgar att arbeta på Gröna Lund, hur de uppträdde inför den svenska publiken. 

På baksidan av pocketboken jag läst citeras vad Dagens Nyheter skriver om boken : 

"Skynda, kom och se skildrar på ett alldeles nytt sätt trettiotalets grymma ideal och det utnyttjande som de avvikande utsattes för. Det är en ovanlig roman om utanförskap, skam och drömmar men framför allt om värdighet "

Jag tycker inte det kan sägas bättre än så.