tisdag 14 november 2023

Inte mitt barn

 

Inte mitt barn (2002) av Patricia Kay var verkligen en gammal så kallad hyllvärmare i min bokhylla. När jag nu tog tag i den för att läsa den så hade jag inte så stora förväntningar, men jag blev överraskad av hur spännande den var.

Ur förlagets baksidetext:

"På ett litet sjukhus i Texas föds en kall februarinatt två flickor med bara ett par minuters mellanrum. Ute är det full snöstorm och inne på sjukhuset råder en kaotisk stämning. Personalen är underbemannad, arbetsbelastningen är alldeles för stor. Den natten begås ett misstag som kommer att få avgörande betydelse för två familjers framtid. Elva år senare. Abbie Bernard är ensamstående mor till den elvaåriga Kendall, en utåtriktad och självsäker flicka som i det mesta är sin blyga mammas motsats. När Abbie efter många år flyttar tillbaka till barndomsstaden Houston, sammanfaller flytten med att dottern känner sig trött och hängig. Abbie söker upp sin gamla familjeläkare som, efter att ha lugnat henne beträffande Kendalls hälsa, levererar ett chockerande besked: blodproven visar att Kendall omöjligt kan vara Abbies biologiska barn."

Att nyfödda förväxlas händer kanske inte i Sverige eller i en hel del andra länder längre. Men det har hänt historiskt. Nu har vi ju inte bara blodprov där det handlar om blodgrupper,utan även DNA teknik att tillgå.
Det måste vara en förälders mardröm att som i denna roman få besked om att inte kan vara biologisk förälder till det barn man tror sig fött och som man fostrat upp. Det är ju också alltid två familjer som drabbas. Jag tycker det skildras bra i den här berättelsen.(som alltså är påhittad även om det finns böcker som handlar om sanna förväxlingar.)  Lösningen som dessa föräldrar tar till  är rätt så genial och allt slutar bra. Som läsare förstår man en bit in i läsningen (ja jag gjorde det i alla fall) att det skulle bli en "Happy end." 
Det står en annan bok av Patricia Kay i min hylla (just nu i flyttkartonger så inte bokstavligt)  med titeln Familjehemligheter får väl ta tag i att läsa den också framöver.

2 kommentarer:

  1. både mardröm... men tanken att ta hand om någon annans barn, adoptera, är inte helt främmande. Eller var det i bibelns berättelse när man skulle rättfärdigt utröna vem var den riktiga modern, hotades dela på barnet... den riktiga mamman sa: "låt barnet leva!"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter ju hemskt Hannele, aldrig hört talas om...

      Radera