torsdag 13 januari 2022

En fager mö

En fager mö  (2008 på originalspråk och 2010 på svenska) av Joyce Carol Oates blev den sista bok jag läste under 2021. Det är den andra boken jag läst av henne då jag läst Dödgrävarens dotter tidigare. Den berättelsen bygger på hennes farmors liv. Jag skrev att jag tyckte den var lite jobbig att läsa men bra. Kanske är det trots allt därför jag dragit mig för att läsa något mer av henne, i vilket fall som helst så tyckte jag mycket om denna lilla historia, som var mycket mer lättläst. Joyce Carol Oates är ju en författare som skrivit många romaner så det finns ju att välja på. Det gör att det säkert kan bli att jag läser något mer av henne framöver

Ur förlagets text:

Sextonåriga Katya Spivak lämnar en grå industrihåla i New Jersey för att arbeta som barnflicka hos en välbärgad barnfamilj i den lilla kuststaden Bayhead Harbor. Och där i sommaridyllen skymtar hon plötsligt löften om ett nytt och bättre liv. En dag när Katya är ute och promenerar med familjens två små barn möter hon en charmerande äldre herre. Han presenterar sig som Marcus Kidder och visar sig vara en förmögen och djupt respekterad barnboksförfattare. Mellan dem växer så småningom en sorts vänskap fram. Den musik han spelar, konsten på väggarna i hans vackra hem vid havet, böckerna och de påkostade gåvor han ger henne – allt detta står i skarp kontrast till Katyas egen bakgrund, som till stora delar har kantats av missbruk och kriminalitet.

Det är något över 200 sidor i pocketupplagan som jag läste och eftersom jag tyckte den var bra och spännande så gick den snabbt att läsa ut. Slutet var inte riktigt vad jag förväntat mig,  det blev en överraskning. Jag hade gärna sett att man fått läsa lite mer vad som sen kan ha hänt, det får man själv gissa sig till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar