En fager mö

En fager mö  (2008 på originalspråk och 2010 på svenska) av Joyce Carol Oates blev den sista bok jag läste under 2021. Det är den andra boken jag läst av henne då jag läst Dödgrävarens dotter tidigare. Den berättelsen bygger på hennes farmors liv. Jag skrev att jag tyckte den var lite jobbig att läsa men bra. Kanske är det trots allt därför jag dragit mig för att läsa något mer av henne, i vilket fall som helst så tyckte jag mycket om denna lilla historia, som var mycket mer lättläst. Joyce Carol Oates är ju en författare som skrivit många romaner så det finns ju att välja på. Det gör att det säkert kan bli att jag läser något mer av henne framöver

Ur förlagets text:

Sextonåriga Katya Spivak lämnar en grå industrihåla i New Jersey för att arbeta som barnflicka hos en välbärgad barnfamilj i den lilla kuststaden Bayhead Harbor. Och där i sommaridyllen skymtar hon plötsligt löften om ett nytt och bättre liv. En dag när Katya är ute och promenerar med familjens två små barn möter hon en charmerande äldre herre. Han presenterar sig som Marcus Kidder och visar sig vara en förmögen och djupt respekterad barnboksförfattare. Mellan dem växer så småningom en sorts vänskap fram. Den musik han spelar, konsten på väggarna i hans vackra hem vid havet, böckerna och de påkostade gåvor han ger henne – allt detta står i skarp kontrast till Katyas egen bakgrund, som till stora delar har kantats av missbruk och kriminalitet.

Det är något över 200 sidor i pocketupplagan som jag läste och eftersom jag tyckte den var bra och spännande så gick den snabbt att läsa ut. Slutet var inte riktigt vad jag förväntat mig,  det blev en överraskning. Jag hade gärna sett att man fått läsa lite mer vad som sen kan ha hänt, det får man själv gissa sig till.

Kerstins bokblandning 10 år idag!

 

Idag är det ingen vanlig dag för idag är det denna bloggs 10-årsdag! 

Ja för tio år sedan tog jag mod till mig och startade Kerstins bokblandning, jag hade följt en del bokbloggar ett tag innan och jag hade även själv bloggat ett år på en blogg där jag kommenterade nyheter från tidningar. Den startade jag i januari 2011 och slutade med i april 2012, så jag bloggade bara dubbelt i några månader. Det var mycket roligare att bokblogga ! 

Jag är inte jätteflitig utan gör mest blogginlägg om det jag läst men det blir en 3-4 inlägg per månad. Som mest har jag lagt ut 49 inlägg på ett år och som minst 32, 2021 blev det 34 inlägg. Sammanlagt på dessa tio år har jag gjort 412 inlägg, sen ett par år tillbaka har jag också en facebooksida för bloggen.

Jag kommer fortsätta att blogga om min blandade läsning så länge jag känner för det.  Mycket gör jag det för att själv få tänka och analysera det jag läst och att jag kan gå tillbaka och se vad jag skrivit om olika böcker. Samtidigt är det ju roligt om andra får läslust av det jag skriver. Jag vill inte kalla mig recensent, även om det på sitt sätt är det jag gör, men på ett rätt enkelt sätt. Emellanåt kan det bli inlägg om någon författare eller kulturpersonlighet som uppmärksammats i media, många gånger eftersom han eller hon gått bort, men det kan även vara av andra anledningar.

Lite tankar om min läsning i år, jag tycker om att läsa biografier och under 2022 kommer jag att läsa lite extra om Astrid Lindgren och kanske en del av allt hon skrivit. Jag har många böcker om henne i min bokhylla. En del av dessa böcker blir omläsning. Sen har jag skrivit upp en massa intressanta böcker i min allt för digra  "Att läsa lista." Jag hoppas på att hinna med att läsa mycket detta år, och gör jag det blir det många blogginlägg.  

Läsåret 2021

Ja nu är det det dags att se tillbaka på Läsåret 2021. Mitt mål är alltid att komma upp till minst 40 lästa böcker, men det har jag inte gjort 2021 (heller) 32 böcker blev det i alla fall. Alla dessa har jag läst ej lyssnat på, utan det är fysiska böcker eller på läsplatta som jag tar till mig litteratur. Lyssnade gjorde jag dock på Litteraturbankens adventskalender Rulle på Rulseröd, den gick som adventskalender 1974 minns att jag gillade den så nu var det lite kul att lyssna på den i litterär form.

Att utse någon favorit jag läst under 2021 är svårt, men här är några jag tyckte mycket om: 

Stöld av Ann-Helen Leastadius 

Löpa varg av Kerstin Ekman 

Ängel af Hjo av Annette Brandelid som blev en glad överraskning för mig

Fördelningen mellan författarnas kön är som alltid en fördel till kvinnor och jag läser mest svenska författare. Det är svårt att ändra på det läsmönstret tyvärr. Jag tycke ändå att jag kan skriva att jag har läst blandat, olika genrer och ämnen exempelvis.

Lite statistik:  

32 Utlästa böcker 

25 Böcker skrivna av kvinnor 

7 Böcker skrivna av män 

26 Skönlitterära böcker  varav 2 barnböcker, 1 "flickbok", 1 seriebok  7 Spänningsromaner/deckare samt 3 böcker som räknas som biografiska romaner

3 Fackböcker (exl. biografier) 

3 Biografier

Utgivningsår:

6  är utgivna 2021

23 st blandat 2000-tal (inkl 2021)

3 är utgivna under 1900-talet. 

Länder som författarna kommer ifrån.

Födelseland/Nuvarande land. Här blev det lite dåligt, jag läste böcker med författare från fler länder 2020.

Sverige 28

Storbritannien 2

USA  2

Om Kurt Haijby och Florence Stephens på Svt

I julhelgen visades tv-serien En kunglig affär om Kurt Haijby, i Svt. Vill därför påminna om att advokaterna Lena Eberwall och Per E Samuelsson skrivit en bok om den historien med titeln Ers Majestäts älskade Kurt. Jag har läst boken men har inte bloggat om den. Enligt Boktugg så har de två advokaterna/författarna anklagat SVT för plagiat. Samtidigt tror jag att boken mer har skildrat verkligheten än Svt-dokumentären gjort.

Igår ,dagen före nyårsafton samt med repris idag visades en dokumentär, även det i Svt, om Stephen Florence på Huseby bruk i Småland. Även den historien har Eberwall och Samuelsson skrivit om i en bok med titeln Florence Stephens förlorade värld.  Till skillnad från serien om Haijby är de båda advokaterna med i programmet. Mitt blogginlägg om den kan du läsa här

Eberwall och Samuelsson har skrivit flera böcker om händelser från förr. Jag har inte läst alla men jag har också läst och bloggat om Mördaren i folkhemmet som handlar om Olle Möller. 

Ängel af Hjo

 

Ängel af Hjo (2013) av Annette Brandelid är första delen av en deckarserie som utspelar sig i Hjo. Jag har haft denna och fyra delar till i bokhyllan en längre tid men inte förrän nu när jag flyttat relativt nära Hjo blev det att jag tog ner denna den första delen för att läsa. Jag blev inte besviken då jag tyckte den var lättläst och spännande. Det är alltid roligt att läsa böcker från miljöer man känner till och Hjo är en stad jag varit mycket i.

En grävmaskinist hittar kvarlevor, ett barnskelett, när det grävs för ett nytt äldreboende i stadens utkant. En 9-årig pojke försvann spårlöst alldeles utanför skolan för 15 år sedan. Polisen har inte löst fallet och nu ställer alla i staden sig frågan om det är denna pojke som hittats. 

Helena Groop från Stockholm får av Skövdepolisen uppdraget att resa till Hjo för att försöka finna svaret på vem det är de hittat, och hur han/hon bragts om livet och av vem.

Helena märker att alla känner alla i den lilla staden, men hon trivs väldigt bra med sina nya kollegor och med lugnet i småstadsidyllen. 

Handlingen är ganska detaljerad med småprat mellan människorna i staden och som läsare lär man känna en del Hjobor, stadens poliser och Helena rätt väl.

Jag ser fram emot att läsa de andra delarna i denna serie som man kan säga tillhör genren mysdeckare. 

Stenhuggarens dotter

 

Stenhuggarens dotter(2015) av Ewa Klingberg är sjunde delen i serien släkten, en bokserie skriven av kvinnor om starka kvinnor i Sveriges historia. Det är förlaget Historiska media som ger ut dem. Jag läser böckerna i serien med rätt långa mellanrum men har planer på att försöka komma ikapp. Detta är den andra delen jag läser i år, men för att komma ikapp borde jag läst fler. Det har kommit ut elva delar men just i år har det inte kommit någon, men planen är att det ska komma en under 2022.

Det är olika författare för varje del, och Stenhuggarens dotter är  är Ewa Klingbergs debutroman och jag tyckte hon skrivit så bra att jag kan tänka mig att läsa mer av henne. Hon har skrivit en hel del böcker efter denna, och det verkar vara Feelgoodromaner, men även någon historisk bok.

Först fångades jag inte av handlingen i berättelsen men sen blev det både spännande och intressant. Huvud-person/kvinna i boken är Sissela och hon är alltså dotter till en Stenhuggare. Handlingen börjar 1269. Eftersom fadern är Smålands skickligaste stenhuggare får han en inbjudan från Kung Valdemar i Stockholm om att han behövs i Kungaborgen, för att utföra sitt hantverk. Sissela blir genom det en del av Kungens liv. Men på grund av maktstrider känner hon sig tvungen att lämna livet i Stockholm.

Nästa bok som tar vid efter denna är Falkens döttrar skriven av Elvira Birgitta Holm.

Hej Livet!

 

Hej Livet! (2021) av Lasse Berghagen Med Marcus Birro - En biografi med en blandning av sött och salt, läste jag snabbt och hade stor glädje av. Lasse B har betytt mycket för mig genom åren. Jag kan inte varit särskilt gammal, runt tio tror jag, när jag började se honom som min idol. Alltså i hela Lasses långa karriär har jag följt honom. Köpt det mesta som han har gett ut på skiva, läst en del av hans böcker, tittat på Allsången samt sett honom uppträda ett flertal gånger. Exempelvis var jag lycksalig när jag såg Lasses avskedskonsert 2010, där han sjöng och spexade fram en stor del från sin långa karriär. 

Förlagets beskrivning av boken: "Hela Sveriges Lasse Berghagen bjuder generöst på sitt innehållsrika liv." Ja han har verkligen haft ett innehållsrikt liv genom att fått göra det han älskar och brinner för. Mycket av det som han berättar kände jag till, från intervjuer, sommarprat med mera, men långt ifrån allt. För mig var mycket av boken en nostalgitripp. Några sångtexter finns med. Exempelvis Som en blänkande silvertråd. Det är den låt av honom jag tycker mest om av alla. Jag ser en bildväv framför mig och ja i boken skriver Lasse att han skrev texten efter att sett en väv som hans syster Eva vävt! Jag måste säga att det är både  sångtexterna och de ofta lugna melodierna jag gillar i Lasses produktion. Hans sätt att skildra naturen är också ett svar på varför jag tycker om det han skrivit, men han är mångsidig och jag gillar även Flirtige Knut eller Hålligång i skogen som är en annan stil. 

 Undertexten till boken En blandning av sött och salt från Stockholm i mitt hjärta, stämmer så bra med boken för det är en blandning av glädje och sorg, såsom livet ofta är. Glädjen i hans liv är att han fått göra det han älskar, skriva texter och tonsätta samt uppträda på scener runt om i Sverige. Att han har träffat många människor och att han fått gensvar på det han skapat. Han älskar sin fru Eva och har två älskade döttrar, en av dem med Lillbabs, och även barnbarn. Han har skrivit barnböcker om sig själv och barnbarnet Filippa. Jag har inte läst dem men de lär vara populära. 

Lasse är kritisk till mycket av vad medierna har skrivit om honom  och han har flertalet gånger läst helt galna saker om sig själv på löpsedlar. Det han nu på ålderns höst tycker är sorgligt är att många av hans vänner inte finns kvar utan har gått bort. Han var bland annat nära vän till Magnus Härenstam som han saknar mycket och saknaden efter sin syster Eva är också stor, hon dog mitt i  livet. 

Lasse berättar också om en del händelser som jag inte visste förut, exempelvis att han träffat Påven och att han dansat med presidentfrun Nancy Reagan.

Behöver jag skriva att jag hade stor behållning av denna läsning. Samtidigt som det handlar om Lasses liv så minns jag utifrån det han berättar perioder i mitt eget liv. Exempelvis när jag satt och klinkade, Jag har köpt mig en akustisk Gitarr på det gamla pianot i mitt hem.