Midsommarbrud

 

Midsommarbrud (2018) av Elisabeth Östnäs är 10.e delen i serien släkten. Jag läser någon då och då och det finns två böcker till, Skärvornas drottning av Johanna Nilsson och den tolfte delen Pärlstickarens hustru av Maria Gustavsdotter  som kom ut i slutet av förra året efter ett långt uppehåll i serien. Jag hoppas att det framöver ska ges ut fler. 

Midsommarbrud börjar misdommarnatten 1411 då Karin från gården Ransta förälskar sig i en man, men när faderns pengakista är tom gifter sig Karin motvilligt med bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson för att rädda Ransta. Ransta är en gård som lever på hästavel. Karin upplever det väldigt svårt i början att leva ihop med Engelbrekt och hans "hushållerska". Hon kan inte glömma midsommarnatten. Hon flyttar tillbaka till Ransta. Senare när hushållerskan är död tar hon upp förhållandet med sin make och flyttar tillbaka. Hon känner respekt för honom och ger honom örter eftersom han har mycket värk efter arbete i gruvan. Engelbrekt Engelbrektsson känner vi igen från historielektionerna, ja jag hade svårt för det ämnet, men han förekom nog i undervisningen, då han blev ledare för bergsmännen i Dalarna (numera Västmanland) som gjorde uppror 1434 mot de som var rika och mäktiga. I  Slutet av boken förklarar Elisabeth Östnäs  att vi egentligen inte vet var detta uppror handlade om, men hon har ändå skrivit om det utan att bry sig om den syn vi har på det idag. 

Läs om det på Wikipedia.  I denna bokserie är det alltid kvinnor som romanen följer och det finns en ring som ger styrka som följer med/ärvs från kvinna till kvinna. Just i Midsommarbrud står det inte så mycket om denna ring men den finns med i alla fall.

Uppbrottet

 

Uppbrottet (2021) av Ana Porss är den andra delen i hennes trilogi Herravälde. Jag har följt Ana Porss författarskap från hennes första böcker. Hon har verkligen utvecklats som författare och välförtjänt fått lysande recensioner. Ana har genom att levandegöra människor som finns bakåt i sitt släktträd lyckats få till historiska romaner om hur just kvinnors liv kunde vara i olika tider av vår historia. Förlaget skriver om Ana att Hennes passion är att berätta och hon drivs av en nyfikenhet på människans inre. Ja man kommer verkligen in i de kvinnornas inre som Ana skriver om och just detta att skapa berättelser om de som gått före henne i släkthistorien är det som är det skickliga tycker jag. I sitt efterord Skriver Ana just att det bygger på en sann släkthistoria men det är ändå hon som skönlitterär författare som har styrt både karaktärer och handling. Karaktärerna skildrar sina egna liv, i romanerna har de även roller at spela och gestaltar likt skådespelare , sin tid i den svenska historien.

Förlagets text om Uppbrottet:

"Den unga torparflickan Edla tror att hon har mött den stora kärleken. Hon blir gravid och gifter sig med fadern till barnet. Men hennes make, soldat Andersson, visar sig vara någon annan än hon trott. Han är en man som både förtrycker och bedrar. "När han får arbete som kusk hos apotekare Hjalmar Lind i Borås lämnar han sin soldattjänst och flyttar med familjen från landsbygden in till staden. Lind berättar för Edla om arbetarnas dåliga villkor i fabrikerna och det väcker hennes intresse för kvinnornas situation. Hon genomgår ett uppvaknande och börjar ifrågasätta sitt äktenskap."

Jag sugs in i handlingen så som det ska vara i en bra roman. Läsaren får följa Edla från uppväxten där hon tydde sig mer till sin far än till sin mor som hon upplevde stygg, och sen hur hon gifter sig med en soldat som hon knappt lärt känna, men vars barn hon väntar. Hur hon sliter som soldathustru och gör det bästa för sin man och sina barn. Trots att hon helst velat bli  lärarinna.

Hur de flyttar till Borås där livet blir helt annorlunda med större lägenhet och mindre självförsörjning och hur Edla längtar efter läsning och hur hon börjar se på sin och många kvinnors situation vid den här tiden.

Naturligtvis kommer jag att läsa den tredje delen i serien, Vägen dit, framöver och den berättelsen är om en annan kvinna (Tror det är Edlas dotter) och når fram till 1960. Just för mig personligen har det två första böckerna också varit intressant läsning därför att en hel del, särskilt i En kvinnas straff, men också en del i denna bok utspelas på platser jag känner till väl, däremot inte Borås som handlingen i den till stor del utspelas i. 

Den konserverade änkan

 

Den konserverade änkan (2020) av Helene Gullberg är en historisk berättelse som börjar 1779 och utspelar sig i Stockholm. Karaktärerna  är historiska personer som funnits i verkligheten men Gullberg har gett dem liv genom sin fantasi.  Mycket av det som utspelar sig i romanen är fakta. Berättelsen börjar med  att Sara vaknar efter sin bröllopsnatt. Hon har blivit bortgift med den store möbelsnickaren George Haupt som är dubbelt så gammal. Haupt har nyligen blivit änkeman och har tre unga döttrar. Det är ett äktenskap som trots allt kommer att fungera bra, men Sara föder även hon endast döttrar. Fem år senare är hon änka med ansvar för sju barn och möbelverkstaden.  Det är en intressant berättelse om Hauptska huset med det kända möbelsnickeriet som var Kunglig hovleverantör. Det är en lättläst berättelse om dåtidens levnadsvillkor i Stockholm och om hur en stark kvinna gjorde allt för att klara sin uppgift. Hon blir rådd att låta sig konserveras, alltså gifta sig med den som får ansvar för verkstaden, men hon vill försöka reda upp det själv. Hon är dock uppvaktad av den man som blir satt att ta hand om verkstaden, men han är absolut inte  någon hon vill gifta sig med, hon litar inte på honom, och det kan man förstå.

Helene Gullberg har verkligen lyckats göra en bra historia, det är ett driv i berättelsen som gör att det blir en bladvändare. 

Det är hennes första roman och hennes intresse och kunskap om möbelsnickeri och skråväsendet, gör boken realistisk men att lyckas så här bra är ändå beundransvärt.

Bibliotekstjänst text om boken:
"De gustavianska Stockholmsmiljöerna skildras trovärdigt med färgstarka karaktärer och ett språk som känns både tidsenligt och lättläst. En varm, mustig och spännande historia för vuxna om kvinnors livsvillkor under gustaviansk tid."

Stenhuggarens dotter

 

Stenhuggarens dotter(2015) av Ewa Klingberg är sjunde delen i serien släkten, en bokserie skriven av kvinnor om starka kvinnor i Sveriges historia. Det är förlaget Historiska media som ger ut dem. Jag läser böckerna i serien med rätt långa mellanrum men har planer på att försöka komma ikapp. Detta är den andra delen jag läser i år, men för att komma ikapp borde jag läst fler. Det har kommit ut elva delar men just i år har det inte kommit någon, men planen är att det ska komma en under 2022.

Det är olika författare för varje del, och Stenhuggarens dotter är  är Ewa Klingbergs debutroman och jag tyckte hon skrivit så bra att jag kan tänka mig att läsa mer av henne. Hon har skrivit en hel del böcker efter denna, och det verkar vara Feelgoodromaner, men även någon historisk bok.

Först fångades jag inte av handlingen i berättelsen men sen blev det både spännande och intressant. Huvud-person/kvinna i boken är Sissela och hon är alltså dotter till en Stenhuggare. Handlingen börjar 1269. Eftersom fadern är Smålands skickligaste stenhuggare får han en inbjudan från Kung Valdemar i Stockholm om att han behövs i Kungaborgen, för att utföra sitt hantverk. Sissela blir genom det en del av Kungens liv. Men på grund av maktstrider känner hon sig tvungen att lämna livet i Stockholm.

Nästa bok som tar vid efter denna är Falkens döttrar skriven av Elvira Birgitta Holm.

En kvinnas straff

 

En kvinnas straff (2021) av Ana Porss är den första delen i det som ska bli en trilogi med namnet Herravälde. Jag har tidigare läst Anas två böcker som bygger på samma släkthistoria, med titlarna Utan fräls oss från ondo (2005) och Sårade själar(2014). Platserna Ana skriver om i dessa böcker är mina barndomstrakter, därför har jag läst dem på ett helt annat sätt än jag läst andra böcker. När man känner till många platser som namnges i boken mycket väl, går tankarna på ett annat sätt än om platserna är helt okända.

"Det råder stor fattigdom i Sverige och när pigan MajaLisa får arbete på en prästgård tror hon att hennes lycka är gjord. Men i ett samhälle där kyrkan och männen har makten, blir MajaLisa gång på gång utnyttjad. När hon blir med barn tvingas hon lämna sin tjänst på prästgården.
Flera år senare får hon arbete på Gimmene herrgård, där hon möter den stilige major Gyllensvaan. De blir blixtförälskade och inleder i hemlighet ett förhållande som slutar i katastrof. När MajaLisa återigen blir gravid förlorar hon sitt arbete och förskjuts av byborna."

Handlingen är ca 200 år bak i tiden och det var ett Sverige med stora klassklyftor, ett land med många som var mycket fattiga och slet för brödfödan. Barn fick lämna föräldrahemmet tidigt för att tjäna på någon gård, och att vara piga som MajaLisa innebar att man fick slita hårt samt att man var utsatt för männens blickar och lust. I många fall slutade det som just för MajaLisa att man fick lämna arbete och husrum för att man blev med barn. Ana beskriver verkligen hur hemskt det kunde vara för kvinnor vid denna tid. Hur man utsattes av "Herrarna" alltså männen, men även hur kyrkans syn på ogifta kvinnor som fick barn var och hur omgivningen såg på detta. Maja-Lisa hånades och det var som om hon hade en smittsam sjukdom. 

 Det slutar verkligen på ett tufft sätt för Maja-Lisa och man kan läsa Häktningsdomen och straffdomen i boken.

I slutet av boken skriver Ana:

"Herravälde bygger på en sann släkthistoria, men det är ändå jag som författare som har styrt både karaktärer och handling. Karaktärerna skildrar inte bara sina egna liv, i romanerna har de även roller att spela och gestaltar likt skådespelare, sin tid i den svenska historien."

Nästa bok i serien Uppbrottet kommer ut i juni och den tredje delen Vägen dit i oktober. Självklart kommer jag att läsa dem också, ser fram emot det. 

Ringens gåta

 

Ringens gåta (2014) av Elisabet Nemert är den sjätte delen av serien släkten, en bokserie skriven av kvinnor om kvinnor i Sveriges historia. Jag läser böckerna i serien med rätt långa mellanrum men har planer på att försöka komma ikapp utgivningen. Det har kommit ut 11 böcker. Den första kom ut 2008 och det har kommit ut en i stort sett varje år. Märkte dock att det inte kommit någon 2020. Efter kontakt med förlaget Historiska media, som ger ut denna serie, för att fråga om utgivningen, så blev svaret att det inte kommer att ges ut någon ny del förrän 2022.  I senaste numret av tidningen Släkthistoria skriver man om serien och där står det att varje författare fått tilldelat sig en del av den svenska historien och sen har historikern Dick Harrison berättat för respektive författare om den tid de fått tilldelat sig. Sedan har författarna fått fantisera kring det och skriva om en stark kvinna vid tiden.

Från baksidetexten: 

"Ringens gåta skildrar när ett löst sammanhållet rike under den mäktige Birger Jarl blir ett enat land. Det är en gripande berättelse om grymhet och svek, om makthunger och lojalitet. Och när den största kraften är kärleken."

Den kvinna som står i centrum i denna bok är Helena Minnesköld tillhörande Bjälboätten. Även två andra kvinnor Kristina Minnesköld Helenas mor, och Ingrid Ylva hennes mormor, får man också följa. Helena får se sin mor träffas av en pil när hon är fem år och hon tror att modern är död och flyr in i skogen. Det dröjer många år innan sökandet efter henne ger resultat och då ändras hennes liv helt.

Naturligtvis är det många personer inblandade i handlingen och en massa maktspel, intriger och krigshandlingar. Handlingen utspelar sig både på Visingsö i Vättern i Östergötland, Södermanland och Uppland. Bildandet av Stockholmen/Stockholm utgör en stor del av handlingen.

Ringens gåta var mycket bra, spännande och intressant. Den utspelar sig på 1200-talet och det är samma tidsepok som Jan Guillous böcker om Arn. Även tidigare del Drottningkronan gör det. 

Jag har inte tidigare läst något av Elisabet Nemert och måste faktiskt säga att skriver hon alltid så bra som hon gjort i Ringens gåta så får jag helt klart läsa mer av henne. Hon gör väldigt målande beskrivningar av miljön, sen att jag emellanåt förstod vad som skulle komma att hända gjorde inte så mycket. Titeln Ringens gåta passar bra då en stor och rätt tung bärnstensring har gått i arv till de olika kvinnorna som är huvudpersoner i böckerna. I just Ringens gåta har Elisabet Nemert verkligen gjort ringen till en del av händelserna, kanske något mer än den varit i föregående delar. Författarna tar ju sig friheter i dessa böcker även om ramarna är vår historia. Ingrid Ylva beskrivs som en synsk kvinna, att hon var en stark kvinna i historien vet vi men om hon skulle varit synsk vet vi nog inte. 

Läs gärna vad Historiska media skriver om serien här

Kristna vikingar i Varnhem, Kata gård

För några veckor sen var jag och besökte Kata gård och utställningen om utgrävningarna i Varnhem här i Västergötland.
Dessa utgrävningar har väckt stort intresse då man hittat rester av en kyrkobyggnad så tidigt som från 900-talet, den tid vi kallar vikingatiden (800-1050) Alltså hade man här i Västergötland nåtts och anammat Kristendomen tidigare än man har ansett innan. Detta är en förklaring till att man inte här har funnit några gravhögar från just 900-talet som i övriga Sverige.
Vid utgrävingarna fann man även  Katas grav, på 1800-talet hade man tagit upp stenen som täckte graven.  Runtexten på den stenen är Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru. Torgils syster. Man har gjort en hel del DNA analyser av skelettet och man räknar att hon dog kring 1040. Man kan också få fram att hon var ljushårig och blåögd.
Att Kata hade hög social status kan man se, inga förslitningsskador på kotor eller leder. Vid denna tid var det kvinnorna som styrde över gården, mannen hade hand om skyddet och allianser med andra släkter. Kata var 30-35 år när hon dog, en normal livslängd på den tiden.
Det var fullt  på visningen och parkeringsplats var svår att hitta. Såg att det var många besökare från Danmark och Tyskland, ändå var det inte guidning annat än på svenska.
 Rekommenderar ett besök i Varnhem. Det var mycket intressant.

Skyddstak över ruinen och utställningen