Hej Livet!

 

Hej Livet! (2021) av Lasse Berghagen Med Marcus Birro - En biografi med en blandning av sött och salt, läste jag snabbt och hade stor glädje av. Lasse B har betytt mycket för mig genom åren. Jag kan inte varit särskilt gammal, runt tio tror jag, när jag började se honom som min idol. Alltså i hela Lasses långa karriär har jag följt honom. Köpt det mesta som han har gett ut på skiva, läst en del av hans böcker, tittat på Allsången samt sett honom uppträda ett flertal gånger. Exempelvis var jag lycksalig när jag såg Lasses avskedskonsert 2010, där han sjöng och spexade fram en stor del från sin långa karriär. 

Förlagets beskrivning av boken: "Hela Sveriges Lasse Berghagen bjuder generöst på sitt innehållsrika liv." Ja han har verkligen haft ett innehållsrikt liv genom att fått göra det han älskar och brinner för. Mycket av det som han berättar kände jag till, från intervjuer, sommarprat med mera, men långt ifrån allt. För mig var mycket av boken en nostalgitripp. Några sångtexter finns med. Exempelvis Som en blänkande silvertråd. Det är den låt av honom jag tycker mest om av alla. Jag ser en bildväv framför mig och ja i boken skriver Lasse att han skrev texten efter att sett en väv som hans syster Eva vävt! Jag måste säga att det är både  sångtexterna och de ofta lugna melodierna jag gillar i Lasses produktion. Hans sätt att skildra naturen är också ett svar på varför jag tycker om det han skrivit, men han är mångsidig och jag gillar även Flirtige Knut eller Hålligång i skogen som är en annan stil. 

 Undertexten till boken En blandning av sött och salt från Stockholm i mitt hjärta, stämmer så bra med boken för det är en blandning av glädje och sorg, såsom livet ofta är. Glädjen i hans liv är att han fått göra det han älskar, skriva texter och tonsätta samt uppträda på scener runt om i Sverige. Att han har träffat många människor och att han fått gensvar på det han skapat. Han älskar sin fru Eva och har två älskade döttrar, en av dem med Lillbabs, och även barnbarn. Han har skrivit barnböcker om sig själv och barnbarnet Filippa. Jag har inte läst dem men de lär vara populära. 

Lasse är kritisk till mycket av vad medierna har skrivit om honom  och han har flertalet gånger läst helt galna saker om sig själv på löpsedlar. Det han nu på ålderns höst tycker är sorgligt är att många av hans vänner inte finns kvar utan har gått bort. Han var bland annat nära vän till Magnus Härenstam som han saknar mycket och saknaden efter sin syster Eva är också stor, hon dog mitt i  livet. 

Lasse berättar också om en del händelser som jag inte visste förut, exempelvis att han träffat Påven och att han dansat med presidentfrun Nancy Reagan.

Behöver jag skriva att jag hade stor behållning av denna läsning. Samtidigt som det handlar om Lasses liv så minns jag utifrån det han berättar perioder i mitt eget liv. Exempelvis när jag satt och klinkade, Jag har köpt mig en akustisk Gitarr på det gamla pianot i mitt hem.