Förlagets text:
"En kvinna besöker Japan med sin åldrande mor. De går på konstmuseer, äter middagar och tar skydd undan regnet. De samtalar om livet, om banala saker, och mellan samtalen råder en svårtolkad tystnad. Under ytan tar en berättelse form, om migration, avstånd och den eviga gåta som en familj innebär."
Har inte så mycket mer att tillägga än att detta är en bok jag inte kommer komma ihåg handlingen i när det gått en tid sen jag läst den. Det var lite för lugn handling kan man uttrycka sig så? Ja det var nog det jag kände när jag läste den.
Här kan du läsa och lyssna på Svt:s Kulturnytts rescension och du kanske håller mer med dem än med mig, för så är det ju att vi läsare inte alltid tycker lika.