Kalenderböcker med mera

Det blir lite långt mellan mina inlägg, men jag försöker göra några inlägg per månad i alla fall Jag gillar att läsa en "kalenderbok" i advent alltså en bok som man ska läsa ett kapitel av varje dag fram till jul.  I år blev det Tomtespelet av Arne Norlin den rekommenderas från 9 år. Rulle på Rullseröd som var Tv:s julkalender 1974 (alltså nu 50 år sedan) finns på Litteraturbanken och den läste jag för några år sedan, vilket också fick mig att köpa den som DVD. En julkalender som jag inte tror skulle funka idag, handlingen är till och med så långsam att jag reagerar, men för mig var det nostalgi, där exempelvis  Sten-Åke Cederhök gör en viktig roll. Däremot skulle kanske den fungera för läsning fortfarande. En annan bok som är en kalenderbok är Julmysteriet av Jostein Gaarder, den läste jag som sådan någon gång på 90-talet, skulle nog fungera som omläsning nu, den gavs ut på Svenska 1994.

Gör jag en googling på "kalenderbok jul" får jag upp några stycken att välja på till nästa år, och de handlar inte bara om barnböcker utan det finns även böcker för vuxna. Ett exempel är Selma Lagerlöfs jul med 24 julberättelser, ett annat är Kvinnornas jul av Annina Rabe

Jag har även läst Anna Ihréns böcker om Stella och Johns detektivbyrå där böckerna utspelas just under olika lov. De fyra hitills utkomna är då sommarlov,höstlov,jullov och påsklov. Dessa har jag läst ungefär tiden för dessa lov.

I år läste jag Mistelmysteriet av Nita Prose under juldagarna, huvudperson där är städerskan Molly Gray, från boken städerskan. Inför det nya året har jag börjat läsa en äldre deckare med titeln Nyårsmordet (från 1956) av Karin Rune. Den är inte så lätt att få tag på men jag köpte den  för ett par år sen på Bokbörsen. 

Det här inlägget borde kanske gjorts före advent men nu blir det tips till 2025 eller andra år framöver. Jag kommer i början i januari göra ett inlägg med min  lässtatistik för 2024, det är kul att göra en sådan sammanställning och kanske jag gör det mest för mig själv, hur som helst så blir det nästa inlägg.

Dags att önska Er alla 

        Ett Gott Nytt År!   

Killer Queen

Killer Queen (2024) av Denise Rudberg är den efterlängtade fortsättningen på Dancing Queen som jag läste som första bok i år. Nu blev alltså del 2 i  Queenserien bland de sista lästa böckerna i år. Det är en lättläst polisroman 

Så här står det på bokens baksida:

"Killer Queen är en discopulserande polisroman som utspelar sig i Sverige på 70-talet. Vilket på ytan kan te sig idylliskt men som också är fullt av mörkläggningar och konspirationer som sopas under mattan för att skydda män med makt."

Jag tyckte mer om denna än vad jag gjorde med den första i serien. Vet inte varför men kanske det berodde på att jag läst den första så jag kände igen karaktärerna. Min tonårstid var just under 70-talet och därför blir det mycket igenkänning av Denise sätt att beskriva miljön. Vet visserligen inte riktigt vad förlaget menar med discopulserande polisroman...men ändå..

Som sagt tyckte jag det var lättare att hänga med i denna andra del och kände även mer igen en del av händelserna som syftar på den tidens verkliga händelser. 

Jargongen mellan de manliga och kvinnliga poliserna var inte riktigt enligt den värdegrund som är idag. Där tror jag också att Denise har fångat tiden bra.

och så här skriver hon i efterordet:

" De kvinnliga karaktärerna har säkert noterat benämns med förnamn och männen oftasts med efternamn. I manligt dominerade miljöer, både då och nu, får kvinnor av någon anledning ofta det lite mer personliga tilltalet som ett förnamn ger. Berättelsen utspelar sig vid en tid då kvinliga poliser fortfarande sågs som udda fåglar och fick utstå tillmälen som varken hade med för- eller efternamn att göra." 

Rekommenderar absolut denna serie tror det ska bli en trilogi så om ett år kommer jag nog läsa den för att återse karaktärerna och minnas mer av 70-talet.

Hon som älskade honom

 

Hon som älskade honom (2014)  av Sara Kadefors har stått i min bokhylla mycket länge, det brukar kallas hyllvärmare... Nu har den blivit läst och jag ser att det gått tio år sedan den gavs ut. 

Förlagets text:
Malena är slav under sitt starka känsloliv. Under en svår period lämnar hon staden för att söka lugnet i en sörmländsk avkrok. Men mötet med den nya miljön blir allt annat än harmoniskt. Hennes enda trygghet blir grannfamiljen som hon hyr stugan av. Framförallt tillbringar hon alltmer tid med mannen i huset, Nathan.
Nathan är på ytan en stabil person med ett djupt engagemang i utsatta ungdomar. Men snart anar Malena ett mörker under hans trygga fasad, något hon känner igen och dras till. För sent inser hon vad deras oskyldiga umgänge kan komma att innebära, inte bara för egen del."

Malena sökte lugnet på landet, men det blev inte riktigt som hon tänkt sig då hon blev vän med hyresvärdsfamiljen. Den situation hon hamnar i blir trasslig genom umgänget med pappan i familjen, samt förhållandet med de flyktingpojkar från Afghanistan som familjen har boende hos sig. De har även en tonårsflicka som fosterbarn som ogillar Malenas "intrång" i familjen. Sara Kadefors skrev den här boken före 2015 då det kom många unga pojkar med Afghanskt medborgarskap  till Sverige som s k ensamma flyktingbarn, ändå tar handlingen upp just bland annat detta med väntan på svenskt medborgarskap eller att få avslag från migrationsverket. Det är mycket känslor i handlingen och lite grann funderar jag på hur det hade varit att själv hamna i denna situation. Det var en spännande läsning på många sätt och det kändes realistiskt, men som uppväxt på landet blev Malenas rädsla för djuren hon kommer i kontakt med närapå komisk.

Detta är andra boken jag läst av Sara Kadefors tidigare har jag läst Sandor/Ida som är en ungdomsbok, båda dessa har fått fina recensioner. Kanske det blir någon mer bok av henne framöver för det finns några fler att välja på.

Sånger om kärlek

 

Sånger om kärlek (2024) av Sara Dalengren är en Feelgood som utspelar sig i Hjo, den stad jag nu bor i. Det känns alltid lite speciellt att läsa en bok där handlingen är förlagd till en miljö man känner väl.  Jag var på Hjos första bokmässa Bokialen för ett par veckor sen, där jag  träffade Sara , men även Annette Brandelid som skriver mysdeckare som utspelas här i Hjo.

Jag har inte läst något av Sara innan men hon har skrivit flera hyllade romaner inom romance-feelgoodgenren. Jag läser inte så mycket av just den gengren och är det inte ett finare namn än det som kallades "tantsnusk" tidigare? Jo det kan det kan det nog vara, konstaterade man i scenintervjun med bland annat Sara.

Sofia har förlorat sin stora ungdomskärlek i en trafikolycka. Hon går  ofta till kyrkogården och pratar med honom Hennes familj försöker att få henne att börja leva igen, men så enkelt är det inte. Hennes syster lyckas trots allt övertala henne att börja i en sångkör med namnet Sångfåglarna. Där möter hon Erik en mycket äldre man vars fru lämnat honom för en annan. Han var den som fick veta om hennes otrohet sist när hela stan skvallrat om det bakom hans rygg.

Tycke uppstår kan man säga ja naturligtvis slutar det med Kärlek genom gemenskapen i kören. 

Sånger om kärlek är första fristående delen i serien Sångfåglarna. Det blir väl att jag kommer att läsa dem också. Feelgood känns bra att läsa emellanåt när man läst en hel del romaner där umbärande, sorg och fattigdom kan vara en stor del av handlingen. 

Tycker också mycket om bilden på framsidan av boken, med torget i Hjo och Hjo fina kyrka 💖

Städerskan

 

Städerskan (2022) av Nita Prose är en annorlunda spänningsroman. 

Förlagets text.
"Molly arbetar som städerska på det anrika Regency Hotell. Hon är exceptionell på sitt jobb, men har desto svårare i kontakten med andra människor. Mollys kära mormor har nyss gått bort, dessutom lyckades en så kallad pojkvän lura av Molly och mormor alla deras sparpengar. Så Molly mår inte speciellt bra, verkligen inte. När Molly ska städa i affärsmannen Charles Blacks svit hittar hon honom död i sängen..."

Eftersom Städerskan fått bra recensioner så blev jag naturligtvis nyfiken på att läsa den. Jag blev inte besviken även om jag tyckte den var något seg i början.
Städerskan är skriven i jagform och det är Hotellstäderskan Molly som berättar. Molly är nyss fyllda 25 år och bor ensam i lägenheten efter att hennes mormor rätt nyligen gick bort. Molly trivs med sitt jobb som hon utför med perfektionism. Hon går in till hotellet den stora ingången och undviker att gå in personalingången, hon älskar den fina miljön och stortrivs med sitt jobb. Fast det finns arbetskamrater som inte gillar henne och snor hennes dricks. Molly städar i affärsmannens Charles Blacks och hans unga hustrus Isabelles svit. Hon har blivit god vän med frun som sökt hennes vänskap. Hon har även bra kontakt med några andra som jobbar på hotellet för övrigt har hon inga vänner och hon saknar sin mormor mycket. När hon hittar Charles Black död förändras allt för henne på många sätt, och hon märker det själv att hon blir tvungen att ta beslut och känna känslor på ett annat sätt än före.
Det är en annorlunda roman eller deckare och jag kan förstå att den blivit hyllad. Nita Prose har skrivit en ny bok med Molly med titeln Den hemliga gästen, samt en Julnovell med titeln Mistelmysteriet.

Darling om Lilian och Prins Bertil

Darling: om Lilian & prins Bertil (2024) av Helena Dahlgren är första delen i en ny serie om Kunglig kärlek. 

Förlagets text:

"London, 1943. Mitt under brinnande krig möter gruvarbetardottern Lilian Craig, född Davies, en man som ska komma att vända upp och ner på hela hennes liv. De gemensamma vännerna kallar honom ”Prince Bertil of Sweden”, men Lilian tror dem inte och svarar att i så fall är hon drottningen av Saba. Det blir början på en av vår tids mest slitstarka kärlekshistorier – en berättelse om hopp och väntan, krig, plikter och svek. Om en outtröttlig och evig kärlek och om modet att stå emot normer och våga följa sitt hjärta, trots omvärldens förväntningar."

Då jag följer det Svenska Kungahuset med stort intresse (kallas att man är Royalist) så kunde jag inte vänta med att läsa denna bok. Den var mycket lättläst och Helena Dahlgren har naturligtvis använt sig av olika biografier om denna kungliga kärlekshistoria för att sedan göra en roman med verklighetsförankring.
Lilian är gift med en annan, han kan inte lova henne något. Är det värt det? Ja de levde som sambos i många år, fram till de gifte sig 7.e December 1976. 

Situationen de levde i gjorde också att de inte kunde bilda familj. Man kan tycka mycket om hur det var för de Kungliga då, för det är ju något annorlunda nu, som väl är. Bertils bröder Sigvard och Carl-Johan hade avstått från att tillhöra Kungahuset då de gift sig med vanliga (ofrälse) kvinnor och när brodern Gustav Adolf, Arvsprinsen, omkom 1949 i en flygolycka då hade Bertil inget val. 

Samma år 1976 som vår nuvarande Kung Carl-Gustav gifte sig med vår nuvarande Drottning så tillät han att Bertil och Lilian kunde gifta sig, Vilket de gjorde i December.

Under den tid som de levde som gifta men inte var det, var en svår tid för Lilian, då hon fick sitta hemma ensam när Bertil var ute på olika uppdrag och arrangemang. Bertil var i och för sig smart som gjorde ett avtal med pressen om att inte skriva om Lilians och hans förhållande, och det funkade vilket låter otroligt om man tänker på hur skvallerpressen fungerar nu.

Jag tycker Helena Dahlgren har lyckats med att skriva en både lättläst och fin roman om denna Kungliga Kärlekshistoria. I slutet av boken finns det en tidslinje över Bertil och Lilians liv.

Nästa bok i serien har titeln 

Flykten: Om Prinsessan Märtha av Sverige & Kronprins Olav av Norge och författare till den är Frida Andersson Johansson, för mig helt okänd författare, men jag ser att hon skrivit en hel del böcker, handlingen här utspelar sig när Tyskarna ockuperar Norge. 

Svenska gummistövlar

 

Svenska gummistövlar(2015) av Henning Mankell är en bok jag tänkt läsa länge eftersom jag gillade Italienska skor(Ser att det är hela sju år sen jag läste den.)  som Svenska gummistövlar är en fristående fortsättning på. Läs gärna mitt inlägg om den. 

Jag har bland annat  läst en del av Mankells Wallanderdeckare och ett par av hans barnböcker. Hans utgivning är ganska stor så det finns  en hel del att välja på om jag vill läsa mer av honom. Han blev intervjuad i Babel 2015 om just Svenska gummistövlar, intressant att se och lyssna på men tyvärr så är det lite sorgligt för han trodde han skulle klara sin cancer men dog faktiskt rätt snart efter det. Han blev 67 år.

Nu till boken: som läsare får man i båda böckerna följa Fredrik på ålderns höst, boendes ensam på en ö någonstans i Sverige, tror det ska vara på östkusten.  Hans ålder framgår inte men han kan vara född på 40-talet och är i boken, som skrevs för nästan 10 år sen, något över 70 år. Fredrik är alltså huvudkaraktären. Han var läkare men råkade göra fel under en operation så en kvinna förlorade sin arm och fick därför sluta med sitt yrke. då flyttade han ut på ön så han har bott på ön i många år. Det var hans morföräldrars hus. Han har dock en patient som han undersöker och det är mannen som kör båten med posten. Enligt Fredrik är han inbillningssjuk. Fredrik fick i förra boken veta att han hade en vuxen dotter i denna bok är hon en stor del i handlingen. Även en journalist som Fredrik blir lite intresserad av tillhör karaktärerna.

Bokens första meningar: "Mitt hus brann ner en höstnatt för snart ett år sen. Det var en söndag. Det hade börjat blåsa under eftermiddagen. På vindmätaren under kvällen kunde jag se att det var över 20 sekundmeter i byarna."

Det är verkligen tufft för Fredrik som bestämmer sig att bo kvar i sin gamla husvagn. När brandundersökningen görs anklagas han för att anlagt branden själv och det leder till åtal.

Jag har tyckt om att läsa dessa böcker. Mankell berättar målande, det är mycket bra gjort.

Mot slutet börjar jag ana vem som tänt på och det visar sig vara rätt. På det viset är det ju lite av en kriminalroman, fast också så mycket mer.

Frälsarkransen

 

Frälsarkransen (2024) av Kristina Ohlsson är fjärde delen av Strindbergserien där handlingen utspelar sig i bohuslänska Hovenäset. Jag har läst de andra delarna snabbt och har tyckt om denna serie, men jag vet inte varför denna del inte kändes lika mycket som en bladvändare som jag tyckt de andra varit. Den var absolut inte dålig inte men jag tyckte alltså att den var något segare att läsa. August Strindberg och Maria är det riktigt kul att få följa och även de andra karaktärerna boende i Hovenäset som varit med från början. Jag har som läsare fått en god bild av dem, Kristina har alltså lyckats med att få fram karaktärer med personlighet. 

Ur baksidetexten: 
"Idyllen skakas än en gång om när ett äldre par hittas förgiftade. De har bott på näset i femtio år och är väldigt omtyckta. Vem kan vilja dem så illa? Utredningen hamnar på Marias bord, men det är något som skaver i polisgruppen. Vad är det kollegan Ray-Ray döljer? Fallet visar sig ha en mörkare baksida än någon hade kunnat ana …"

Upplösningen är verkligen tragisk men som läsare anar man nog att det kunde vara just så. 

Jag gissar att det blir fler delar i serien, för det finns vissa frågetecken som Agust har fått veta om sina föräldrars liv. Troligen löses detta i nästa bok.

Kallt nog för snö

 Kallt nog för snö (2024) av Jessica Au, blev jag tipsad om att läsa, den har fått fina recensioner men jag håller inte riktigt med. Det är en roman som inte gav mig något, tyckte den var rätt slätstruken. Det är sällan jag tycker så men ibland händer det. 

Förlagets text:

"En kvinna besöker Japan med sin åldrande mor. De går på konstmuseer, äter middagar och tar skydd undan regnet. De samtalar om livet, om banala saker, och mellan samtalen råder en svårtolkad tystnad. Under ytan tar en berättelse form, om migration, avstånd och den eviga gåta som en familj innebär."

Har inte så mycket mer att tillägga än att detta är en bok jag inte kommer komma ihåg handlingen i när det gått en tid sen jag läst den. Det var lite för lugn handling kan man uttrycka sig så? Ja det var nog det jag kände när jag läste den.

Här kan du läsa och lyssna på Svt:s Kulturnytts rescension och du kanske håller mer med dem än med mig, för så är det ju att vi läsare inte alltid tycker lika.

Ett hem för själen

 

Ett hem för själen - Ellen Keys strand (2007) av Ingela Bendt är en fin bok med många foton och jag som läsare får lära mig om både Ellen Keys liv och om huset hon lät byggs vid Vätterns strand. Strand var alltså ett mycket passande namn. Ingela Bendt skriver i sitt förord att hon under senare delen av sin barndom bodde granne med Strand på somrarna.

Från bokens baksida:

"Skönhet är ett urbehov som finns inne i oss alla, vi måste se skönheten i vardagen, i detaljen skrev Ellen Key, det förra sekelskiftets kanske mest omstridda svenska författare och opinionsbildare. Hon blev en världsberömd storsäljare.  En nyckel till sin tid-som chockerade samtiden med sin kärlekslära och vars idéer om pedagogik och barnuppfostran präglar oss än idag."

Jag är mycket intresserad av de kulturpersonligheter som var aktiva kring förra sekelskiftet. Ellen Key har jag inte läst så mycket om förutom att hennes debatt och ideér om pedagogik blev vida känt.

Små solfåglar långt borta

 

Små solfåglar långt borta (2011) av Christie Watson är en roman som prisats. "Det är en rolig, vacker och sorglig berättelse" står det i baksidetexten och jag håller  med, samtidigt som jag också tycker den är lite otäck. Det är 12-åriga Blesson som berättar om hur hon och hennes mamma och bror Ezikihel lämnar ett bekvämt liv i Lagos eftersom mamman hittar pappan "ovanpå en annan kvinna". De flyttar till en liten by i Nigerdalen där Blessings mormor och morfar bor. Det blir ett annorlunda liv i denna främmande och konfliktfyllda del av Nigeria. De får byta religion och bli muslimer, skolan är helt annorlunda, toalett och kylskåp finns inte och sällan någon el. Inte långt ifrån finns ett Amerikanskt oljebolag och det ger upphov till att det är farligt att röra sig i skogarna. Exempelvis när de ska tvätta i en rätt så smutsig flod. Morfadern köper sig en andra hustru, trots att det knappt finns pengar till någonting. Mamman jobbar mer än heltid åt amerikanarna, de har privatchaufför som kör henne dit och hem. Mormodern är barnmorska i byarna och bestämmer sig för att lära upp Blessing till detsamma, så hon slutar skolan som de ändå inte har råd med.  Ezikihel får gå kvar men inte så länge, då det händer något som gör att han får sluta.

Sammantaget var det en intressant bok att läsa och det är en sådan historia som jag kommer att komma ihåg. Alltså ingen "dussinbok" om man säger så, och för mig tog det lite tid att läsa den, men den var värd att lägga lite tid på.

Lögnaren i skafferiet

 

Lögnaren i skafferiet (2023) av Kristina Appelqvist är andra delen i serien om Nina Storm och Prästgården i Mjöbäck. Det är en spänningsroman utan mord, verkligen lite annorlunda. Det är skrivet med humor och som sagt spännande är det.
 Kristina växte upp i en prästfamilj och bodde just i Mjöbäcks prästgård. Jag har själv bott i två olika prästgårdar i Västergötland som barn och är förvånad över hur hon har fantasin att skriva om sitt barndomshem.

Nina Storm är kommunikationschef på kulturdepartementet och  Diana Wikman som är Generaldirektör tillika Ninas chef är ju inte riktigt den trevligaste personen om man säger så. 

Kulturministern Timmy som var nära vän till Nina i ungdomen dör. De två hade en hemlighet om ett busstreck de gjorde och som absolut skulle skada Nina om det kom i dager. Nina kommer på Diana med en hemlighet. Ett konstigt inbrott sker i Ninas hem.
En skrivarkurs arrangeras i Prästgården och kursledaren, en deckarförfattare, låter deltagarna utföra rätt konstiga uppgifter.

I slutet av romanen får jag som läsare svar på många frågor som jag ställts inför under läsningens gång.

Från bokens baksidetext:

" Lögnaren i skafferiet är en underhållande spänningsroman om lögner och livslögner, vänskap och maktkamp"

Talmannens guide till svensk poesi

Talmannens guide till svensk poesi (2024) av Andreas Norlén lånade jag på biblioteket för att jag blev lite nyfiken. Jag läser rätt lite poesi men gillar visor som många gånger är tonsatta dikter. Jag har inte läst denna bok från pärm till pärm däremot bläddrat igenom den. Ett flertal är just dikter som är tonsatta, exempelvis av poeter som Hjalmar Gullberg, Gustav Fröding och Dan Andersson.

Det är 110 dikter i samlingen fast det från början var sagt 100 då Andreas hade svårt att välja bort några. Andreas hustru (ja han använder hustru i stället för fru i sin text) har också varit aktiv vid urvalet. I förordet berättar han om hur han träffade sin hustru och hur de läste poesi på första träffen, det efter att de hade haft otur med matstället och efterföljande vandring på stan där det var något stökigt arrangemang just då. Dikterna står i bokstavsordning på poetens förnamn så det blir en bra blandning mellan typ av dikt, och olika tidsepoker. Flertalet av de som skrivits i närtid kände jag inte till alls. Vissa strofer eller första verser lärde jag mig redan som barn då pappa deklamerade dem ibland, fast de två jag minns bäst är inte med i denna samling. Kommer jag då läsa mer poesi efter att jag kollat in denna guide? Ja kanske och eftersom boken är efterfrågad fick jag bara låna den en kort tid, så kanske jag kommer att låna den igen när den inte är lika efterfrågad.

Skuggornas tid

 

Skuggornas tid (2017) av Agneta Andersson Westerdahl är den 9:e delen i serien släkten.

Jag läser någon bok i den serien då och då.

Det kom ut elva delar, sen har det varit ett uppehåll i några år. En glädjande nyhet är nu att det kommer att komma ut en ny del i september. Varje del har hittills skrivits av olika kvinnliga författare men den  tolfte delen håller alltså på att skrivas, och det är Maria Gustavsdotter som skrev Helenas hämnd (den fjärde delen i serien) som nu har tagit sig an utmaningen och då är vi på 1500-talet. Titeln är Pärlstickarens hustru.

Jag tyckte Skuggornas tid var bra och spännande. Den börjar år 1350 och Pesten har drabbat människorna och befolkningen minskar. En del överlever men mister hela sin familj eller släkt. Elin, en högättad kvinna i Uppland, förlorar man och båda sina barn. Två av hennes trälar har också överlevt och hjälper henne att kunna sätta mat på bordet med jakt och odling. En dag kommer en föräldralös flicka till gården hon har överlevt i en grotta och trots sin låga ålder vet hon hur man jagar och fångar djur för att kunna överleva. Unni har svårt att anpassa sig till ett liv nära maktens boningar. Framtiden för de båda kvinnorna till Visby. Det starka bandet mellan dem blir deras räddning vid det fruktansvärda slaget utanför Visby Ringmur 1361.

Jag har inte läst något av Agneta Arnesson Westerdahl tidigare men fastnade mycket för hennes miljöbeskrivning om väder, blommor, träd och djur. Det är poetiskt skildrat. 

Här är ett tydligt exempel:

"Längs strandlinjen sökte sälgarnas grenar ut över sjön. 

De nyutslagna löven sköt som pilar mot vattnet, och när den svaga vinden svepte bladen med sig, nuddade de ytan för att genast resa sig igen och tappa sina silverdroppar i glittret. Om och om igen löstes månglansen upp i tusentals små speglingar som åter samlade sig till vila. Några fladdermöss saxade förbi och näktergalen sjung och lommen ropade."

Vulcan

 

Vulcan (2023) av Nino Mick är en roman där vi får följa människor som jobbade på tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm under tiden före och under storstrejken 1909.
1875 brann fabriken ner och det var en tragedi då 46 unga kvinnor/flickor brann inne. Dessa jobbade med att fylla på tändsticksaskarna och de arbetade inte med det som kallas säkerhetständstickor utan tändstickorna innehöll fosfor som gjorde att de gick att tända var man än drog dem. Sorgligt nog tillverkades fosfortändstickorna långt efter att säkerhetständstickorna uppfunnits och fosfortändstickorna  förbjudits i Sverige. Då romanen utspelar sig 34 år efter branden  tillverkas de för export till stor del av världen. Sverige var världsledande i denna industri.

Handlingen i boken är lite annorlunda, då mycket av det som händer ses ovanifrån av de flickor som omkom. Ett annorlunda grepp som känns något jobbigt först men jag vande mig. Författaren Nino Mick är poet och det märks emellanåt på texten. Romanen är skriven på västgötska och det har jag ju som  västgöte inga problem med, men gissar att en del andra läsare kan ha det.  En intressant detalj är att kvinnorna/flickorna som utförde arbetet med tändstickorna kallades Labba (flera Labbor) det hade jag ingen aning om, men att Tidaholm alltid haft smeknamnet Labbås visste jag och nu vet jag varför.

Det tog mig lite tid att läsa Vulcan, men det en intressant historia som utspelats inte så långt ifrån där jag växt upp och där jag bor nu. Inte helt otroligt att  det blir lite museibesök framöver både till Tidaholms museum och till  Tändsticksmuseet i Jönköping

Pärlan som sprängde sitt skal

 

Pärlan som sprängde sitt skal (2018) av Nadia Hashimi , det är hennes debutroman

Så här skriver Bibliotekstjänst om boken:

”Detta är en skakande skildring av ett fullkomligt förfärande kvinnoförtryck i ett samhälle där familjens rykte betyder allt och väldigt lite har hänt under hundra år."

Jag håller helt med om ovanstående.

Läsaren får följa två kvinnor som båda förtrycks i Afghanistan. Upplägget är att en del kapitel utspelas i en tid, osäker när, och andra i nutid. Jag tyckte först att det var en jobbig bok att läsa men när jag kom längre in i handlingarna så blev det spännande på många sätt. Det är verkligen en stark skildring och det är inte så konstigt att denna roman har lästs av många. Det är några generationer mellan kvinnorna, men ändå så är förtrycket från männen i släkten hårt. 

Förlagets text:

"Rahima lever i Kabul med sina systrar och deras oberäknelige och drogberoende far. Deras liv är hårt styrt eftersom de inte får vistas utomhus utan en manlig släkting. När fadern inte är tillgänglig kan de alltså inte gå till skolan eller handla mat. Deras enda möjlighet är att låta Rahima bli en bacha posh, det vill säga att hon klär sig som en ung pojke och kan ta ansvar för sina systrar. I samband med sin ökade frihet får Rahima höra historien om Shekiba, hennes gammelfaster, som periodvis också fick leva som man."

Läsningen gav mig en inblick i hur många kvinnor har haft och har det i Afghanistan.

Polcirkeln

Polcirkeln (2021) av Liza Marklund är första delen i 

en triologi där de tre delarna redan kommit ut 

Så här skriver förlaget om handlingen:

"Fem tonårsflickor i den lilla staden Stenträsk i Norrbotten träffas en gång i månaden för att diskutera litteratur. En av dem försvinner spårlöst sommaren 1980.

Fyrtio år senare hittas hon, mördad. Julen 2020 återförenas de fyra kvinnorna i bokcirkeln, som de kallade för Polcirkeln, för första gången efter kamratens försvinnande. Det står snart klart att något i flickornas relationer utlöste det våldsamma brottet. Frågan är vad, och vad som drev dem då och vilka konsekvenser det fick."

Polcirkeln är alltså namnet på den bokcirkeln som fem tonårsflickor i den påhittade staden Stenträsk samlas i en gång i månaden. Stenträsk tycker jag har många likheter med Kiruna, eller är det bara en slump? Som läsare får man följa en del av polcirkelns träffar och vilka böcker som diskuteras. 

Jag har läst både bättre och sämre spänningsromaner, men lite besviken kände jag mig då denna lovordats i många recensioner. Det är som alltid att jag har har svårt för är alla namn som jag blandar ihop. Började skriva upp en lista för att komma ihåg, något jag borde göra oftare eftersom jag har det problemet. Det var en sak som fick mig att "dra på munnen" när en av tjejerna i handlingen klädde sig så beskrivs de märken som då kanske räknades till tuffa. Det var Fruit of the Loom och UCLA, jag hade själv båda dessa tröjmärken då det begav sig. Jag har läst Dancing Queen av Denise Rudberg den var jag  nyfiken på just för att handlingen i den var på 70-talet. Visst det var en hel del igenkänning där men som sagt även i polcirkeln där en del av handlingen utspelas tidigt 80-tal. När det gäller mordgåtan så var den inte så svår att ana sig till, men det var ändå lite spännande att följa både vad som hände på 80-talet och i nutid 2020. Upplösningen kändes  lite för overklig, men jag får väl ta det som det är, en spänningsroman med en påhittad historia.

Utanför revet

 

Utanför revet (2024) av Veronika Malmgren är en roman där handlingen utspelar sig i Skottland men det finns en anknytning om än liten till Sverige, då huvudkaraktären Claires mamma är svensk. 

Jag tyckte mycket om denna roman, den har så tydlig vardag över sig, och det är nog det som jag gillade. Det kändes som Claire var en kompis till mig, en person jag fick träffa och se hur hennes liv fortgick i en rätt vardaglig lunk. Med alltifrån detaljer om de tre döttrarnas sysselsättning, familjens middagsbjudningar eller om Claires och hennes man Pauls sexliv. 

Naturen och omgivningen beskrivs mycket och det skulle nästan kunna vara en guidebok. Jag gissar att Monika Malmgren har vistats en del i området, annars tror jag det skulle vara svårt att beskriva omgivningarna så väl.

Baksidetexten:

"Claire flyttar tillsammans med sin familj från London till Isle of Mull på Skottlands västkust. Medan hennes man Paul jobbar är hon föräldraledig med det yngsta av tre barn och försöker hitta sin roll som snart fyrtioårig kvinna, och inte bara som mamma. Om dagarna promenerar hon runt på ön med barnet i bärsele, när hon kan simmar hon i havet. Tången ligger tjock på stränderna. På gården finns också fårskötaren Niall och mellan honom och Claire uppstår en vänskap som hotar att övergå i något mer. Men vad kan man egentligen vinna på att gå över gränsen – och hur mycket kan man förlora?"

Claire har en bror som hon nästan förlorat kontakten med eftersom han är drogberoende, men hennes väninna från London hälsar på och då gör de utflykter tillsammans med Niall. Även Pauls föräldrar gör besök till det fina huset som Claire och Ann hyr på ett år, då Paul har fått en tjänst med pendlingsavstånd från ön. Claires förhållande till Niall blir som ett spänningsmoment, vad kommer att hända? Hur ska det sluta?

Helt klart att jag rekommenderar denna bok och jag hoppas att Monika Malmgren kommer skriva fler romaner som denna.

Jakten på Guldägget

 

Jakten på Guldägget (2024) av Anna Ihrén är den fjärde boken om Stella och Johns detektivbyrå på Smögen. Handlingen här utspelas under Påskhelgen. I de tidigare delarna har det varit Sommarlov, höstlov som infaller vid Allhelgonahelgen, och jullov. Det kommer att komma fler böcker i denna serie och jag tycker det är lite småtrevligt att läsa om dessa duktiga "små detektiver." Böckerna vänder sig till åldersgruppen 9-12 år, men även vi med många fler år på nacken har glädje av att läsa denna serie. En sak jag tycker är roligt med dessa böcker är att det är skrivet med en lite engelsk touch, eftersom Stellas pappa bor i England och är i Sverige just vid Stellas skollov. Har man läst de tidigare böckerna så känns en del av karaktärerna bekanta. Att hitta Sankt Annas skatt är drömmen för Stella och John och i denna bok är det lite av en cliffhanger om de har lyckats hitta rätt plats där skatten finns. De olika uppdragen brukar alltid lösa sig på något sätt men denna gång har det fått konkurrens av en nystartad  Detektivbyrå, vilket får Stella att "se rött."

Ur förlagets text:

"Påsken närmar sig och på Smögen är förberedelserna i full gång. Stella har höga förväntningar på påsklovet då hon ska hjälpa till med dekorationerna i köpmanshuset. Hon hoppas också hinna söka efter Sankt Annas skatt tillsammans med John.
Men precis i tid för lovet får detektivbyrån ett stort uppdrag. Den gamle guldsmedens son, Filip Flör, behöver hjälp med att hitta sitt försvunna guldägg. Ägget är prytt med diamanter och ädelstenar och är mycket värdefullt"

Vattnets mysterier 2

 

Vattnets mysterier 2 (2024) av Håkan Borgström, är en faktabok för barn 9-12 år. (2:an står för att det är en uppdaterad upplaga). Det är en bok med många bilder, en bok som ställer frågor och ger svar. Svaren i varje kapitel är granskade av vetenskaplig expertis inom just det området.

På bokens baksida står en del av de frågor som besvaras i boken. 

        

  Här är några exempel:   

                                 

• Flyttar månen på vårt vatten?
• Hur mycket dricker en elefant?
• Kan vi dricka 100 år gammalt vatten ?
• Är röda havet verkligen rött?   

               

        

Förutom sidorna som besvarar konkreta frågor så finns det sidor som ställer frågan:

Visste du att...

Här är några sådana exempel:

• ... Vattnet som kommer från brandmannens stålrör har högre hastighet än bilarna på motorvägen... 
• ...Det finns en robotfisk som fångar upp mikroplast i havet? 
• ...En hund andas över 200 gånger i minuten om det är varmt i vanlig temperatur andas den 10-40 gånger
• ... Det går åt över 100 liter vatten för att få ett kilo kött från en ko om man räknar med vattnet som går åt till att odla fodret till kon.   

Det är en ganska kul läsning och jag tror både barn och vuxna kan har glädje av boken. Därför passar den bra som högläsning och några stunder i taget, annars blir det nog lite för mycket tankar på en och samma gång. På förskolor och skolor har man många gånger teman en eller flera veckor. Har man vatten som tema så är ju denna bok helt perfekt.

En del av faktan i boken går ju också att använda i en Tipspromenad eller Quiz, det finns 9 Quiz frågor i slutet av boken  som man kan tävla med.

 

Tack till Håkan på Borgströms förlag för att jag fick ta del av denna intressanta och tänkvärda bok.

I oxögat

 I oxögat (2019) av Ida Andersen är del 1 i en serie kallad Glasbrukserien. 

Ur förlagets text:

" I oxögat är en berättelse om att vara född fattig, om att sträva efter ett självständigt och bättre liv, om en dramatisk förlossning, om konflikten mellan kyrka och folktro, mellan manligt och kvinnligt, mellan bondebefolkning och obesuttna och om hur en glasmanufaktur bryter upp gamla strukturer. Det är framförallt en historia om två individer, om deras kärlek och bekymmer, hopp och förtvivlan, och kamp för att få behålla sitt hem. "

Handlingen utspelar sig i mitten på 1700-talet då Kosta Glasbruk byggs och invigs. 

Hade något svårt för att komma in i handlingen, men när jag väl lärt känna karaktärerna ville jag snabbt läsa vidare för att få veta hur det skulle gå för dem. Som det står i beskrivningen ovan förekommer en dramatisk  "förlossningsscen" och jag tyckte det var jobbigt att läsa den. Jag la ifrån mig boken och tog tag i den igen när jag kände att jag skulle orka läsa den. Mycket glad att jag tog tag i den igen för jag vill inte ha denna bok oläst. Läst att Ida Andersons sätt att skriva jämförs med Wilhelm Moberg och jag håller med. Det gäller både den historiska berättelsen som sådan och hur djupt man lär känna karaktärerna. 
Och titeln då? I oxögat vad syftar det på? jag funderade på det utan att googla eller så och fick svaret rätt långt in i romanen.

Del två, Skörgossen kom ut 2023, och  i april kommer den tredje delen Gesällen. Dessa kommer jag absolut att läsa. 

Elsa Beskow 150 år

Idag är det 150 år sedan Elsa Beskow föddes. Som barn fick jag mycket sagoböcker av Elsa Beskow upplästa för mig. Vi hade hattstugan, böckerna om tanterna och Farbror blå med flera i bokhyllan. Jag älskar hennes bilder som inte bara var illustrationer till sagoböckerna utan även till Läseboken Vill du läsa? samt Våra visor av Alice Tegner. Båda fanns i mitt barndomshem, men jag hade modernare läsebok och sångbok i skolan. Sitter nu med en mugg te brevid mig och så klart är det en Elsa Beskowmugg ur min lilla samling, och i min bokhylla har jag en liten avdelning Elsa Beskow. Lyssnade som alltid till Godmorgon världen i P1 i morse och idag hyllade Katarina Barrling Elsa Beskow i sin krönika. Hon tog speciellt upp Elsas känsla för naturen i sitt konstnärskap. Lyssna här ca 35 min in i programmet. 

Nedanstående hämtat från tidigare blogginlägg 2017. 

Lite fakta :Elsa Beskow f Maartman 1874-1953. 

Hennes far dör när hon är 15 år.

Studerar till teckningslärare på Konstfack, arbetar som det några år på Whitlockska skolan.

Gifter sig med Natanael Beskow 1897 och de bosätter sig i Djursholm. Natanel är predikant och socialarbetare som sedan läser till Teologie doktor, han prästvigs inte men arbetar ändå fritt som det. De fick sex söner varav en drunknade vid låg ålder. Både den sorgen och andra världskriget påverkade henne mycket.

Hennes första bok var sagan om den lilla, lilla gumman som kom ut 1887, det var en folksaga hon tecknade bilderna till. Hon skrev många sagor som finns i olika samlingar och många bilderböcker. Hon var verksam längre fram än man tror, bland de sista hon skrev förekommer moderniteter som telefoner och bilar.

Jag har även  biografin Solägget av Stina Hammar i bokhyllan, har inte läst den fullt ut, en rätt tjock bok jag kanske borde ta tag i.

Här kan du läsa alla inlägg jag gjort om Elsa Beskow i denna blogg.

Dancing Queen

 

Dancing Queen (2023) av Denise Rudberg  är den första bok av henne som jag läst fast hon skrivit många böcker. Det är den första delen i en ny spänningsserie och den kallas för polisroman.  Att jag blev nyfiken på denna bok var just att den utspelar sig på 70-talet närmare bestämt 1976. Stockholm rustar för Kungabröllop och brudparet ska dansa till Dancing Queen. Jag minns tiden mycket väl, jag var 17 år och igenkänningen av 70-talet är rätt stor. Samhället har verkligen förändrats på många sätt sen dess. 

Ur baksidetexten:

"I Dancing Queen synas ett land som inte förlorat oskuld, där kvinnor ska veta sin plats och där maktapparaten håller borta oliktänkande och störande element. Det är en tid då man tittar på MASH på kvällarna och dansar disco på helgerna- men där bordellhärvan, IB-affären och andra skuggverksamheter effektivt sopas under mattan."

Man får följa poliser och arbetet på polishuset på Kungsholmen i Stockholm, samtidigt är det mycket om dessa polisers privatliv. Kan säkert vara bra att skriva så när det gäller första delen i en serie vilket jag förmodar att det är. Kanske är det just så en polisroman ska vara? Jag tyckte om historien, men som sagt lite svårt att i denna första del hitta poängen. Det handlar om den välkända bordellhärvan, eller som den också kallade Geijeraffären, men jag får liksom inte riktigt grepp om det. Jag blev lite snopen att handlingen liksom inte hade ett slut. Jag kommer i alla fall  fortsätta läsa serien, det gäller bara att ha koll på vad som hänt i denna del då. 

Karin och Carl Larsson

Jag har i efterhand tittat på Karin och Carl Larsson, tv-programmet som sändes på Svt i julhelgen. Mycket bra program och med bra kommentarer av några kända svenska kulturpersonligheter. Jag har läst en hel del om Karin och Carl och det finns några blogginlägg jag har gjort om de böckerna (Det finns några olästa också i min bokhylla) En del av Carl Larssons bilder har följt med mig sen barndomen då pappa ramade in dem och satte upp i mitt barndomshem. I rubriken här har jag satt Karin före Carl, för det är ju programmets titel, men i mina inlägg är ordningen den andra. Att Karin kommer först i tv-programmet är att hon lyfts fram där och det med rätta! Karin var den som skapade inredningen på Sundborn, med textilier och möblemang. Jag har läst Karin Larssons värld av Lena Rydin och Karin Larsson och blommorna i Sundborn av Christina Högard-Ihr. Båda dessa böcker visar på just detta. Jag har också läst och bloggat om Sundborn eller dagar av ljus av Philippe Delerm, som titeln till trots mest handlar om Grez i Frankrike. En bok jag har, men inte läst är Karin! Karin! Karin! min Ängel! :brevväxlingen mellan Carl och Karin: ett urval av av Per I. Gedin. En bok som jag inte läst och inte har men är intresserad av är Ett hem - Carl och Karin Larssons värld av Elsa Billgren och Ulrica Ewerman. 

Jag har ju även snott en målning av Carl på en läsande Karin som facebookbild till denna blogg.

Bilden är egenfotad av min tavla. 

 

Straff

 

Straff (2023) av Ann-Helén Laestadius var bland de sista böckerna jag läste 2023. Samekulturen har alltid intresserat mig och jag har tidigare läst Stöld av Ann-Helén som är den första i en tänkt trilogi. Det är dock helt fristående berättelser. Jag har även läst några av hennes ungdomsböcker. Straff har samma tema som filmen Sameblod från 2016 som jag också sett, fast det utspelar sig i en annan tid. Båda handlar om hur samebarnen som gick i nomadskolor utsattes från det svenska samhället.

I Straff är det barn som gick i nomadskola på tidigt 50-tal som man får följa. De får inte bo hemma längre och tryggheten byts ut mot en tillvaro där de inte får prata på sitt modersmål som är samiskan, jojken anses syndig, och husmor straffar dem med riset. En del av barnen fick sina namn ändrade för att låta mer svenskt, det samiska skulle bort.  Föräldrarna vågar inte protestera  för de fina herrarna lyssnar ju ändå inte på dem. 

Berättelsen varvas med hur barnen lever sina liv som vuxna på 80-talet ungefär 30 år efter att de gick i skolan. En dag är husmor tillbaka i trakten och det är uppenbart att ingen har glömt. 

I början tyckte jag det var lite jobbigt med namnen, vem det handlade om i de olika kapitlen, men sen vande jag mig vid det.

I Ann-Heléns tack i slutet av boken skriver hon att hennes mamma gått i nomadskola, själv har hon inte gjort det, hon tackar sin mamma för utan hennes hjälp hade det varit omöjligt att skriva boken. Hon skriver också att " det är svårt för många att prata om det som hände. Också smärtsamt att leva med vetskapen om konsekvenserna som även drabbat barn och barnbarn. Boken tillägnas alla nomadskoleelever och familjer. 

Jag kommer naturligtvis att läsa nästa bok av Ann-Helén för

det är en viktig del av Sveriges historia som Ann-Helén skildrar, en historia som inte är något att vara stolt över. Vet inte hur mycket av samernas historia man tar upp i historieunderviningen i skolorna idag, det borde i alla fall göras.

Jag har tänkt att jag också borde läsa Kåtornas folk (1916)  av Ester Blenda Nordström, andra upplagan går att läsa gratis i Litteraturbanken men boken finns också att  köpa i nytryck. 

Herrarna satte oss hit (2020) om tvångsförflyttningarna i Sverige är säkert också läsvärd  skriven av Elin Anna Labba. 

Läsåret 2023

Tyvärr är 2023 det år jag läst minst antal böcker och bloggat minst sen jag startade bloggen i Januari 2012. Antalet böcker jag läst är 22 och blogginlägg 22, men jag har inte bloggat om alla böcker jag läst även om summan är lika, samt att jag har två utlästa böcker till som jag tänkt blogga om. Detta är långt ifrån mitt mål på 40 böcker som jag aldrig verkar uppnå, fast 2016 var det de antalet framgår det när jag kollar mina listor. Får se hur det går 2024. Jag har inte lyssnat på någon bok under året, utan jag läser antingen fysisk bok eller på läsplatta.

 STATISTIK 2023:

Antal böcker 22

Skönlitterära böcker 17,  Varav 4 är spänningsromaner, samt 2 som nog inte räknas som det men som ändå var riktigt spännande.

En bok, Här kommer Petter av Hans Peterson, räknar jag som en klassisk barn/ungdomsbok. Det blev inget inlägg om den, men för mig var det lite nostalgi att läsa den. Ska försöka hinna med att se den också, då den filmatiserades och gick som tv-serie och finns att se på SVT Play. 

Fackböcker 5 och jag bloggade om 3 av dem, inklusive Härma naturen av Håkan Borgström som jag räknar som ungdomsbok 

Jag har lyckats ovanligt bra med könsfördelningen av författarna, brukar vara stort gap till kvinnornas fördel.

Böcker skrivna av kvinnor 12

Böcker skrivna av män  10 

Försöker alltid läsa några böcker, skrivna ett antal år bakåt i tiden och drar en gräns mellan 1900-talet och 2000-talet i min statistik.

Böcker skrivna på 1900-talet  blev 3

Författarnas hemland: Sverige, länder i Europa och USA,  något ensidigt 2023. 

Sverige 10

USA 3 

Danmark 2 

Författare som bott i två länder (svårt att räkna bara ett land i dessa fall men det första landet är födelselandet)

Sverige/Tyskland 1 

Island/Danmark 1

Nu ser jag fram mot ett fint läsår 2024, även till dig som läser detta. Kanske totalt ointressant men en tradition för mig att göra ett sådant här inlägg i januari.