I oxögat (2019) av Ida Andersen är del 1 i en serie kallad Glasbrukserien.
Ur förlagets text:
" I oxögat är en berättelse om att vara född fattig, om att sträva efter ett självständigt och bättre liv, om en dramatisk förlossning, om konflikten mellan kyrka och folktro, mellan manligt och kvinnligt, mellan bondebefolkning och obesuttna och om hur en glasmanufaktur bryter upp gamla strukturer. Det är framförallt en historia om två individer, om deras kärlek och bekymmer, hopp och förtvivlan, och kamp för att få behålla sitt hem. "
Handlingen utspelar sig i mitten på 1700-talet då Kosta Glasbruk byggs och invigs.
Hade något svårt för att komma in i handlingen, men när jag väl lärt känna karaktärerna ville jag snabbt läsa vidare för att få veta hur det skulle gå för dem. Som det står i beskrivningen ovan förekommer en dramatisk "förlossningsscen" och jag tyckte det var jobbigt att läsa den. Jag la ifrån mig boken och tog tag i den igen när jag kände att jag skulle orka läsa den. Mycket glad att jag tog tag i den igen för jag vill inte ha denna bok oläst. Läst att Ida Andersons sätt att skriva jämförs med Wilhelm Moberg och jag håller med. Det gäller både den historiska berättelsen som sådan och hur djupt man lär känna karaktärerna.
Och titeln då? I oxögat vad syftar det på? jag funderade på det utan att googla eller så och fick svaret rätt långt in i romanen.
Del två, Skörgossen kom ut 2023, och i april kommer den tredje delen Gesällen. Dessa kommer jag absolut att läsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar