Förlist - mitt liv och Nordman

Förlist: Mitt liv och Nordman (2014)
"Hela historien, ärlig och naken, utan omskrivningar."  
Då jag lyssnat mycket på Nordman och även sett dem uppträda ett flertal gånger, för jag gillar verkligen deras musik, så var denna bok en måsteläsning för mig. Det måste villigt erkännas att jag som annars gärna läser när det skrivs om kändisar som jag har ett förhållande till inte har följt med i alla skriverier om Håkan. Visst jag visste att han missbrukat lite och suttit inne för nån förseelse av nåt slag, men inte så mycket mer, men det var mycket mer  förstår jag nu efter att ha läst denna mycket utlämnande bok. Ibland kändes det som det blev lite väl utlämnande, vill jag veta allt det här om Håkan ?
Boken är skriven av Anders Tengner och det han gjort är att han sammanställt intervjuer med Håkan, Mats, Håkans fru, hans mamma och syskon , och många fler personer som stått Håkan nära under åren som gått. Tyvärr kunde jag känna så att -jaha vem är det som säger detta nu då? Det blev faktiskt lite rörigt ibland. Även språket blir ju lite speciellt när det bygger på intervjuer. 
Förlist är inte tråkig att läsa, men jag klarade inte av att läsa mer än ett par kapitel i taget. Det blev liksom lite för mycket av allt, precis som Håkans dåvarande liv måste varit.
I mitten av boken är det, som sig bör i denna typ av bok, bilder från Håkans liv.

Liv i överflöd

Liv i överflöd (2011) av Kristina Appelqvist läste jag nu i Påsk, så det var första gången som jag läste en Påskdeckare eller så kallad Påskekrim. Kristinas deckare utspelar sig i Skövde, närmare bestämt på Västgöta universitet där. Detta universitet finns inte i verkligheten, men Skövde har en Högskola där författaren tidigare har arbetat. Eftersom jag tidigare läst Den svarta löparen och Den som törstar,  båda  i samma serie så var ju persongalleriet välkänt och jag visste även vad jag kunde förvänta mig för typ av mordgåta och ja som ni förstår så gillar jag det. Vill nu även läsa De blå damerna som står i min hylla.
Kristina är annars just nu aktuell med en ny bok, Minns mig som en ängel, där hon har ett nytt persongalleri men hon har ändå inte övergett Västgöta universitet och Skövde som spelplats. Kommer naturligtvis även läsa den serien framöver.
Kristina säger själv att :
"En av mina inspirationskällor är Caroline Graham som skrivit böckerna om kommissarie Barnaby som sedan blev den populära tv-serien Morden i Midsomer."

Det skulle alltså kunna bli en tv-serie "Morden i Skövde" eller "Morden på Västgöta universitet"  :)

I vilket fall som helst så  gillar man den typ av mordgåtor som är i Morden i Midsomer så gillar man Kristinas böcker.  I recensionerna blir det omdömen som "snygg må bra deckare" och "välskriven och småtrevlig" 
Det är bara att instämma och  jag tillägger att det var en utmärkt påskdeckare.  Men som alltid har jag svårt att fundera ut vem som är mördaren, men jag hade mina aningar...

Fallvatten

Fallvatten  (2012) av Mikael Niemi är något så ovanligt som en svensk katastrofroman.

"Ett intensivt regnande har plågat nordligaste Norrland hela hösten. Det är här, i Lule älv, mot den norska gränsen, som kraftverkens enorma vattenmagasin ligger på rad.
En dag händer det ofattbara plötsligt reser sig en grå vägg, det är dammarna som till slut brister, enorma krafter släpps lösa och en flodvåg som inte borde finnas sveper undan allt i sin väg."


Berättelsen hoppar mellan olika platser och följer olika människor som utsätts för den enorma flodvågen. Det var spännande men också väldigt hemskt, det var inte bara hemskt för att det var katastrofläge, utan  flera av människorna som är med om denna katastrof är så hemska i sina personligheter och i sitt beteende. Kändes ibland som Niemi skrivit boken för att få berätta om dessa rätt otrevliga karaktärer.
Jag kan mycket väl tänka mig att den  här romanen blir filmatiserad för det kändes filmiskt att läsa den, med det menar jag att jag såg allt som i en film när jag läste.  Jag har tidigare läst  Populärmusik från Vittula (2000) som var Niemis genombrottsroman och som vann Augustpriset det året. Jag gillade inte alls den som bok, men jag gav senare filmen en chans och förvånat märkte jag att jag gillade att se den. Mikael Niemi nämnde  denna bok i handlingen i Fallvatten och han nämnde också ordet "tårtning" eller att vilja tårta någon vid nåt tillfälle. Ja varför gjorde han det? Det kan man ju undra...

Naturvetare i motvind

Naturvetare i motvind - Bengt Euphrasén (2013) av Gudrun Nyberg Underrubriken är - Om slavar, vulkaner, regnskog och havsdjur.
Bengt Euphrasén (1755-1796 ) föddes som Bengt Andersson i Myrebo, Habo församling, nuvarande Gustav-Adolfs församling. Denna församling är även min födelsehemort och uppväxtort så därför föll mitt intresse för boken. 
Bengt Anderssons uppväxt var i enkel bondefamilj, men han fick möjlighet att studera i skola på Visisngsö,  och därefter även i Skara och Göteborg. 
Under namnet Euphrasén som han tog efter det latinska namnet på ögontröst, följde han med till den svenska bosättningen Saint Barthélemy i Västindien 1787–1788. Under den långa resan och efter ankomsten till övärlden samlade han både växter samt havs- och landlevande djur. Då Euphrasén inte hade någon finare härkomst och inte heller några ekonomiska tillgångar, sågs han lite vid sidan av. Han hade svårigheter att få hjälp med att få sin forskning publicerad och motarbetades.
Även då han ville ingå äktenskap med en mycket yngre kvinna motarbetades han och fick först inte tillstånd av någon präst.  Han kunde inte bevisa att han var kristen och att han var ogift, han hade ju levt ett kringflackande liv. Det tog åtta månader från anhållan om lysning tills att bröllop kunde hållas.
Vid sin allt för tidiga död vid 41 års ålder saknade han helt tillgångar och lämnade efter sig hustru och en treårig son. Euphrasén efterlämnar även ett ofullbordat manuskript som han höll på att arbeta med, Ichtyologia Svecia, en förteckning över svenska fiskar.
Jag har tidigare läst om sent 1700-tal i romanen John Hall av Sophie Elkan, och nu även i denna bok förekommer Göteborg bland annat handlar det om Christinedals trädgårdar då i utkanten av stan.
Boken är illustrerad med mycket bilder.
Jag tycker det var en intressant bok att läsa särskilt fångades jag av beskrivningen av den svenska kollonien på Saint Barthélemy och kanske det finns andra böcker att förkovra sig i detta ämne. All dokumentation av fiskar, växter m.m var däremot rätt jobbigt att ta sig igenom, men fyller naturligtvis sin funktion i boken samt visar hur mycket arbete författaren lagt ner i denna forskning. 

Utdrag ur baksidetexten :

"Gudrun Nyberg har nyfiket  och enträget färdats i Euphraséns spår och kölvatten, både på plats i Västindien och i inhemska arkiv, museer och bibliotek. Hon har fascinerats såväl av hans öde som av hans nästan osynliggjorda gärning." 

 Ögontröst
 Euphrasia

Foto Naturvårdverket

 

 

Detta är mitt 100:e inlägg !

Habo Kyrka med sina väggmålningar inspirerar

Såg i bokhandeln att Ana Porss kommit ut med en fortsättning på sin bok Utan fräls oss ifrån ondo. 

Fortsättningen heter Sårade själar.
I Utan Fräls oss ifrån ondo skrev Ana om en kvinna bakåt i sin släkt, och hennes öde.  Nu går hon  något framåt i tiden och skildrar några av männen i släkten. I den första boken utspelar sig en del av handlingen i Habobygden och kring Habo Kyrka. Habo kyrka är mycket speciell med sina målningar i kyrkorummet och Ana har inspirerats av detta. 

 Det skall bli spännande o se om även denna del anknyter till Habo kyrka, vilket den borde göra med tanke på att bokens framsida är en interiörbild från kyrkan.
Habo kyrkas målningar  har också inspirerat den omtalade och kontroversiella konstnären Elisabeth Ohlson Wallin till att ge ut en fin fotobok med målningarna. Denna bok går att köpa i kyrkan eller att beställa genom Svenska Kyrkan i Habo. 

Habo Kyrka var också en av de kyrkor som var med i tv-serien Kyrkornas hemligheter 2013, och kyrkan fick även pryda ett av postens julfimärken 2002.

Blekingegatan 32

Lena Einhorn har i Blekingegatan 32 (2012), skrivit en bok om Greta Garbo i romanens form. 
Då jag egentligen inte visste mycket om "Den gudomliga" så lockade mig denna bok. När boken nyligen hade släppts och recenserades för fullt så råkade jag befinna mig i Stockholm. Vid ett besök till mina morföräldrars grav på skogskyrkogården förstod jag kanske något av hennes storhet, då det kom amerikaner fram till oss och frågade efter Garbos grav. Min mamma sa att det har hänt förr att hon fått denna fråga när hon varit där, men ändå var hon lite osäker på var graven fanns men visste ändå riktningen. Vi sökte själva för att hitta den och såg då att det stod en hel grupp som blev guidade på ett ställe och gick fram och det var rätt plats. Gravstenen är placerad alldeles för sig själv, det finns inga andra gravar i en vid cirkel runt hennes sten. Kan inte låta bli att tänka att det var just så hon levat stora delar av sitt liv, för sig själv, med stort avstånd till andra människor.
Nu till boken, som är långt ifrån den enda bok som skrivits om Garbo, men den enda jag hittills läst. Kanske man ska veta mer om henne och om den svenska film- och teaterhstorien än vad jag gjorde för att få full behållning av boken. Visst jag fick ju en bild av Garbo, till en del i alla fall, hennes resa från fattig Södermalmsflicka till firad skådespelerska i Hollywood. 
Jag ställer mig hela tiden frågan vad som är sant och vad som är uppdiktat... men det bästa är nog att läsa denna bok som den roman det är trots allt, utan att ställa sig denna fråga, för den frågan kan ju ingen svara på. 
Som läsare får man hoppa mellan tiden då Garbo lever sitt liv i Stockholm och glimtar från filmkarriären i Hollywood. Detta kändes till en början rätt jobbigt, men för övrigt tyckte jag att boken var relativt lättläst. Lena Einhorn har riktat in sig på Garbos förhållande till Mimmi Pollak som var hennes kamrat på Dramatens elevskola och som stod henne mycket nära. Frågan är hur nära ? om deras relation var ett lesbiskt förhållande eller ej. Lena Einhorn anser att hon fick svaret när breven mellan dem blev offentliga. I boken får man läsa en del av dessa brev. Även Garbos förhållande till regissören Mauritz Stiller är en stor del av handlingen, och här handlar det mycket om filmatiseringen av Gösta Berlings saga. Det känns som en underlig slump att jag utan att tänka på det har läst dessa böcker efter varandra.

Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga

Mitt eget lilla tema för 2014 innebär att jag sätter lite extra fokus på 
Selma Lagerlöf under året. Jag har börjat med att läsa hennes debutroman Gösta Berlings saga (1891). Frågan är om det är en roman. Vivi Edström skriver i sin bok, Selma Lagerlöf, (1991) att det är en fabel. Jag kallar det skröna eller möjligen skrönor, då det ibland känns som det är flera berättelser i ett. 

Utdrag från Wikipedia:

"Gösta Berlings saga är en av svensk litteraturs största klassiker – en rik och fantastisk skröna om kavaljererna och livet i Värmland på 1800-talet Den bröt mot dåvarande stilideal som förespråkade realistisk saklighet. Boken fick ett blandat mottagande av kritikerkåren."

Det har varit väldigt intressant att läsa denna klassiker av Selma, men eftersom jag egentligen helst vill att det jag läser är mer realistiskt så upplevde jag läsningen seg, åtminstone delar av boken. Jag läste den i små avsnitt och då funkade det bra. Allt man läser ska ju kanske inte vara lättläst, och lättsmällt.   Selma skriver underbara målande naturskildringar och bara dessa blir sagor i berättelsen. Detta känner jag igen från annat jag läst av henne, och jag tycker om det.