Advent

 

Advent (1936)av Gunnar Gunnarsson är en klassiker, men det är en författare jag missat. Lånade den på biblioteket då jag tyckte den skulle passa att läsa i Advent.

   

Baksidetexten:

"Det är första advent och för tjugosjunde gången går Benedikt upp i bergen för att rädda det fåtal får som man inte fick med sig vid insamlingen på hösten. I sällskap har han sin bagge och sin hund, hans bästa vänner. Benedikt är den skenbart enkla, troskyldiga människan med sin barnatro men visare än många filosofer. Det blir en kamp om överlevnad när naturens krafter rasar men också en inre kamp som handlar om att hålla fast vid tillit och acceptera sin roll i skapelsen."

Det är en kort berättelse på 70 sidor och sen ett efterord på 19 sidor. Jag tyckte den var rätt lättläst men vet ändå inte om jag velat att den skulle vara längre. Man får alltså följa Benedict på sin vandring upp i bergen för att rädda får som inte drivits in på hösten, han har gjort detta i 27 år och han var 27 år då han började göra denna adventsvandring. Därav förstår jag som läsare att han är 54 år. Benedict gör denna vandring tillsammans med en bagge vid namn Barsk och sin hund som tilltalas Leo. Tidigare en häst med också men som nu är för gammal för att kunna följa med.

Det blir ett kraftigt oväder denna 27:e vandring och hur de överlever kan man undra, det är en kamp både mot naturens krafter, men samtidigt en inre kamp för Benedict.

Jag kände inte tidigare till Gunnar Gunnarsson (1889-1975), han var en författare född på Island men han flyttade som student till Danmark och bodde där i över trettio år. Han skrev sina böcker på danska även om handlingen var på Island.

Advent anses av många vara den mest kända berättelsen som han skrev. Det sägs att Hemingway inspirerades av Advent när han skrev om den gamle och havet, men därom tvistar de lärde om man säger så.

Alltid roligt att få ett nytt författarnamn till sig, samtidigt som jag undrar varför jag inte hört talas om honom tidigare.

Sarahs lag

Sarahs lag (2022) av Marie H Lundh är en roman med mycket humor men också med mycket  svärta. Det är Marie H Lundhs första bok i en trilogi hon kallar Nordmyrserien. Del två Sahras val finns redan utgiven och den tredje delen  Sarahs mål ges ut i mars. 

Ur förlagets text:

"Sarah går domarutbildningen i Svea hovrätt och framtiden är utstakad. Tror hon i alla fall, tills det visar sig att högsta chefen har lånat ut henne. De kommande åren ska inte alls tillbringas i Stockholm som planerat, utan i Norrland på en tingsrätt i en stad Sarah aldrig har hört talas om. Några veckor senare kliver hon av propellerplanet. I två år ska hon vara domare vid tingsrätten i fjällkommunen Nordmyr men inte bara det, hon ska även bo och leva här, vilket är en helt annan sak."

Att läsa boken känns lite ovanligt med så mycket humor och svärta på samma gång. Humor kan ju behövas när saker och ting är jobbiga, när livet inte blir som man tänkt sig och man är osäker, vad är vänskap och vad är kärlek ? Sarah har en mormor som står henne nära, efter en hemsk händelse i barndomen som gjorde henne föräldralös. Det är särskilt mormodern som har ett stort mått av humor, hon vill inte se sig som gammal, trots att åren har gått. 

Det är en skildring om livet i Norrland och om den stora skillnaden mellan den fiktiva staden Nordmyr och Stockholm.

Som läsare får man också följa Sarahs arbete som domare i Tingsrätten och det kan ju vara intressant också, hur nära verkligheten det är vet jag ju som oinsatt inte, men även där är det mycket humor mellan de anställda.

Kommer troligen att läsa de andra två delarna för att se hur det går för Sarah, även om upplägget med så mycket humor inte helt passar mig.

Inte mitt barn

 

Inte mitt barn (2002) av Patricia Kay var verkligen en gammal så kallad hyllvärmare i min bokhylla. När jag nu tog tag i den för att läsa den så hade jag inte så stora förväntningar, men jag blev överraskad av hur spännande den var.

Ur förlagets baksidetext:

"På ett litet sjukhus i Texas föds en kall februarinatt två flickor med bara ett par minuters mellanrum. Ute är det full snöstorm och inne på sjukhuset råder en kaotisk stämning. Personalen är underbemannad, arbetsbelastningen är alldeles för stor. Den natten begås ett misstag som kommer att få avgörande betydelse för två familjers framtid. Elva år senare. Abbie Bernard är ensamstående mor till den elvaåriga Kendall, en utåtriktad och självsäker flicka som i det mesta är sin blyga mammas motsats. När Abbie efter många år flyttar tillbaka till barndomsstaden Houston, sammanfaller flytten med att dottern känner sig trött och hängig. Abbie söker upp sin gamla familjeläkare som, efter att ha lugnat henne beträffande Kendalls hälsa, levererar ett chockerande besked: blodproven visar att Kendall omöjligt kan vara Abbies biologiska barn."

Att nyfödda förväxlas händer kanske inte i Sverige eller i en hel del andra länder längre. Men det har hänt historiskt. Nu har vi ju inte bara blodprov där det handlar om blodgrupper,utan även DNA teknik att tillgå.

Det måste vara en förälders mardröm att som i denna roman få besked om att inte kan vara biologisk förälder till det barn man tror sig fött och som man fostrat upp. Det är ju också alltid två familjer som drabbas. Jag tycker det skildras bra i den här berättelsen.(som alltså är påhittad även om det finns böcker som handlar om sanna förväxlingar.)  Lösningen som dessa föräldrar tar till  är rätt så genial och allt slutar bra. Som läsare förstår man en bit in i läsningen (ja jag gjorde det i alla fall) att det skulle bli en "Happy end." 

Det står en annan bok av Patricia Kay i min hylla (just nu i flyttkartonger så inte bokstavligt)  med titeln Familjehemligheter får väl ta tag i att läsa den också framöver.

Hjärtslagaren

 

Hjärtslagaren (2023) av Malin Rylander är en relationsroman som speglar möten mellan generationer, tystnadskulturer och en vilja att inte ge upp. Så skriver förlaget om denna roman. Det är Malins debut som författare och hon skriver i efterordet att det är den första av tre. 

Förlagets skriver också:

"När Siri Meyers mamma dör i en trafikolycka är Siri bara 20 år. Trots en framgångsrik karriär i Stockholm blir sorgen och minnena för tunga för att stanna kvar. I stället söker Siri sina rötter i Strandboberg, sin mammas barndomsstad. Väl på plats visar det sig att ingenting av det hennes mamma berättat om sin egen uppväxt och historia verkar stämma."

Det är en annorlunda roman på många sätt, kanske just det som gjorde att jag gillade den. Samhället/Staden Strandboberg som Malin skriver om och låter sin huvudkaraktär Siri komma till känns lite nästan sagoaktig. Inte sagoaktig i positiv bemärkelse utan nästan tvärtom, människor har hemligheter, man samlas i föreningar och på stora fester. Detta gäller naturligtvis först och främst stans societet eller om det ska kallas överklass som bor i de finare kvarteren med utsikt över sjön. I inledningen hamnar Siri just på en sådan fest. Det finns ett stort företag på orten som tillverkar äppelcider där jag förmodar att stor del av befolkningen arbetar. Siri gör en upptäckt som många i staden vet men liksom skakar av sig. Det handlar om en kvinna som inte mår så bra, Siri försöker hjälpa henne men det är svårare än hon trott och hon stöter på ett stort motstånd.

Det ska bli intressant att läsa de andra två böckerna som Malin planerar att skriva. Det framgår inte om det är nya karaktärer och en annan stad/plats som de kommer att utspelas i eller inte, men jag kommer att läsa dem, det vet jag.

Malin är uppvuxen i den stad jag numera bor i, den lilla fina staden vid Vättern, kanske hon tänkt på Hjo när hon skrivit om Strandboberg jag vet inte, jag känner mig lite tveksam men det är en stad vid en sjö i alla fall. Omslaget är fint och lockar till läsning med äpplen på framsidan och jag köpte boken av henne på höstmarknaden här i Hjo - och ja jag köpte även äpplen där.

 

Adepten

 

Adepten (2023) av Helene Gullberg är en spänningsroman (jag borde byta ut den benämningen till Krimi) med en mordgåta men samtidigt så mycket mera. Socialrealism till viss del och sen inte minst så får du som läsare ta del av en hel del kunskaper om antikviteter.

Helene Gullberg har tidigare skrivit boken Den  konserverade änkan som jag läst och bloggat om. Det var en historisk roman medans Adepten utspelar sig på 90-talet och nu på 2020-talet. 

Från förlagets sida: "När den förmögne Sten Hammar mördas på sitt gods tror man först att det handlar om ett rånmord. Polisen kallar in Majja Skog, en överbegåvad antikexpert från anrika Wallius Auktioner som är besatt av föremålens makt över oss. Som oborstad åttaåring blev hon Sten Hammars adept. Han förde henne in i antikviteternas värld och gjorde henne till en dubbelnatur som inte lämnar någon oberörd – hård på utsidan, men med ett sårigt inre. Kriminalinspektör Karin Klinga fascineras av den gåtfulla Majja som är som en blandning av champagne och hembränt. Vad är det för svärta och minnen hon bär på?
Och vet hon mer om mordet än hon vill påskina?"

Förlaget skriver också att Helene Gullberg har arbetat på Bukowskis och Stockholms Auktionsverk och att hon nu är  intendent på Kungliga Slottet. Den kunskap hon har märks tydligt i båda hennes böcker och det kommer att komma flera delar efter Adepten, det ser jag fram emot.

Vattnets sötma

 Vattnets sötma (2022) av Nathan Harris är en roman som utspelar sig i Sydstaterna just efter att slavarna har släppts fria efter inbördeskrigets slut.

Förlagets text:
"När de vita sydstatsbönderna tvingats frige sina slavar söker bröderna Prentiss och Landry sin tillflykt på George och Isabelle Walkers gård. I sorgen över att ha förlorat sin ende son i kriget tar paret Walker sig an dem på ett sätt som får deras grannar att rasa                

Medan bröderna försöker skapa sig ett liv efter slaveriets trauman uppdagas en historia om förbjuden kärlek mellan två nyligen hemkomna soldater. Deras hemlighet får fasansfulla konsekvenser som Isabelle måste ha mod att ta itu med."

Det här var en bok som var lite svår att komma in i, men när jag väl läst en del sidor så vände det och den var riktigt spännande, och bra personbeskrivningar.

Det är mycket hemskheter som utspelas i handlingen.

Jag har inte läst så många böcker som utspelar sig under den här perioden i Amerikas historia. Onkel Toms stuga läste jag väl som tonåring och så har jag läst Den sista Fristaden av Tracy Chevallier, vad jag skrev om den kan du läsa här.

Jag tyckte inte om språket som används i boken när karaktärerna pratade med varandra, vet ej om det var medvetet just för att det var talspråk men jag hakade upp mig på det tyvärr.

Lottens bokblogg har också skrivit om denna bok och jag noterar att även hon tyckte den var seg till att börja med.

Konspirationsfeber

  

Konspirationsfeber (2021) av Kent Werne är en intressant bok att läsa, den handlar om hur olika konspirationsteorier florerar/ har florerat i vårt samhälle och  på sociala medier. Konspirationsteorier är inte något nytt och Werne ger i början av boken exempel på historiska sådana som exempelvis att Pesten var skapad av judarna. Sociala medier är  något som gjort att det har ökat och spridits snabbare men annars är de rätt lika tankar nu som på medeltiden. Den stora delen handlar om konspirationsteorier kring Covid 19, samt om Quanon i USA, Trump och presidentvalet med stormningen av Kapitolium. 

Blev något väl mycket om det sistnämnda  för min del.

Tyckte ändå detta var en läsvärd bok och en del saker kan man verkligen skratta åt, eller ska man gråta? Den klassiska frågan.