Förtrollad vardag

 

Förtrollad vardag - Från verklighet till fantasi (2025) Redaktör Gitten Skiöld, Är en bok om Elsa Beskow, hennes liv och vad hon skapade. 

Ur förlagets text:

"Boken visar genom brev, skisser, foton och illustrationer hur Elsa använde inspiration från sitt eget liv i sitt skapande. Med varm medmänsklighet, konstnärlig skicklighet och skimrande fantasi verkade hon för att nå barnen och ge dem ljusa minnen i barndomen"

Som barn  fick jag många av hennes sagor uppläst för mig, samt att både Våra visor och Vill du läsa fanns i mitt hem. Ja även en stor del av bilderböckerna fanns ju också förstås i våra bokhyllor. Minns speciellt att jag ogillade Hattstugan och ville helst inte höra raderna om när det började brinna. Jag kunde dock alltid fylla i orden som var utlämnade för att lyssnaren (barnet) skulle fylla i dem. 

Som vuxen älskar jag de bilder hon skapade och jag var på en utställning i Stockholm för många år sen och såg originalen. Förtrollad vardag var också namnet på en utställning på  Thielska galleriet nu i vår, men det blev tyvärr inte att jag åkte dit för att se den. Jag har fått nöja mig med att läsa boken och se på alla fina bilder. Som läsare får jag inblick i Elsas liv med sin man och sina söner, släkt och vänner. I boken återges många brev som hon skrev och fick. Hon brevväxlade bland annat med Ellen Key och Emilia Fogelklou. Elsa födde fem pojkar och hon lät dem stå modell för de pojkar hon ritade. Flickorna hon hade som modeller var släkt och vänners döttrar. 

Vintern 1922 drabbades Elsa Beskow av en stor familjetragedi då hennes yngste son, Dag, omkom i en mycket tragisk olycka endast åtta år gammal. Han blev påkörd och dödad av en isjakt under lek på isen vid Värtan i Djursholm. Förlusten kom att starkt påverka hennes konstnärskap, och året därpå bearbetade hon en del av sorgen i bilderboken Resan till landet Längesen.

 

I inledningen av Förtrollad vardag får man veta vilka  sju författare som varit med att skriva i boken och i slutet står det varifrån man hittat bilderna på breven bland annat från Kungliga Biblioteket. En del av bilderna och fotografierna kommer från Ett av Elsas barnbarn som fortfarande lever. Han har även skrivit lite i boken om hur det var att ha Elsa och Natanael som farmor och farfar.

Elsa Beskow föddes 1874 och dog 1953. Ett halvår efter Elsa avled också hennes man Natanael. 

Läs mer om Elsa Beskow här  och klicka gärna på bilden av Elsa till höger så kan du läsa alla inlägg jag gjort om henne.

Sommarpratare 2026

 Innan årets sommarpratare presenterades skrev jag upp 10 namn på en lista och av dem fick jag tre rätt. Det var dessa tre:

Helena Bergström som sommarpratar för tredje gången och som fått äran att börja den 20 :e juni. 

Jag chansade på  Elaf Ali eftersom hon är aktuell med en bok med titeln Första generationen svensk som jag tänker läsa fram över. Jag har läst hennes första bok Vem har talat om kärlek  

Den tredje sommarprataren jag gissade på var Marie Göranzon (Visste inte att hon stavade namnet så)  detta är fjärde gången hon har den äran att få göra ett sommarprogram.

Jag har nu skrivit in i min almanacka, några fler som jag kan tänka mig att höra på. Här är några av dem:

Martin Kragh                  Rysslandsexpert

Sarah Sheppard             Författare barnböcker

Ann Heberlein                Samhällsdebattör

Martin Modeus              Ärkebiskop

Jan Rippe                      Komiker   Galenskaparna

Ruth Kvarnström Jones   Författare

Åsne Seierstad               Norsk Journalist och författare

Döda kvinnor förlåter inte

Döda kvinnor förlåter inte (2023) av Katarina Wennstam är första delen i Sekelskiftesmorden. Det är första boken jag läser av denna författare. 

Förlagets text:
"I slutet av 1800-talet sker omfattande förändringar i Stockholm. Inflyttningen är hög och stadens invånare dör i masstal. Sjukdomar härjar, kvinnor försöker fördriva oönskade foster och olyckorna är många.

Fyra kvinnor ur olika samhällsklasser bor alla i samma fastighet på Södermalm. De förs samman av ett fruktansvärt dödsfall på den gemensamma gården, under den kylslagna nyårsnatten mellan 1895 och 1896. Det står snart klart att den avlidna kvinnan försökt genomföra en illegal fosterfördrivning."

Förlaget skriver också att Katarina Wennstam har lagt ner mycket research för att kunna skriva denna roman. 

Det är en hemsk läsning om hur fattiga kvinnor, oftast pigor/hembiträden utnyttjas utav rika män som är deras arbetsgivare. Hur dessa unga kvinnor  försöker bli av med sitt foster på mycket farliga sätt. En del kvinnor försörjer sig också som prostituerade. Detta gör att den fruktansvärda könssjukdomen syfilis som det då inte fanns nåt botemedel för sprids i alla samhällsklasser. 

Handlingen är smart skriven med olika karaktärer i olika samhällsklasser i samma hus på Södermalm i Stockholm. 

Jag tyckte Döda kvinnor förlåter inte  var mycket läsvärd, så det blir till att läsa de övriga i serien, hittills har det kommit ut tre böcker till.

Arvejord

 

Arvejord (2022) av Maria Turtschanninoff var i mitt tycke en udda bok, ja eller åtminstone på hur upplägget är. Man får följa händelser på en gård i Österbotten, Finland och människorna där, från 1600-talet till 2000-talet. Jag kände på något sätt att den var mer lättläst mot slutet, kanske för det är lättare att hänga med i tider som jag läst mycket mer om och känner till och förstår på ett annat sätt.

förlaget kallar det Episodroman. Så här skriver de:

" Arvejord är en förtrollande episodroman om människoöden i en liten österbottnisk by. Under fyra århundraden prövas invånarna av krig, farsoter, svält och sorger och deras relation till platsen där de bor skiftar och lever. Skogen är en vildmark att tämja, en visthusbod, en tillflyktsort, landets gröna guld och ett rum för själen.

Men oavsett hur människorna ser på den är skogen, och platsen, evig."

Arvejord har prisats och fått bra recensioner.

I boken Skogen - I folktro sägner och sagor av Tora Wall nämns Arvejord, kändes lite speciellt då jag läste de två böckerna parallellt.

 

Längst in i skogen

Längst in i skogen (2024) av Marie Hermanson är tredje delen i hennes serie med Nils Gunnarsson och Ellen Grönblad. Den blev nominerad till årets bästa kriminalroman 2024. Handlingen utspelar sig i Göteborg för 100 år sedan. Just i denna bok är handlingen till stor del förlagd till Naturhistoriska muséet beläget i utkanten av Slottsskogen. 

Förlagets text:

"Det är 1926 och vinterkylan lamslår Göteborg. Inne på Naturhistoriska museet värmer sig barnflickan Maj med sina skyddslingar. Plötsligt är äldsta flickan Alice bara borta.

Överkonstapel Nils Gunnarsson huttrar i sin alltför tunna överrock och sörjer sina forna misstag, när han kopplas in på det märkliga fallet. Men för att lyckas lösa gåtan kommer han återigen att behöva hjälp av sin vän Ellen."

Det finns ritade kartor på hur  museet såg ut, så läsaren kan hänga med i alla skrymslen o vrår där man letar efter Alice som försvunnit inne på muséet. Alice tillhör en tragisk familj och hennes syskon saknar henne inte då hon varit väldigt sprallig och jobbig. Hennes försvinnande är svårbegripligt. Ellen försöker närma sig familjen men pappan är en bestämd man som blivit fattig efter konkurs och mamman är sjuk och hela tiden sängliggande. Barnflickan har ett stort ansvar. Barnen uppskattar i alla fall Ellen.

Marie Hermansson beskriver utförligt en hel del om hur det såg ut och vilka underliga föremål som fanns i muséets lokaler. Det var rätt nybyggt när handlingen utspelar sig. Man lär känna de anställda som bor i muséets personalbostäder och det är verkligen olika personligheter. 

De tidigare böckerna i serien (vilka alla är läsvärda) är:

Den stora utställningen (2018) Handlingen utspelar sig 1923

Pestön (2021) Handlingen utspelar sig 1925 

Kievs döttrar

 

Kievs döttrar (2023) av Erin Litteken är en roman som utspelar sig i två olika årtionden och länder, Ukraina på 30-talet och USA i nutid.  

Förlagets text:

Katya och hennes familj kämpar för sin överlevnad i 1930-talets Ukraina som drabbas av Stalins skräckvälde och en fruktansvärd hungersnöd. Älskande skiljs från varandra, vän blir fiende och drömmen om frihet känns alltmer avlägsen. Men även i de mörkaste tider kan kärleken vinna över ondskan.

Sjuttio år senare hittar den unga änkan Cassie sin mormors dagbok och lyckas äntligen avslöja hemligheterna om familjens mörka förflutna.

Hur hemskt det var i Ukraina i början på 30-talet när Stalin medvetet svalt befolkningen där hade jag faktiskt inte vetat något om. Det är en del av Europas historia det inte skrivits och talats så mycket mycket om. Det har fått namnet 

Holodomor.

AI text:

"Holodomor var en medvetet orsakad svältkatastrof i Ukraina 1932–1933, iscensatt av Josef Stalins sovjetregim, där cirka 3–4 miljoner ukrainare dog. Genom tvångskollektivisering, beslagtagande av säd och mat, samt isolering av drabbade områden, krossade regimen det ukrainska motståndet och nationalkänslan."

 Nu när Ukrainarna åter får lida på grund av angrepp från den stora grannen, denna gång ledd av Putin, så tänker jag hur mycket ska detta lands befolkning lida. Ett fint land som kallas Europas Kornbod, men det är väl bland annat det som gör att Ryssland vill erövra det.

Romanens uppdelning på det som hände 32-33 och nutid, vilket är i början på 2000-talet, gör läsningen något mer lättläst för det är en jobbig läsning om svältåren. Det är även många personer och lite svåra ukrainska namn som gör den delen mer svårläst och på detta sätt känns romanen ojämn, för det som är nutid kan nästan kännas lite banalt.

Författaren skriver om sin egen släkts historia och jag tycker faktiskt detta är en viktig bok att läsa då jag tror att många inte vet om denna hemska tid för Ukraina.

Romanen skrevs till största del före nuvarande anfallskrig började.

Läs mer om boken och författaren här

Skogen - i folktro, sägner och sagor

Skogen - I folktro, sägner och sagor (2024)av Tora Wall belönades med Grand Prix Print och Guld i kategorin Fackböcker 2025 samt nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok 2024. 

Förlagets text:"

"I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare."

Boken bygger på muntliga traditioner, berättelser under tusentals år. En del kände jag till men det var också mycket som var nytt för mig. 

 Jag har tidigare läst Älvor Troll och talande träd av folklivsforskaren Ebbe Schön, men det var 2012. Kanske dags för en omläsning av den...

Det är många bilder, gamla fotografier och konstverk mellan texterna som jag inte alltid begriper mig på, för sammanhanget känns inte alltid helt rätt till texten.