Läsåret 2025

Så var det dags för en liten sammanställning av min läsning under 2025. Jag läste skapligt många böcker men nådde inte upp till 40 som är mitt mål varje år. Jag har inte bloggat om allt jag läst och det kan komma ett eller två blogginlägg på böcker som jag läst 2025 nu under 2026. Sammantaget tycker jag att det blivit en bra blandning förutom fördelningen av författarnas kön. Kanske inte det viktigaste faktiskt.

STATISTIK 2025:

Antal böcker 36

Skönlitterära böcker 30 

Varav 9 räknas som deckare/spänningsromaner av dessa en spännande bok i barn ungdomskategorin samt en deckarhistoria i serieform

Faktaböcker 4 

Rekommenderar särskilt På naturens axlar- Hur tio arter räddar ditt liv. av Anne Svedrup Thygeson. Läste den som sista bok 2025 så den har jag inte bloggat om än, men det kommer.

Biografier 2

Läste Var vid gott mod om Märta Måås Fjetterström av Journalisten Annika Persson Samt en självbiografisk bok Bortgift mot min vilja 

Barn och ungdomsböcker 1

En stor minskning från 2024, då jag läste 5 stycken. Den jag läste i år var en kalenderbok som jag läste mellan 1:a december till julafton. Smugglarens skatt av Axel Åhman och Ola Skogäng

Könsfördelning författare

Böcker skrivna av Kvinnor 31

Böcker skrivna av Män 5

Det blir alltid övervägande böcker av kvinnor. Detta året ovanligt stor skillnad dock.

Länder som författarna kom ifrån:

Sverige 29

Norge  2

Storbrittannien  2

Danmark  1

Kanada 1

Japan 1

Böcker skrivna under 1900-talet vilket nu är minst 25 år sedan.

Nyårsmordet från 1956 som jag läste just under Nyårsafton och Nyårsdagen

Ångaren Trafik Af Hjo från 1992 som jag inte bloggat om, en bok om den gamla ångbåten som i många år gick över Vättern mellan Hjo (staden jag numer bor i) och Hästholmen i Östergötland. Går sedan slutet av 70-talet som turistbåt på somrarna. 

Mälarpirater från 1911  Läs blogginlägget om den 

Jag skulle vara din hund (Om jag bara finge vara i din närhet)

 

Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) (2009) av Anneli Jordahl. Handlar om den intensiva men i stort sett brevbaserade relationen mellan författaren Ellen Key och kritikern Urban von Feilitzen. Det skrev hundratals brev om året till varandra, men de träffades bara ett fåtal gånger

Jag har under detta året läst två böcker till om Ellen Key, ja egentligen om hennes hushållerska Malin Blomsterberg. Dessa två romaner har jag skrivit om här. Förra året läste jag Ett hem för själen som handlade om Ellen Keys hem, Strand utmed Vättern.

Jag skulle vara din hund är uppdelad i två delar där första delen handlar om Brevväxlingen mellan Ellen och Urban och den andra delen om tiden när Ellen bodde på Strand. Då den senare delen inkluderar förhållandet till hushållerskan Malin så innebär det att jag i är läst hela tre versioner om dessa kvinnor. Så nu kommer jag inte läsa om Ellen Key på ett tag i alla fall. Boken kommer att släppas i en ny upplaga av Norstedts förlag i april 2026. Det är då 100 år sedan Ellen dog. Här är en del av förlagets text om den boken:

"Ellen Key är en figur som fortsätter att fascinera hundra år efter sin död. I sin roman levandegör Anneli Jordahl henne och hennes tid, inte minst det radikala 1880-talet då Key och von Feilitizen möts. Det är en tid då äktenskapet och könsrollerna ifrågasätts, både i teori och praktik."

Kvinnorna på Weyward cottage

 

Kvinnorna på Weyward Cottage (2025) av Emilia Hart är en internationell storsäljare och den var nominerad till årets bok, i Sverige. Romanen utspelas under  tre olika år 1619, 1942 och 2019. För varje år får man följa en kvinnas liv, deras öden sammanflätas. 

1619 Altha står anklagad för häxkonst efter att en bonde i byn tragiskt dött.

1942 Violet lever isolerad i familjens förfallna herrgård styrd av faderns hårda krav.

2019 Kate flyr London till Weyward Cottage, en stuga hon ärvt efter en gammelfaster hon knappt minns.

Dessa tre kvinnor har varsina kapitel och först kändes det rörigt men det kom jag snart över.  Händelserna de olika århundradena var alla spännande och den var inte svårläst men jag hade lite svårt för det onaturliga, särskilt kråkorna som spelar en stor roll i de olika handlingarna.

Jag läste denna bok i min bokcirkel och det var absolut en bra bok att diskutera på det sättet som man gör i bokklubbar/bokcirklar. Det troliga är att jag inte skulle läst den om jag fått välja själv. Det är därför det är kul att vara med i en bokcirkel.

Mälarpirater

 Mälarpirater (1911) av Sigfrid Siewertz är en klassiker som många känner till titeln på men hur många har läst den? Den har kommit ut i många upplagor och även filmatiserats tre gånger, den senaste 1987 med Allan Edwall som regissör.
Jag har troligen köpt boken på loppis och satt in i den i bokhyllan. Då jag emellanåt i min blandade läsning vill läsa någon klassiker så kom den fram nu och upplagan är från 1952. Det är en rätt gammaldags svenska, men jag tycker det kan vara "nyttigt" att läsa sån text emellanåt. När jag nu gör Googling om boken ser jag att den planeras att komma ut i en ny utgåva 271230 ! som del i en ny serie Svenska klassiker. Kan säkert komma fler intressanta böcker i den serien. Senaste upplagan av boken var 2015.

Om Boken:

" I början av sommarlovet lånar Georg tillsammans med lillebrodern Erik och deras vän Fabian, segelbåten Vindrosen, för att segla omkring på Mälaren. Mälarpirater är ett slags ungdomsbok i Mark Twain-anda, men kan samtidigt läsas som en roman där man får följa Georgs utveckling. Hans insikt och mognad som förändras under seglingsresan. Men Mälarpirater är även en kärleksfull skildring av Mälaren i alla dess tillstånd som storm och stiltje, om sländors flygvägar över blankt vatten och om stränder och magiska öar."

Jag vet inte om jag tyckte Mälarpirater var så bra, men den var både lite fantasifull  och lite otäck på samma gång. Är ändå nyfiken på  att se någon av filmerna, kanske helt annorlunda som filmatiserad. 

Målarens musa

Målarens musa (2016) skriven av  den Norska författaren (född i 

Storbritannien) Lisa Strömme. Romanen utspelar sig i den norska fiskebyn Åsgårdstrand. Invånarna i den lilla byn flyttar ner till sina fiskebodar på sommaren och hyr ut sina bostäder till Konstnärer som lockas av de vackra landskapet. Dessa konstnärer levde ett dekadent liv enligt ortsbefolkningen. 

Den numera mest kända norska konstnären Edward Munch 

(1863-1944) tillhörde en av dessa, och det är han som är målaren i bokens titel. Handlingen utspelar sig sommaren 1893 och är inspirerad av kärlekshistorien bakom Tavlan Skriet .

Förlagets text: "Som varje sommar poserar den unga Johanne Lien för målarna, barfota med sina nyplockade jordgubbar. Allt för att återskapa målningen hon en gång stått modell för. När hon tar anställning som husa hos den förmögna familjen Ihlen övertalas hon att bli budbärare för den egensinniga dottern i familjen, Tullik, i hennes försök att fånga konstnären Edvard Munch. Johanne dras till de hudlösa känslorna som präglar både Munchs målningar och den hemliga kärleksaffären. Men när Tullik ber henne att dölja ännu större hemligheter måste Johanne avgöra om det är värt risken..."

Johanne har en vän Tomas som också är en del av handlingen, de tycker mycket om varandra, han säger att han vill gifta sig med henne men denna sommar är hon bara 14 år. Hennes familj består av en något äldre bror, en mycket sträng mamma som är noga med vad folk skall tycka om hennes familj, och en något mindre sträng  pappa. Tullik är något äldre än Johanne och hon ogillar mycket det sin familjs sätt att leva och dras till det spännande sätt som konstnärerna lever.

Det var intressant att läsa om hur det var i denna norska lilla fiskeby och med dess konstnärliga sommargäster. Emellanåt kände jag ändå att läsningen blev lite seg.

I efterordet skriver Lisa Strömme att handlingen delvis är byggd på en memoarbok, Lykkehuset: Edvard Munch och Åsgårdstrand av Inger Alver vars styvfar var bekant med Munch. Lyckans hus på svenska.

"

Vykort från en bortglömd prins

 

Vykort från en bortglömd prins (2024) av Kristina Appelqvist är tredje delen i serien med Nina Storm och hennes prästgård i Mjöbäck. Det räknas som en deckare men jag vet inte om jag håller med om det begreppet, det är däremot en spännande historia med mycket humor. Jag skrattade många gånger och kunde även räkna ut en hel del i det fortsatta skeendet. Kristina har verkligen fantasi när hon skriver denna serie. Jag har tidigare läst de deckare som hon skrivit om det fiktiva universitetet i Skövde. Då bodde jag inte i närheten av Skövde som jag gör nu, men hade ju varit där en hel del (åtminstone i själva stadskärnan) Alltid roligt när man känner till orter där handlingen utspelas. I Mjöbäck har jag däremot  aldrig varit men det finns ändå en viss igenkänning då jag precis som Kristina är uppvuxen i en prästfamilj och således i en Prästgård. Att skriva böcker som där handlingen till stor del utspelas i ens barndomshem och bygden runt omkring tycker jag är  modigt och bra gjort. Nina Storm bor inte i prästgården, men hon har ärvt den och börjat använda den som konferensgård. I denna bok har Nina Storm tillfälligt blivit Generaldirektör för "Kulturmyndigheten" Kanske mer rätt att kalla det för Kulturrådet som jag tror är det verkliga namnet för denna myndighet.  I tidigare böcker har hon varit myndighetens talesperson utåt. Diana Wijk som nu blivit utmanövrerad skyr inga medel för att få Nina på fall. 

Ur förlagets text:

" Efter en konferens fastnar Nina Storm i ett samtal med en okänd kvinna vid hotellfrukosten. Den pratglada bordsgrannen ber Nina vakta hennes otympliga handväska medan hon uppsöker damrummet, men när kvinnan inte kommer tillbaka måste Nina skynda till tåget. Väskan tar hon med sig. På jobbet har hon flera akuta kriser att hantera. Inte nog med att Diana Wikman gör vad hon kan för att krossa Nina, som övertagit rollen som generaldirektör på myndigheten. Det stormar dessutom på intranätet och en förslagen rånarliga stjäl konst på landets myndigheter. Nina inser att säkerheten genast måste förbättras."

Det händer som sagt mycket i denna berättelse och under läsningens gång blir det bara mer och mer invecklat. Jag har läst de andra två böckerna serien och på något sätt vill jag nog kora Vykort från en bortglömd Prins som den bästa av dem. Svaret på den märkliga titeln får man i slutet av berättelsen.

Det har kommit ut en fjärde bok i serien med titeln Död man på rymmen som jag inte läst än. Den titeln känns verkligen märklig om man läser början på baksidetexten så jag går nog till biblioteket och lånar den snart. 

Så här står det: 

"När kollegan Bengt ska begravas åker Nina Storm till Dalarna för att delta i ceremonin. Det är trettio grader kallt och begravningsgästerna håller på att förfrysa då kistan sänks i jorden. Under natten sker ett kraftigt väderomslag och när de återvänder till kyrkogården nästa dag väntar en makaber syn. Graven har fyllts med smältvatten och förvandlats till en sjö och längst upp guppar Bengts kista med de frusna blommorna fortfarande kvar på locket."

Den som följer en stjärna vänder inte om V/S Malin Blomsterberg - Livet på Strand

Jag har läst två böcker om Malin Blomsterberg som var hushållerska på Ellen Keys Strand. I Januari läste jag Den som följer en stjärna vänder inte om skriven av Malin Haawind. 

Det blev inget inlägg här om den då, för när jag var på bokmässan Smålitt på Elmia i Jönköping och hörde en utfrågning om en annan bok om Malin skriven av Gun Berger med titeln Malin Blomsterberg - Livet på Strand blev jag intresserad och köpte boken men avvaktade lite med att läsa den men jag ville jämföra dessa två romaner. Nu har jag gjort det. Det är två böcker om samma person och tid , skriven av två olika författare. Gun Berger berättade att de två böckerna hade utgivits samma dag (2024) och författarna visste inte om detta! Det blev en överraskning för henne.               

Båda böckerna har alltså samma historia om hur Malin kommer till Strand,1914 vandrandes från Skåne. Hon får förfrågan av Ellen att bli hennes hushållerska och hon svarar naturligtvis ja och blir glad och förväntansfull. Livet på strand blir tufft och arbetsamt. Ellen har svårt att förstå att matlagning tar tid, och begär ibland att Malin ska "trolla fram något speciellt till gästerna" Malin har många uppgifter inte bara i köket utan hon ska elda i spisarna, städa, tvätta och även handla i affären/handelsboden i Hästholmen. Det första världskriget kommer med ransonering och svårt att få tag på en del livsmedel bland annat kaffe.  Malin får också sköta en hel del av Ellen korrespondens. Hon förväntas även vara med i samtal och läsning med gästerna. Av Ellen får Malin även i uppgift att lära sig engelska och tyska. allt detta skildras i de båda böckerna. Malin Haawind skildrar detta mycket mörkare, medans Gun Berger skriver det rätt så mycket ljusare. Båda böckerna börjar med slutet av Malins liv (1925 ) då hon väljer att avsluta sitt liv i Vätterns kalla vatten. Ellen ville att Malin skulle ta över Strand och ta emot fattiga kvinnor genom Tolfterna den förening som Ellen skapat där kvinnor kan få bildning och tid till att läsa och diskutera. Malin kände detta övermäktigt. Malin kallades för Ljuset på Strand, men det är inget jag läste i böckerna utan på Svenska Kyrkans sida om Malin.

Malin Haawinds bok är utgiven på Piratförlaget och Gun Bergers bok av Bild, text och form

Vad tyckte jag då om de två olika böckerna ??

Den som följer en stjärna vänder inte om, är ju storsäljaren av de två och blev prisad som Årets bok på Bokmässan. Medans Malin Blomsterberg - Livet på Strand inte är lika känd. Svaret är att samtidigt som jag vid läsningen av den senare redan kände till historian så kändes den inte så tungsint. Malin Haawind har skrivit en mer sorglig berättelse. Det kan ju vara olika vad man tycker om det, men jag måste för min del säga att jag tycker något bättre om Gun Bergers sätt att berätta om Livet på Strand. En vän till mig som också läst båda böckerna har helt klart samma åsikt. Nu är jag sugen på att nästa sommar ta mig till Strand för att se huset och trädgården. Jag bor i stort sett på andra sidan sjön.(Vättern) men det får väl bli med bil och inte med båt, även om SS Trafik gör några turer till Hästholmen sommartid härifrån Hjo.