Jag skulle vara din hund (Om jag bara finge vara i din närhet)

 

Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) (2009) av Anneli Jordahl. Handlar om den intensiva men i stort sett brevbaserade relationen mellan författaren Ellen Key och kritikern Urban von Feilitzen. Det skrev hundratals brev om året till varandra, men de träffades bara ett fåtal gånger

Jag har under detta året läst två böcker till om Ellen Key, ja egentligen om hennes hushållerska Malin Blomsterberg. Dessa två romaner har jag skrivit om här. Förra året läste jag Ett hem för själen som handlade om Ellen Keys hem, Strand utmed Vättern.

Jag skulle vara din hund är uppdelad i två delar där första delen handlar om Brevväxlingen mellan Ellen och Urban och den andra delen om tiden när Ellen bodde på Strand. Då den senare delen inkluderar förhållandet till hushållerskan Malin så innebär det att jag i är läst hela tre versioner om dessa kvinnor. Så nu kommer jag inte läsa om Ellen Key på ett tag i alla fall. Boken kommer att släppas i en ny upplaga av Norstedts förlag i april 2026. Det är då 100 år sedan Ellen dog. Här är en del av förlagets text om den boken:

"Ellen Key är en figur som fortsätter att fascinera hundra år efter sin död. I sin roman levandegör Anneli Jordahl henne och hennes tid, inte minst det radikala 1880-talet då Key och von Feilitizen möts. Det är en tid då äktenskapet och könsrollerna ifrågasätts, både i teori och praktik."

Augustenbad en sommar

Augustenbad en sommar av Anneli Jordahl utspelar sig några sommarmånader på Kuranstalten Augustenbad. Huvudpersonen är Andreas men det förekommer fler berättarjag i romanen. Själva ramberättelsen tycker jag är bra, men boken kändes lite svårläst, åtminstone innan jag kom in i Jordahls sätt att berätta den på. Andreas är en gift man mellan 30 och 40 år. Han är poet och dricker för mycket, och hans fru har skickat honom till Augustenbad för avgiftning. Det är hon och hennes släkt som har pengar, själv har Andreas växt upp under enkla förhållanden, men alltså gift sig rikt. Andreas lider svårt av avhållsamheten från alkoholen, och tycker mycket illa om de "reglor" han måste följa under vistelsen på Augustenbad. Följden av att han inte klarar detta leder till det tragiska i berättelsen.

Det är intressant att läsa om hur det kunde vara på en kuranstalt i slutet av 1800-talet. Hur man trodde att man kunde bota sjukdomar och drogberoende med olika konstiga metoder. Det var ju stora klasskillnader vid den här tiden och  de anställda fick verkligen slita hårt  under de sommarmånader som anstalten hade öppet. Denna sommar var det också mycket hett.

Det är en berättelse med många fina naturskildringar, men det är också en poetisk och sorgsen berättelse. 
Det var inte riktigt den bok som jag hade räknat med att den skulle vara när jag började läsa den, men i det stora hela tycker jag det är en läsvärd bok.

Inledningen av texten  om Augustenbad en sommar på Adlibris:

 "Det är juni i början av 1890-talet när poeten Andreas Öman anländer till den sörmländska kurorten Augustenbad. Det står tidigt klart att han inte åkt dit enbart av egen vilja.Motvilligt kliver Andreas in på den omtalade doktor Liljedahls kontor och informeras om "en kronisk förgiftningssjukdom som förgiftar hjärnan", vilken bäst botas genom dagliga sittbad i sexgradigt vatten och att till punkt och pricka följa doktorns häfte med de nittionio reglorna. Andreas är inte imponerad och ger sig snabbt i kast med att avslöja vad han anser är rent kvacksalveri."

Läs vad Svd:s recensent Paulina Helgeson skriver om boken här. Augustenbad en sommar var sommarföljetong i Svd  sommaren 2012.

Betyg 3