Allt kommer nog att bli bra

Allt kommer nog att bli bra (2018) av Ann Heberlein är en roman som utspelar sig under tolv dagar 2016. Det är konstnären Annika som läsaren får följa under mycket händelserika och livsavgörande dagar i hennes liv. Annika kommer hem till den lilla skånska orten Borrby för att träffa sin sjuka mamma som vårdas på äldreboendet. Berättelsen börjar med att mamman just dött och slutar med att hon är på väg in till kyrkan på begravningsdagen. Annika har under flera år bott i England, där hon levt i ett barnlöst och på senare år trist äktenskap, där hon var försörjd av sin man. Annika vill inte tillbaka till den tillvaron och under de tolv dagar vi får följa henne hinner hon träffa gamla skolkamrater, börja hjälpa till med arbetet på den ridskola som hon spenderade stor del av sin barn-och tonårstid på. Hon går på två mycket olika fester och hon blir störtförälskad i en man. Ja mer vill jag inte avslöja, jag tycker det är intressant hur Heberlein beskriver invånarna och stämningen i byn. Alltifrån de gamla klasskamraterna Annika träffar, de som har stannat i byn och levt sina liv där, till att hon blir introducerad för frun på det stora Slottet. Jag läste i en recension att det är en hästbok för vuxna. Ja det är mycket om ridskolan och mycket hästtermer och även om jag läste många hästböcker som tonåring så kan jag inga sådana termer nu längre, jag har egentligen alltid varit rädd för hästar i verkligheten. Men boken har mycket mer. Jag tycker att den är realistisk på många sätt, skvallret i byn som förs ut i Ica-butiken. Synen som de hon träffar har på politiken, några är aktiva Sverigedemokrater, vilket inte alls känns konstigt med tanke på att det utspelar sig på landsbygden och ja i Skåne har de ju varit ett stort parti länge och var rätt så accepterade. Heberlein fick kritik för att ha med dessa karaktärer, jag kan inte förstå den kritiken. En gammal skolkamrat till Annika bär en keps med "Make America Great Again", vet inte om att jag sett någon i Sverige med en sådan, men under de här tolv dagarna som romanen skildra vinner Trump presidentvalet så det var ju en aktuell slogan. På många sätt har hon fångat en tidsbild och samtidigt låtit läsaren ta del av en medelålders kvinnas vändning i livet (om än på några få dagar) och hennes tankar om  barndom, kärlek och sex, liv och död.
Tyckte jag om boken? Ja den är inte dålig men samtidigt så tycker jag att den kunde varit bättre. En hästbok för vuxna ? Ja kanske, men jag fick också tankarna till en Starletserie eller Allersbok.(Läste inte bara hästböcker som tonåring) Fast då är jag nog lite väl kritisk. I vilket fall som helst så har jag svårt att säga att den var riktigt bra, men inte jättedålig heller. Tror Ann Heberlein passar bättre att skriva och debattera de ämnen hon har studerat och kan i facklitterära böcker. Fast jag fick en hel del tankar om livet, under läsningen så jag ångrar inte att jag tog mig tid att läsa den och titeln kan passa in nu då man får hoppas att Allt kommer nog att bli bra - fast jag lägger till: Igen! 
På sidan innan romanens första kapitel står de två första verserna ur psalmen Härlig är jorden (Psalm 297 i Svenska Psalmboken) En vanlig begravningspsalm och en av de som Annika väljer till sin mammas begravningsgudstjänst. Mamman den ordningsamma och troende kvinnan som var en flitig kyrkobesökare.