Änglavakter (2011) av Kristina Ohlsson, är den tredje boken i serien om Fredrika Bergman och hennes kollegor. Jag måste säga att denna deckarserie tillhör mina favoriter och det finns två böcker som jag inte läst än!
Paradisoffer och Davidsstjärnor.
"En ung kvinna hittas styckad och begravd i ett skogsparti i
Midsommarkransen utanför Stockholm. Hon identifieras som Rebecca Trolle,
en student som varit försvunnen i två år.
Medan Alex Recht och hans
utredningsgrupp försöker förstå varför Rebecca gick ett så våldsamt öde
till mötes, görs fler fynd på brottsplatsen. Den rymmer hemligheter som
visar sig vara flera decennier gamla. Någon har vid upprepade tillfällen
återvänt till skogen för att dölja sina offer för omvärlden.
På ett
ålderdomshem sitter en stum barnboksförfattarinna. Om och om igen dyker
hennes namn upp i polisutredningen kring morden i Midsommarkransen, men
hon sluter sig i sin tystnad."
I den här boken dras Fredrika Bergmans sambo in i utredningen och kollegan Peder Rydh drabbas hårt på grund av olyckliga omständigheter, kan man väl säga. Det gör mig inget att utredarnas privatliv involveras i handlingen, men ja kanske något mycket av det i just den här boken.
Emellanåt får man som läsare se förhörsprotokoll från förhör med delar av spaningsgruppen. Detta gör att man får lite inblick framåt i handlingen.
Detta är en sträckläsningsbok helt klart.
Fyren mellan haven (2012) M. L Stedman är
författarens romandebut som blivit mycket hyllad bland annat för att
det handlar om ett moraliskt dilemma, vad är rätt och vad är fel ?
"Efter
fyra uppslitande år vid första världskrigets västfront återvänder Tom
Sherbourne till Australien och tar anställning som fyrvaktare på Janus
Rock, en ensligt belägen ö nästan en halv dagsresa från kusten. Omgiven
av havets tomma vidder och med sin unga hustru Isabel som enda sällskap,
hoppas Tom finna ro för sin sargade själ.
En aprilmorgon några
år senare spolas en båt upp på stranden och i den vinddrivna farkosten
finner fyrvaktarparet en död man och ett levande spädbarn. Tom vill
först låta underrätta myndigheterna, men Isabel, som genomlidit tre
missfall, ser barnet som svaret på alla hennes böner, som en gåva direkt
från Gud. Mot bättre vetande beslutar de sig för att behålla den lilla
flickan och låta världen tro att hon är deras dotter. Det är först två
år senare, när de återvänder till fastlandet, som paret inser att den
händelse som gett deras tillvaro en mening samtidigt slagit en annan
människas liv i spillror."
Att
skriva en berättelse som utspelar sig på en fyr känns ganska vanligt.
Måste vara nåt lockande i detta för en författare att låta
romanfigurerna bo på en fyrplats. Det ensamma livet på en ö, och det
speciella med att bo i en fyr där man har stort ansvar för att den ska
leda de sjöfarande. Mellan fyren och havets handling är ändå så mycket
mer. Först våndan över de många avbrutna graviditeterna som Isabell får ,
sen kärleken till flickan som de "adopterar" utan vetskap om hennes
ursprung, och framför allt kärleken till flickan och flickans tillit
och kärlek till sina föräldrar, som jag tycker är så bra beskrivet. Även
när allt förändras och det blir rättslig process av det hela så håller
berättelsen.
Jag vann boken i en utlottning av Anna på Och dagarna går.
Idag har jag varit på Bokmässan i Göteborg. En rolig och givande dag.
Träffade Ana Porss och köpte hennes Livets och kärlekens vatten.
Det ska bli spännande att läsa den.
Lyssnade på Jan Guillou som pratade om sin senaste bok i sin serie om 1900-talet Att inte vilja se, Jag har inte ens läst Mellan rött och svart än, så jag har lite o ta igen.
Det är en härlig mässa som i år firade 30 år ! Ja må den leva i många år till !
Vid fyrtio börjar livet (2013) av Stefan Åberg är en roman om att söka efter en ny livskamrat efter skilsmässa. Huvudpersonen, trebarnspappan Pontus, tar sig samman efter sin skilsmässa. Han har mått riktigt dåligt men känner nu att han måste börja om, och börjar att svara på bekantskapsannonser i lokaltidningen. Pontus går noggrant tillväga och bokför brev och hur förloppet fortskrider i kontakten med de olika kvinnorna. Redan här upplever jag läsningen lite jobbig då jag som läsare har svårt att ha koll på de olika signaturerna han har kontakt med. Det är 90-tal och det
märks på att författaren ibland lägger in vissa nyhetshändelser, och
även genom de böcker som Pontus läser och filmer som han eller barnen
tittar på förstår man det. Pontus arbetar inom IT branschen men han har ingen hemdator
och nätdejting var fortfarande ovanligt.
Berättelsen är skriven i presens och det är detaljrikt, på något sätt fångas jag inte av alla dessa vardagliga händelser. Ibland är det Pontus granne Erika, som är huvudpersonen. Hon är en ensamstående kvinna som aldrig varit gift eller haft något längre förhållande. Erika har många väninnor som hon är ute o roar sig med. Delarna om henne behövs för att få omväxling i berättelsen.
Pontus finner en kvinna han faller för i slutet av berättelsen, han har då en stor fyrtioårsfest och det är väl där hans nya liv börjar - Vid fyrtio !
Boken är häftad och ges ut av Andra Rum förlag
Utrensning (2009) av Sofie Oksanen vann Nordiska rådets litteraturpris 2010 och belönades med Runebergspriset som första finska roman.
"Ett möte mellan två kvinnor som historien varit hårdhänt mot. Den ena är
den gamla kvinnan Aliide, som av svartsjuka en gång gjort sig skyldig
till att hennes egen syster deporterats till Sibirien, men som själv
också våldtagits och misshandlats av sovjetiska soldater. Den andra
kvinnan Zara, är ung, och har sökt sig bort från sin barndoms
Vladivostok till Berlin, där hon fastnat i prostitution och
drogmissbruk, men lyckas till slut bryta sig loss."
Jag tyckte om den här boken när jag väl
kommit in en bit i den. Handlingen utspelar sig i olika tidsplan och
årtalen varierar. Detta sätt att berätta en historia på kan tyckas
jobbig, men efter en stund vande jag mig och tyckte om det.
Som läsare får jag inblick i Estlands
historia från första världskriget fram till början av nittiotalet. Det är lite tungt o läsa denna thrillerliknande historia, men de
människoöden som historien handlar om berör mig.
Sofie Oskanens språk är beskrivande och fint på något sätt, jag lockas till att läsa mer av henne och jag förstår varför hon prisats.
Selma Lagerlöf (1991) av Vivi Edström. Detta är den andra boken om Selma som jag läst i år, då jag tänkt att fokusera lite extra på henne under året. Jag har tidigare läst Selma Lagerlöf, liv, lust och litteratur
av Johan Werkmäster som är en Lättläst bok. Vivi Edströms bok är en mycket mer analyserande bok som går på djupet. Det har skrivits många böcker om Selma men jag nöjer mig med att läsa dessa två något olika böcker om henne.
Boken är uppdelad i kapitel om de olika verken som Selma har skrivit.
intressant läsning särskilt om de böcker jag läst av henne.
Boken går att köpa på Bokbörsen
Jag hade denna bok som en gammal "hyllvärmare" men Vivi Edström har även kommit ut med en annan bok om Selma Lagerlöf.
Selma Lagerlöfs litterära profil.
Än finns det hopp (2013) av Karin Wahlberg är tänkt att bli en serie, på hur många böcker vet jag inte.
Handlingen utspelar sig på 50-talet, närmare bestämt 1953, platsen är en svensk småstad med stadens sjukhus som centrum. Det är 50-tal ! Karin Wahlberg har verkligen läst in sig på 50-talet och beskriver, kläder miljö osv detaljrikt. Hon har fångat tidsandan, även med klasskillnader och den rådande hierarkin på sjukhuset. Ordvalet i berättelsen däremot stämmer inte alltid med 50-talet, att känna sig bekväm i en grupp är ett relativt nytt uttryck i svenskan, likaså tror jag inte man pratade om att fika.
Det är många personer i berättelsen och jag har lite svårt att hålla reda på dem i början, men en personlista i början av boken underlättar detta betydligt som väl är.
Polioepidemin härjar för fullt och risken att insjukna i denna sjukdom skrämmer många. Karin Wahlberg har även här lagt ner mycket research och jag lär mig en hel del fakta som jag inte visste. Det handlar inte bara om Polio utan även om andra sjukdomar och läsningen ger ett perspektiv på hur mycket vården har utvecklats på dessa 60 år.
När jag väl kommit in i persongalleriet så blir boken mer lättläst och jag kan mycket väl tänka mig att läsa de kommande delarna.
I Efterordet till boken kan man läsa vilka källor och vilka personer som Karin Wahlberg använt sig av,som sagt mycket arbete har lagts ner på att ge berättelsen dess detaljrikedom.
