tisdag 20 november 2012

Den som törstar

Kristina Appelqvist har skrivit fyra deckare som utspelar sig i Skövde o dess omgivning. Rektor Emma Lundgren på Västgöta universitet är huvudpersonen i böckerna.  Jag har nu läst den andra i serien, Den som törstar. Det kommer att bli fler av Appelqvist  framöver, för den här gillade jag. Mycket möjligt att jag gillar den för att miljöerna är rätt kända för mig, ja inte Universitetet,  men Skövdetrakten och den kyrkliga anknytningen. Förra året läste jag  den första i serien Den svarta löparen. Där utspelar sig en del av handlingen omkring Varnhems klosterkyrka. Jag gillade även den, annars hade jag knappast läst den andra delen, båda har historisk anknytning i handlingen och utspelar sig alltså i Skaraborg.
De är pusseldeckare, en del jämför denna serie med Maria Langs deckare, men anser samtidigt att Appelqvist inte når upp till samma nivå. Det var längesen jag läste något av Lang, men jag får väl ta o göra det för o se vad jag tycker om hennes böcker idag. Jag läste någonstans att de ges ut på nytt.

Åter till Den som törstar,  " Feelgooddeckare i småstadsmiljö"  står det på framsidan av pocketupplagan. Det är Borås Tidning som gett det omdömet. Stämmer bra ! Ibland behöver det inte vara mängder av sociala missförhållanden i deckare/spänningsromaner, ibland kan det vara skönt  att som omväxling läsa just en "Feelgooddeckare" Jag gillar ju att blanda min
läsning!


Betyg 5

måndag 12 november 2012

Dandy



Dandy är andra boken i Jan Guillous romanprojekt  om 1900-talet "Det stora århundradet". Jag läste Brobyggarna för knappt ett år sedan. Båda böckerna slutar 1919. Handlingen utspelar sig i stort sett i samma tid i båda böckerna men  på olika platser, med vissa undantag. Grundhandlingen är att man får följa tre norska bröders livsöden. I Brobyggarna blir det mest om två av dem, Lauritz och Oscar medans det i Dandy är den tredje brodern Sverre som man får följa.
Böckerna är bra och man får läsa om händelser och miljöer som är en del av vår historia, men som det kanske inte alltid skrivits så mycket om innan. Jan Guillou skriver ju om saker på ett sätt som gör att man som läsare förstår att han gör det för att lära ut. Detta tycker jag inte gör något utan tvärtom så gillar jag det. I Brobyggarna är det mycket om jakt och järnvägsbyggande, i Dandy handlar det bl a  om  den modernistiska Bloomsburygruppen. För min del var detta i stort sett en okänd del av Europas historia. Dandys huvudperson Sverre är konstnär och homosexuell och detta i en tid då omgivningens acceptans inte fanns. Det senare var ju t om ett lagbrott att utöva.
Dandy kändes för mig  något mer lättläst med mindre om jaktmetodik och  tekniska fakta, även om båda dessa ämnen förekommer. 

En fråga jag ställer mig är,  hur många böcker kommer det att bli i denna serie? Då det krävts två relativt tjocka böcker för de första tjugo åren av 1900-talet. Det skall bli spännande att fortsätta läsa om hur de tre brödernas öden fortsätter att utvecklas. Det borde bli minst en bok till innan andra världskriget bryter ut.


Betyg 4
 

tisdag 30 oktober 2012

Ett Oskrivet blad



Marie Hermanson tillhör mina favoritförfattare därför att hon skriver lite udda berättelser, inte riktigt som skrönor, men ändå något åt det hållet. De böcker jag tidigare har läst av  henne är Musselstranden, Värddjuret och Svampkungens son, och jag har funnit stort nöje i att läsa dem.
Ett oskrivet blad  tyckte jag var väldigt bra.  Den var spännande som en thriller att läsa, och jag var tvungen att läsa ut den fastän klockan gick mot midnatt. 
Marie har ju skrivit fler böcker bland annat  Himmelsdalen som kom ut i år. Jag får nog sätta upp den på min läslista. Den gick som radioföljetong i somras, men jag följde inte den där.

Om Ett oskrivet blad:
"Huvudpersonerna heter Reine och Angela, och de är två udda människor utan stora förhoppningar på livet. Men de finner varandra och försiktigt börjar de bygga upp en tillvaro tillsammans. De flyttar ihop, gifter sig och när de får en pojke tycks det Reine att han vunnit själva storvinsten. Men lyckan vänder. Det visar sig att pojken lider av en svår sjukdom och när Reine gör ett desperat försök att skaffa pengar till en dyrbar behandling utomlands hamnar han i ett händelseförlopp som han snart inte kan kontrollera. Och hans förhållande till Angela förändras, han blir rädd. Vem är hon egentligen bakom sitt orörliga ansikte och vad har hon varit med om i sitt tidigare liv?"

Har du inte läst något av Marie Hermanson så tycker jag att du skall göra det.


Betyg  5

söndag 28 oktober 2012

Jag vill gärna vinna

Boklysten har en tävling på sin blogg  där hon lottar ut fyra böcker av Ann Cleeves. Det är en serie som heter Shetlandkvartetten. Jag har inte läst något av Ann Cleeves men har tänkt att göra det, därför vill jag gärna vinna.
De fyra böckerna som ingår i serien och som man kan vinna är :

  • Svart som natten - inbunden
  • Vita nätter - inbunden
  • Rött stoft - pocket
  • Blå gryning - pocket
Vill du också vara med o tävla så gör du det här

torsdag 25 oktober 2012

Vänner och älskare


Vänner och älskare är första boken jag läst av Theodor Kallifatides.

"Femtiofemårige Georg Andreasson, chef för ABF i Stockholms län, står inför stora förändringar i livet. Ett avsked från en skör dansare till synes utan undanflykter och ett försiktigt närmande till en glittrande och undflyende yngre kvinna väntar. Ibland känner han sig gammal, men vill inte gärna erkänna det. Vardagens rutiner bryts, men närheten till en filosofiskt lagd vän och kollega består. Frågor om tillhörighet och utanförskap kräver svar. Värderingar ifrågasätts. Är politik och kultur oförenliga? Livet känns osäkert, men längtan, hopp och passion är starka drivkrafter. Snart kanske ljuset återvänder."

Handlingen utspelar sig i Stockholm i nutid och mot slutet en resa genom Europa till Rumänien.
Jag gillade att läsa den här boken men har ändå väldigt svårt att sätta fingret på vad jag gillade med den.
Jag blev inte jättegripen av handlingen men Theodor Kallifatides fångar tankar o stämningar bra.
Jag får bl a lära mig vad Damokles svärd har för betydelse och i romanen finns en del djupare resonemang o tankar som fick mig att stanna till o fundera kanske därför jag ger så högt betyg som en fyra.
Det är flera av personerna i boken som har invandrarbakgrund och det har ju författaren själv så allting känns väldigt ärligt i det han skriver.

Betyg 4

fredag 19 oktober 2012

Tips 3 för 99

Adlibris har 3 pocket för 99 just nu och denna gången var det en hel del intressanta titlar.
Titlar  som är med som jag inte läst men  blir sugen på är Gracelin O Malley av Ann Moore
Tulpanfeber av Deborah Moggach och Susannah av Megan Chance

En av mina favoritböcker Snöblomma och den hemliga solfjädern av Lisa See finns med, likaså Flickan som vävde sidenmattor av Anita Amirrezvani. Båda dessa handlar om flickors öden i en kultur långt ifrån vår, i historisk tid. Snöblomma och den hemliga solfjädern utspelar sig i Kina i början på 1800-talet då man fortfarande lät flickorna genomgå en mycket smärtsam behandling för att få så små o fina fötter som möjligt s.k liljefötter. 
Flickan som vävde sidenmattor utspelar sig i Persien på 1620-talet.

söndag 7 oktober 2012

Kvinna i grönt

  
Kvinna i grönt  är den andra av den Isländske Kriminal/ Spänningsromansförfattaren Arnaldur Indridason  som kom ut på Svenska. Jag har tidigare läst Glasbruket som var den första av de nu nio böckerna i serien som finns på svenska .Båda dessa böcker prisades med Glasnyckeln för bästa nordiska krimanalroman av Skandinaviska deckarsällskpet.
Nu är det ett bra tag sen jag läste Glasbruket, men jag såg filmatiseringen av den för några månader sen, filmen heter Brottsplats Jar city. I både Glasbruket och här i Kvinna i grönt handlar det  mycket om kriminalpolisen Erlandur Sveinsson och hans ganska olyckliga liv med  bl a en dotter som är drogberoende.

I Kvinna i grönt får man växelvis läsa om nutid och tiden runt andra världskriget, när det aktuella brottet som utreds har begåtts, utredningen försvåras av att nästan alla med minnen av den aktuella tiden är döda.

Indridadson skriver om  människor som farit mycket illa och jag tycker  det är i beskrivningen av dessa livsöden som böckerna  har sin styrka.
Det är lagom spännande, aldrig så mycket att jag får svårt att lägga ifrån mig boken, men spänningen accelerera mot slutet.
Sanmmantaget kan jag mycket väl tänka mig att läsa fler böcker om Erlandur och hans poliskollegor i Reykjavik.


Betyg  4