Lästips om Astrid Lindgren

Jag har läst en del böcker om  Astrid Lindgren, men även av henne naturligtvis, och planerna för förra årets läsning var att läsa fler om och av henne men det blev inte så mycket av det.
Jag läste Min ko vill ha roligt som jag tidigare läst när den var rätt nyutkommen, den skrev hon tillsammans  med Kristina Forslund, läste också Det svänger om Astrid av Vivi Edström den bloggade jag inte om, så här står det om den: " tonvikten i den här spännande essäboken ligger på rörelsens betydelse i hennes författarskap - både språkligt och innehållsmässigt."

Har nu  sett att det kommit ut en bok i år som är skriven av Astrids Allt i allo Kerstin Kvint med titeln Astrid och jag: 50 års arbetsliv. Ser också att det finns en bok med titeln Den okända Astrid Lindgren - Åren som bokförläggare och chef (2020) av Kjell Bohlund. Dessa båda är jag naturligtvis sugen på att läsa. 

 I min bokhylla har jag tre böcker om Astrid som jag läst:

Allra käraste Astrid (2001)En vänbok till Astrid Lindgren, där några av de personer som kände Astrid väl har skrivit om henne, även just Kerstin Kvint men också exempelvis illustratören Lena Törnqvist och Barnboksförfattare som Lennart Hellsing och Gunnel Linde.

Ingen liten lort - Astrid Lindgren som opinionsbildare (2007) Om den boken står det på baksidan:
Pomperipossadebatten! Burhönsen! Astrid Lindgren brann för freden, miljön, barnens rätt och många andra samhällsfrågor. Vi känner henne bäst för hennes oförglömliga sagor och berättelser men någon sagotant var hon aldrig - Hela livet engagerade hon sig i samtiden och vid den ålder då de flesta drar sig tillbaka blev hon en debattör med stort inflytande! " En bok jag borde läsa om känner jag. Minns Astrids Pomperipossasaga väl, den trycktes upp i Expressen och jag har sparat den. Debatten delade Svenskarna i två delar. Minns att det blev diskussion i skolbussen hem från gymnasiet som jag gick på då. 

Astrid Lindgren - En levnadsteckning (1977) av Margareta Strömstedt som var nära vän till Astrid. Den fick jag det året för det står att jag fick den på min 28-årsdag, Hm åren går alldeles för fort. 

En bok som jag läst och bloggat om men som saknas i min bokhylla är Astrid Lindgren i Stockholm (2012)

En bok som däremot står i min bokhylla men som inte blivit läst är Astrid från Vimmerby (1998) av Lena Törnqvist, den hamnar på Nattygsbordet direkt nu, tror att jag köpte den på Astrid Lindgrens värld.

Sen har jag även läst Sara Schwardts böcker om sin brevväxling med Astrid Den första med titeln Dina brev lägger jag under madrassen (2012) och den andra Kära Astrid, det är jag igen (2017). Redaktör för dem är Lena Törnqvist

Jag skulle kunna räkna upp ännu fler böcker som säkert är läsvärda, bland annat hennes krigsdagböcker som jag tror många har läst, dock inte jag än. Hemsidan jag mest länkat till här är Astrid Lindgren Company  Där går det att hitta många fler om vår Allra käraste Astrid

 

Kära Astrid det är jag igen - Brev utan svar

"Kära Astrid, det är jag igen" 

Brev utan svar (2017)

av Sara Schwardt är en slags fortsättning på Mina brev lägger jag under madrassen,  Det är intressant att få veta hur det har gått för Astrid brevvän Sara. Sara är jämngammal med mig och det ger alltid en viss igenkänning när man läser jämnårigas biografier. Mina brev lägger jag under madrassen kom ut 2013 och i den publicerades Saras brev till Astrid Lindgren och Astrids svar till Sara i en brevväxling som varade mellan 1971 till 2002. Sara var 12 år när denna brevväxling började. Jag läste och bloggade om den 2015. Nu har alltså Sara skrivit en bok om fortsättningen på sitt liv som kom ut 2017, och i denna bok skriver hon till Astrid men hon kan ju nu inte få svar tillbaka. 

Jag kommer inte ihåg så mycket av den första boken kanske skulle läst om den före denna, men nej det behövs inte Kära Astrid går att läsa ändå, jag känner ju till historien bakom trots allt. Jag hade liksom glömt bort att den här fanns, men såg den på biblioteket och kunde inte låta bli att låna den. 

Sara jobbar som städerska (kallar man inte det för lokalvårdare längre?) på Borås lasarett men trivs mycket dåligt med det jobbet. Hon lever ensam men har två vuxna barn hon inte har kontakt med. I slutet av Dina brev blir hon frälst det skriver hon om till Astrid. I Kära Astrid framgår det att hon fortfarande har kvar tron och rör sig i kristna kretsar. Hon har sedan Dina brev kom ut rest runt och talat om sin bok i kyrkor på bibliotek och hembygdsgårdar med mera, detta var hon tjänstledig för från städjobbet och sommaren efter bokutgivningen ordnar en kontakt jobb åt Sara i Barnfilmbyhuset i Mariannelund, och hon flyttar då tillfälligt dit och jobbar där som Guide.

Sara får många vänner och trivs bra, men hon  har ändå svårt att våga ta tag i sitt liv och att säga upp städjobbet i Borås. Hon väljer efter lite tveksamhet ändå att flytta dit och blir fastboende där. Det är hela den utvecklingen som läsaren får följa. Det är nu mer som en dagbok och inte brev, men det är till Astrid hon formulerar sig, även om jag inte tycker det märks så mycket. Det är många människor, vänner osv som nämns i boken och jag har inte helt koll på dem, men det behöver man inte för att få behållning av boken. Kära Astrid är väldigt självutlämnande men det var ju Dina brev också, Det är modigt av Sara att lämna ut sig och sitt innersta så som hon gör. Det är i och för sig efter diskussioner och övertalning från flera inblandade i utgivningen. Saras barn fick också säga sitt och har godkänt utgivningen. 

Dina brev lägger jag under madrassen

Dina brev lägger jag under madrassen - En brevväxling 1971- 2002 (2012) Astrid Lindgren & Sara Schwardt
Sara 13 år från Ulricehamn skriver 1971 ett brev till Astrid Lindgren, ett brev bland mängder av brev som den kända författarinnan dagligen fick. Astrid fastnar för Saras brev och svarar henne mer personligen än vad hon gjort till någon annan, vilket sen leder till en brevväxling fram till Astrid Lindgrens död. 
Jag tyckte mycket om att läsa denna bok och ställer mig frågan varför jag inte läst den tidigare. Sara är i stort sett jämngammal med mig så det var en av anledningarna till att jag tyckte om att läsa hennes brev. Jag hade nog inte varken vågat eller kunnat skriva så utlämnande och så nästan filosofiskt som Sara gör till Astrid. Astrids svar är helt underbara att läsa, som alltid när jag läser text författad av henne så hör jag hennes röst. Det uppstod ett samförstånd mellan Astrid och Sara och Astrid lämnar ut sig en hel del som hon absolut inte skulle gjort till vem som helst. Hon framför också tydligt att det är så, att Sara får ta del av hemligheter och att hon tycker om att brevväxla med henne, och att hon väntar på Saras svar och blir glad när hon hör ifrån henne. Sara har stora problem under tiden hon skriver till Astrid, hon skolkar från skolan är intagen på psykavdelning bl a. Astrid tror på Sara och peppar henne. 

I slutet av boken skriver Sara (i nutid) och förklarar en del av brevens innehåll.
Det är mycket modigt av henne att lämna ut dessa brev som innehåller så mycket privat. 
 
Saras ord på baksidan av boken:
"Käraste Astrid! Vi som lovade att inte visa varandras brev för någon! Och nu ska de bli en bok. Jag vågar inte tänka på vad Sara, 13, hade tagit sig till. Vem som helst kommer att kunna läsa. Allt det som var bara mellan oss. Det skulle vara intressant att veta vad du hade tyckt om det. Du får ju ingen chans att vare sig censurera eller redigera."