Visar inlägg med etikett Spänningroman. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Spänningroman. Visa alla inlägg

onsdag 11 februari 2026

Krigsbarn och Ministermordet

 

Krigsbarn (2005) och Ministermordet (2008) av den danska författaren Gretelise Holm(översatta av Maj Sjövall) är de två sista böckerna i den danska deckarserien med Journalisten Karin Sommer. Jag läste båda dessa under 2025. Denna serie har ju några år på nacken så Krigsbarn hämtade bibliotekarien i magasinet, de andra har jag införskaffat på loppis. Jag gillar de danska och tycker det varit trevlig och spännande läsning. 

I Krigsbarn får Karin Sommer ett pris på sitt huvud 400.000, hon själv eller någon annan förstår inte varför, inte ens den personen som får uppdraget att döda henne har svaret.

I Ministermordet skjuts den kvinnliga integrationsministern under en joggingtur. Är mordet kopplat till invandringspolitiken eller handlar det om något privat? 

Som sagt jag rekommenderar denna serie och jag har tidigare bloggat något utförligare om de två första böckerna i serien, Ömorden och Paranoia

Gretelise Holm har även kommit ut med en deckare med titeln Funnen död 2021. Den kommer jag läsa framöver. 

tisdag 29 april 2025

Moratorium

 

Moratorium (2019) av Monica Rehn blev min Påskekrimläsning i år. Den var nominerad till årets Deckatrdebut 2019 och på bokomslaget finns SVT journailisten Agneta Norrgårds citat: "En makalös debut som tar andan ur en gång på gång." Det var just dessa bokomslagstexter som fick mig att köpa boken på bokrean. Tyckte väl inte riktigt att den tog andan ur mig men intrigen är bra och spänningen byggs upp ju längre man som läsare kommer in i handlingen. Jag tyckte i början att Monica beskrev saker lite för detaljerat, sedan vande jag mig vid det. 
Handling:
En flicka brinner inne på ett scoutläger, medan ungdomsledarna Jonathan och David simmar över sjön berusade då de druckit vodka. Jonathan lyckas aldrig bearbeta sina skuldkänslor och tio år senare är han spårlöst försvunnen. David som nu är jurist får i uppdrag av Jonatans far att ta reda på vad som hänt hans son. David behöver pengarna för att betala en skuld och tar på sig uppdraget. Jonathans familj har en mörk och sårig historia och läsaren får följa den familjen där mycket händer på kort tid.
Varje kapitel har ett datum då händelsen sker. Detta var bra och förtydligade historien.
Monica Rehn har skrivit två deckare efter denna debutbok. Möjligen att jag kommer att läsa dem framöver, men jag har min "att läsa lista" är lång och kanske inte just dessa blir prioterade.

lördag 15 februari 2025

Ta min själ

Ta min själ av Susanne Schemper (2020) är andra boken i Solingeserien, det är fyra böcker i den serien, de är fristående  men del 4 är en fortsättning på del 1. så nästa bok jag kommer att läsa av Susanne får bli del 4. Det är inte fysiska böcker då dessa endast finns som E-böcker att läsa på platta eller lyssna på,undantag är just del 4 som utkommit i pocket. Det är psykologiska thriller, där spänningen ökar ju längre fram man kommer i läsningen. Gillar du att läsa böcker med denna typ av "krypande spänning" och inte upptäckt Susannes böcker så rekommenderar jag dig att börja läsa/lyssna på dem. Solinge är ett fiktivt litet samhälle i Halland med Halmstad som närmast större ort. 

Förlagets text:
"Kajsa vill av olika anledningar lämna sitt liv i Halmstad, så när hon får ärva sin mormors hus i det lilla samhället Solinge bestämmer hon sig för att starta om på nytt. Det dröjer inte länge förrän hon träffar högstadieläraren Henrik och i honom finner allt det hon tidigare har saknat.
Till en början är Henrik smickrad över den unga kvinnans uppmärksamhet, hans äktenskap knakar i fogarna och för första gången på länge känner han sig både sedd och lyssnad på. Men snart börjar han förstå att Kajsas intresse är allt annan än sunt. Och när han försöker dra sig undan inser han att hon inte är den som ger upp i första taget. Plötsligt befinner sig Henrik i ett tillstånd av rädsla och panik - vad tänker Kajsa " hitta på härnäst? "

Susanne beskriver karaktärerna på ett bra sätt, jag kan se dem framför mig.
Tror att det är just för att ge rätta spänningen till läsaren. Det är inte alla författare som kan det, åtminstone tycker jag att det blir bättre läsning när det är så.