Löpa varg

 

Löpa varg (2021) av Kerstin Ekman har fått mycket bra recensioner och jag ställer mig i hyllningskören. Jag har bara tidigare läst två romaner av henne och inser att det finns många fler böcker i hennes digra produktion som jag säkert skulle tycka om att läsa. Detta är hennes första roman på tio år, och den som kom ut då, står faktiskt i min bokhylla oläst, Grand final i skojarbranchen. Den är säkert lite annorlunda än Löpa varg i och för sig, men borde ta tag i och läsa den...

Löpa varg lär vara ett mycket gammalt uttryck som användes för att beskriva hur vissa karlar förvandlades till vargar och levde vargliv under en tid. Sedan kom de tillbaka och levde som vanligt igen. Men de var noga med att gömma ena handen.

Ulf (Uffe)Norrstig är den karaktär som berättar om sitt liv  i romanen. Uffe är pensionerad skogvaktare som var anställd på skogsstyrelsen. Han bor på en gård i Hälsingland tillsammans med sin fru Inga som är pensionerad språklärare. Uffe fyller 70 i bokens början. Som jaktledare i byns jaktlag känner han de flesta i byn.  När han vid ett tillfälle sitter i sin "skogshydda", en grönmålad gammal husvagn, ser han en varghane på nära håll. Efter mötet med denna varghane börjar han omvärdera sin syn på jakt och ifrågasätter även det moderna skogsbruket. Han kallar varghanen för Högben och tänker ofta på den. Ser mötet som hans hemlighet och han anförtror sig inte ens till Inga om denna upplevelse förrän långt efteråt.

Kerstin Ekman har på relativt få sidor lyckats beskriva Uffes tankar och tvivel. Hur hans liv är tillsammans med hustrun Inga, hur deras samtal går. Det händer mycket i denna roman, en del saker är lite otäcka annat är lite humoristiskt. Kerstin Ekman hänvisar till en hel del litteratur som diskuteras mellan makarna och det känns helt naturligt som om detta par var ett par taget ur verkligheten. Miljöskildringen och människorna är så bra beskrivna. Detta är en bok som kommer att stå högt om jag gör upp en topplista av lästa böcker och den har en handling och andemening som jag inte kommer att glömma. Det är naturligtvis också ett inlägg i vargdebatten och den just nu så aktuella skogspolitiska debatten. Säger bara, Läs!

Novellutmaningen 9-12

Så här i slutet på året har jag gjort ett ryck i Ugglan och bokens novellutmaning och läst fyra noveller som passar i December.

                Läs en novell av en rysk författare 

                Ljusstakarna av Anton  Tjechov

Läs en novell som slutar på N                      
Granen av H.C. Andersen 

Läs en novell med Jultema  

Dans runt granen av Mats Söderlund

 Läs en novell av en författare som har samma för-, mellan- eller efternamn som du  
Julnatta av Kerstin Ekman

Anton Tjechovs Ljusstakarna Är en novell med sensmoralen att man inte ska ge bort något man själv inte tycker om.


Granen av H.C. Andersen är en saga som kan läsas av både barn och
vuxna. En liten sorglig berättelse om förgänglighet kan man säga.

Dans runt granen är en rätt lång novell av för mig en okänd författare Mats Söderlund. Läser om honom att han är en poet och en av initiativtagarna till samlingarna Noveller för världens barn där jag hämtar en hel del av de noveller jag läser i denna utmaning. Han har också varit ordförande i Sveriges författarförbund. Denna novell är för mig det totala kaoset ett julkaos helt enkelt motsatsen till julefrid. En lång och konstig historia jag inte riktigt fattar mer än att allt är just kaos. En liten lustighet är att i denna novell tänker en person på sagan om granen, som jag just läst.

Julnatta av Kerstin Ekman bygger på folktro om att julnatten är speciell, det är en hel del mystiska saker som händer då, man ska va snäll mot djur och i denna novell ska man viska i djurens öron, men inte till alla djur, en del hör djävulen till ... 

Ska försöka att läsa fler noveller och blogga om men det kan bli klurigare att placera in dem på listan.