Innan du somnar

Linn Ullmans debutroman Innan du somnar (1999) var inte den roman jag förväntat mig att den skulle vara. För mig var den jobbig att komma igenom.

Ur baksidetexten:

"Innan du somnar är den unga Karin Bloms berättelse om sig själv och sin stora märkliga familj. Karin är berättaren som förvirrar, ljuger och förför. I hennes värld glider fantasi och verklighet omärkligt in i varandra"

Innan jag började läsa skulle jag kanske tänkt på just ovanstående rader. Det kändes för förvirrande och fantasifullt för mig.

Jag läste denna bok som en bokcirkelbok och de fyra  andra  i gruppen hade samma uppfattning som jag.

Ändå togs boken emot stort  när den kom ut, även internationellt. Kan det bero på Linns kända föräldrar ?

Jag har inte läst någon annan bok av Linn Ullman, det är möjligt att hennes andra romaner inte är skrivna på samma sätt. Jag har ett par titlar till av henne i bokhyllan, kanske att hon kan få en chans till. 

Funderar en del på detta med att jag är en läsare som vill att det jag läser i romaner och deckare åtminstone ska snudda vid att kunna ha hänt på riktigt, för att jag ska tycka att det är bra.  I Lundströms bokradio i P1 härom veckan togs just det ämnet upp, om hur verklighetsnära man som läsare vill att det ska vara i skönlitteraturen. Det handlade i första hand om biografier, och jag tycker frågan är väldigt intressant.